Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 20. (698.) 15 maj 1895 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
238
SVENSK LÄEAEETIDNING.
N:r 20
Vid tillsättande af lärare vid allmänna
låroverken »bör i främsta rummet afseende fästas
på skicklighet och nit att undervisa, såvida de
stödjas af tillräckliga kunskaper. Biskop och
konsistorium fäste afseende på de betyg, som
af sökande företes, men vare icke förbundna
att dem ovillkorligen såsom befordringsskäl
antaga, så framt de ej genom sökandens prof
eller kända föregående tjänstgöring bekräftas
och vid anställd jämförelse finnas berättiga till
verkligt företräde framför medsökande–––––.
Tjänsteår vid läroverken beräknas af alla
lärare efter enahanda grunder utan afseende på
tjänsternas olika beskaffenhet. I fråga om
befordran må därför, om alla andra
befordringsskäl äro lika, företräde tillerkännas den lärare,
som längsta tiden oklanderligen tjänstgjort.»
(Läroverksstadgan §§ 64-68*.)
Här tillerkännes visserligen tjänstetidens
längd blott underordnad betydelse, men då
domkapitlens ledamöter själfva äro ämbets- och
tjänstemän och tjänstetiden inom deras kretsar
allmänt tillmätes stor betydelse, så får den
ock vid utnämningen af läroverkens lärare
ganska stort inflytande. För öfrigt hafva dessa
lärare sina bestämda ålderstillägg, hvadan
be-fordringen till annan tjänst för dem har mindre
vikt.
I fråga cm tjänstemän i ämbetsverken,^
tulltjänstemän, jurister o. s. v. gäller likaså den
regeln, att de under yngre år skola tjänstgöra
såsom extra eller extra ordinarie och först
därefter så småningom befordras. Om en nyss
från hofrätten utgången vice häradshöfding
skulle söka en af de indräktigaste domsagorna
i riket, så skulle detta, hade han än de allra
vackraste meriter, anses i hög grad förmätet,
ja, han skulle bli utskrattad. Men att en fråu
seminariet nyss utexaminerad lärarekandidat
söker en af de bäst aflönade lärareplatserna i
landet, det anses fullt i sin ordning, och intet
hindrar, att han på blotta seminariebetygen,
om dessa äro höga och understödda af
personliga rekommendationer, kan erhålla platsen.
Nu anförda fakta visa, att en under flerårigt
arbete förvärfvad större duglighet Öfverallt
inom det offentliga lifvet anses böra högst
väsentligt inverka på befordran, och detsamma
är äfven fallet inom de flesta områden af det
enskilda lifvet. Endast i fråga om lärarne vid
folkskolan hafva hittills andra Jagar fått gälla.
Detta kan näppeligen vara med skolans fördel
samt med rättvisa och billighet
öfverensstämmande.
Under svenska folkskolans barndomsår kunde
det rent af anses nödvändigt att lämna
skolråden rätt att efter sitt subjektiva omdöme
uppföra de sökande på förslaget. Den
skyndsamhet, hvarmed lärarekrafter då måste anskaffas,
föranledde nämligen, att personer ofta
legitimerades till lärarekallet utan att därtill vara
intellektuellt eller sedligt kvalificerade. Nu.
mera äro förhållandena dock förändrade. Nu
behöfver och får ej heller efterskänkas något
på de kompetensfordringar, som i § 18 mom.
l af folkskolestadgan äro fastställda för hvar
och en, som skall kunna antagas till lärare
eller lärarinna vid folkskola, och allra minst
får detta ske i fråga om momentets första
fordran: att vara »känd för gudsfruktan och sedlig
* Sedan denna motion afgafs och efter det
centralstyrelsens årsskrift var tryckt, har § 64
af läroverksstadgan erhållit ny lydelse,
hvarigenom föreskrifves följande:
»Vid tillsättning af adjunkts- eller
kollegabefattning gälle i följande ordning såsom
befordringsgrunder :
1) skicklighet och nit i ungdomens
undervisning och handledning, ådagalagda vid
genomgående af profår, i undervisningsprof och
under föregående lärareverksamhet;
2) lärdomsförtjänster, särskildt i de ämnen,
som höra till den ifrågavarande sysslan;
3) längden af föregående väl vjtsordad
tjänstgöring;
hvarvid en mindre underlägsenhet enligt en
föregående befordringsgrund må kunna
uppvägas af ett större företräde enligt en senare.»
Red. anm.
vandel samt äga den stadga i karaktären och
den foglighet i lynnet, som ungdomens ledning
kräfver». Att vara känd för gudsfruktan och
sedlighet är sålunda ett allmänt villkor för att
öfver hufvud taget kunna kornma med på
förslag till folkskolläraretjänst, vare sig i första,
andra eller tredje rummet.
Nu tillägges emellertid i § 19 mom. 5, att
»skolrådet uppför - - - på iörslag tre af
sökande i den ordning de genom gudsfruktan,
sedliga egenskaper, kunskaper och skicklighet
att undervisa anses förtjänta att komma i
åtanke». Häraf synes framgå, att skolrådet
skall anställa en gradering af gudfruktiga och
sedliga sökandes gudsfruktan och sedlighet -
något som väl får anses som en ytterst
grann-laga och i de flesta fall outförbar handling.
Vid en sådan gradering har ock det subjektiva
godtycket så fritt spelrum, att nästan aldrig
klagomål öfver förslag kunna med ringaste
utsikt till framgång anföras, där icke verkliga
formfel föreligga.
Ett sådant förhållande torde ej kunna från
någon synpunkt sedt försvaras.
Äfven med risk att blifva missförstådd
anser sig motionären därför kunna uttala, att
gudsfruktan och sedliga egenskaper väl böra
kvarstå sorn fordringar i § 18 mom. l, men,
såsom omöjliga att annat än subjektivt
gradera, utan skada för gudsfruktan och sedlighet
kunna samt för åstadkommande af rättvisa
äfven böra ur § 19 mom. 5 borttagas. Med
andra ord: dessa egenskaper böra ej längre
tjäna som grund för jämförelse mellan de
kompetenta sökande vid förslagets upprättande,
men väl fortfarande utgöra de första villkoren
för att vara kompetent sökande. i
Däremot bör jämte den nu i § 19
förekommande jämförelsegrunden »kunskaper och
skicklighet» införas bestämmelser om, att skolrådet
vid förslagets upprättande har att taga hänsyn
till såväl det nit, det allvar och den
skicklighet, hvarmed sökanden skött det kall, honom
i skolans tjänst dittills varit anförtrodt, som
ock till hans tjänsteålder.
Näppeligen skulle någon part af en sådan
ändring kunna lida men. Samma lärare
komme att tjänstgöra vid landets folkskolor, fastän
delvis på andra platser än nu. De yngsta
lärarnes utsikter att genast erhålla de bästa
platserna försvunne visserligen eller blefve
åtminstone mycket förminskade, men detta
föranledde dem sannolikt att försöka sig på olika
platser med olika seder och folklynnen samt i
skolor med olika anordningar, hvilket
förhållande skulle blifva ganska fördelaktigt för
lärarekårens utveckling i intellektuellt, sedligt
och praktiskt afseende.
Äfven på befolkningens förhållande till sina
skolor skulle sannolikt en sådan anordning
som den föreslagna verka välgörande, enär
distrikten tvifvelsutan därigenom skulle förmås
att frivilligt genom ökade löneförmåner och
ändamålsenligare anordning af sitt skolväsende
draga till sig och hos sig bibehålla de bättre
lärarekrafterna, hvilket tydligtvis skulle
fördelaktigt återverka på hela kårens ekonomiska
och medborgerliga ställning och på samma
gång egga dess medlemmar till förökadt nit
och plikttrohet samt till förvärfvandet af
utvidgade kunskaper och större skicklighet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>