Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (683.) 30 januari 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 5
sträckande sig till år 1882, vore icke blott
under utarbetande utan under utgifning.
Vid sådant förhållande hemställde
utskottet, »att motionen för närvarande icke
må till någon riksdagens åtgärd föranleda».
Detta blef äfven kammarens beslut, sedan
motionären uttalat en förhoppning därom,
att arbetet med den sålunda utlofvade
folkskolestatistiken måtte fortskrida med nödig
skyndsamhet, så att man icke först 7 å 8
år efteråt finge kännedom om, huru
förhållandena ett visst år ställde sig.
# *
#
Nio år hafva sedan dess förflutit, men
tyvärr befinna vi oss på föreliggande
område för närvarande i en föga bättre
ställning än år 1886.
Till offentliggörande i serien »Bidrag
till Sveriges officiella statistik» hafva vid
nedannämda tider öfverlämnats fyra
berättelser om folkskolorna, nämligen:
Berättelse om folkskolorna för år 1882, afgifven
den 29 mars 1887;
Dito för år 1883, afgifven den 16 jan. 1888;
Dito för år 1884, afgifven den 5 nov. 1889;
Dito för år 1885, afgifven den 9 mars 1892.
Redan från början var alltså
»berättelsen» 4 å 5 år gammal. I stället för att
hinna upp den närvarande tiden hafva
vederbörande blifvit allt mera efter. 1884
års berättelse utkom först i slutet af
år 1889 och 1885 års berättelse icke
förrän i mars 1892. De siffror, som
då meddelades, voro alltså mer än sex
år gamla.
Sedan dess hafva i det närmaste tre
år förflutit, utan att man fått veta något
om folkskoleväsendet år 1886. Då
berättelsen härom en gång föreligger i tryck,
äro siffrorna minst åtta år gamla.
Under tiden hafva i
ecklesiastikdepartementet hopats primäruppgifter för icke
mindre än åtta år (1886-93). Ifall
arbetet äfven under den kommande tiden skall
fortskrida på samma långsamma sätt
som hittills, hafva vi emellertid icke
utsikt att få veta något om 1893 års
folkskoleväsende förrän ett godt stycke in
på nästa århundrade.
En statistik, som är så ohjälpligt efter
sin tid, är naturligtvis till föga gagn, och
de därpå nedlagda utgifterna kunde utan
tvifvel användas på bättre sätt. En
dylik statistik har visserligen under alla
omständigheter ett historiskt intresse, men
därtill inskränker sig hufvudsakligen dess
värde.
För en hvar, som sysslar med
folkskoleväsendet, är det emellertid af största
betydelse att kunna erhålla något så när
snabba och tillförlitliga sifferuppgifter
rörande folkskoleväsendets utveckling just
under de allra sista åren. Ej minst för
regering och riksdag äro dylika uppgifter
af nöden. Rätt ofta vidtagas förändringar
i organisation, i villkor för statsbidrags
utgående o. s. v. Det är då af största
vikt, att man sättes i tillfälle att år
efter år följa utvecklingen och se till,
hvad resultatet blir af de vidtagna
åtgärderna.
Statens och kornmunens utgifter för
folkskoleväsendet äro så höga (för 1893
uppgingo de sammanlagdt till nära 15
millioner kronor), att man ensamt af
denna anledning kan fordra, att
resultatet - sådant det kan framläggas i
siffror - snarast möjligt offentliggöres.
Medan folkskolestatistiken icke
fortskridit längre fram än till 1885, hafva
redan från trycket utkommit statistiska
uppgifter för år 1893 rörande en hel
del andra samhällsangelägenheter, såsom
bergshandteringen, fångvården,
telegrafväsendet, statens järnvägstrafik,
postverket, jordbruk och boskapsskötsel,
landt-mäteriet, allmänna arbeten, utrikes
handel och sjöfart, statens domäner m. m.
Till jämförelse bör äfven nämnas, att
senast offentliggjorda häfte af
läroverksstatistiken omfattar läsåret 1891-92.
#
Genom det nu anförda torde vara
ådagalagdt, att ett missförhållande i fråga
om folkskolestatistiken allt fortfarande
förefinnes. Frågan blir då, huru detta
bäst bör af hjälpas.
Finge man antaga, att missförhållandet
hufvudsakligen berodde därpå, att den
eller de personer inom
ecklesiastikdepartementet, hvilka ansvara för de
statistiska arbetenas utförande, hittills icke
haft ögonen öppna för betydelsen af
färska- uppgifter om folkskoleväsendet -
och till ett sådant antagande skulle man
lätt kunna komma vid genomläsandet af
inledningen till 1885 års berättelse -,
så borde hela saken kunna ordnas
genom ett påpekande från riksdagens sida
af denna betydelse samt en hemställan,
att k. m:t måtte tillse, att arbetet
hädanefter planlägges på lämpligare sätt än
hittills.
Beror däremot det anmärkta
förhållandet på otillräckliga arbetskrafter inom
ecklesiastikdepartementet, så äro två
utvägar möjliga, nämligen att antingen öka
arbetskrafterna eller inskränka
bearbetningens omfattning.
I fråga örn den första utvägen må
erinras, att k. m-.t år 1893 ingick till
riksdagen med framställning om
anvisandet af 3,000 kronor till aflöning åt
ytterligare en ordinarie statistiker inom
ecklesiastikdepartementet. Riksdagen
beviljade emellertid endast 2,000 kr. »"för
anställande inom
ecklesiastikdepartementet af ett biträde vid utförande af där
förekommande statistiska arbetena». I sin
motivering för detta förslag yttrade
statsutskottet:
»Det har synts utskottet, som om med
inrättandet af en ny ordinarie
statistikerbefattning inom departementet i alla
händelser borde anstå, tills folkskolestatistiken
bringats fram till det stadium,
läroverksstatistiken snart uppnått, eller att
berättelsen för ett läsår utkommer under det
därnäst följande.*
Dä riksdagen så nyligen som 1893
uttalat sig mot anställandet af flera
ordinarie tjänstemän inom
ecklesiastikdepartementets statistiska afdelning, och då
för öfrigt kostnaderna för de statistiska
arbetena därstädes redan nu äro ganska
stora (8- å 9,000 kronor årligen), så torde
den första af de antydda utvägarna
åtminstone icke för närvarande böra
tillgripas.
Därest icke genom annan anordning
af arbetet större arbetsprodukt kan
förväntas inom ecklesiastikdepartementets
statistiska afdelning, återstår alltså för
att komma ifrån det nuvarande
oefter-rättlighetstillståndet ingen annan utväg
än att ’göra inskränkningar i själfva
bearbetningen af materialet.
Väl är det sant, att redan den
bearbetning af de insamlade
primäruppgifterna, som i tryck föreligger (för åren
1882-85), är ganska torftig. Men
enligt mitt förmenande är en i rätt tid
erhållen om också ännu torftigare
bearbetning vida att föredraga framför den
nuvarande anordningen med berättelser,
som äro 8 å 10 år gamla.
Om en dylik inskränkning gjordes,
skulle man för öfrigt möjligen kunna
tänka sig, att en särskild bearbetning af
vissa specialuppgifter för en längre följd
af år på en gång verkställdes genom
extra arbetskrafter. Det tillfälliga anslag,
som härför måhända kunde befinnas
erforderligt, torde riksdagen helt visst icke
undandraga sig att bevilja, därest
framställning härom skedde från k. m:ts sida.
För att en gång på föreliggande
område komma fram till den närvarande
tiden ser jag alltså ingen annan råd, än
att folkskolestatistiken för åren 1886-93
- för så vidt den icke mot all
förmodan skulle blifva fullständigt färdig till
den l augusti 1895 - får till större
eller mindre del blifva ofullbordad. För
min del finner jag visserligen detta
beklagligt, särskildt med hänsyn till det
stora arbete, som lärare,
skolrådsordförande och folkskoleinspektörer nedlagt
på primäruppgifternas affattande och
granskning. Men man skulle ju kunna
erhålla åtminstone någon ersättning
härför, om man, därest primäruppgifterna
för dessa år göras till föremål för den
särskilda bearbetning, som nyss
antyddes, äfven behandlade en del af de
frågor, som eljest skulle tillhöra den årliga
statistiken.
Af största vikt synes mig emellertid
vara, att sådana åtgärder vidtagas, att
så snart 1894 års primäruppgifter
inkommit till ecklesiastikdepartementet
(senast den l augusti 1895), bearbetandet
af dessa kan taga sin början, sä att
berättelsen för 1894 kunde utkomma före
den l augusti 1896, då bearbetandet af
1895 års primäruppgifter skulle taga sin
början.
Endast genom en dylik anordning kan
det egentliga ändamålet med
folkskolestatistiken uppnås, och endast genom en
sådan anordning varder det möjligt att
bringa den nu så efterblifna
folkskolestatistiken till samma punkt som
statistiken öfver andra samhällsförhållanden
i vårt land.
Antagligt är, att om arbetet skall
bedrifvas med den af mig förordade
skyndsamheten, utan att arbetskrafterna inom
ecklesiastikdepartementet ökas, åtskilliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
