- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 14:e årg. 1895 /
572

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (722.) 30 oktober 1895 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

SVENSK LÄKARETIDNING.

N:r 44

Profblad

årets Jultomte utdelas gratis till alla,
m vilja verka för tidningens spridning,
^kvirera på ett brefkort det behöfliga
italet. Adressen är: Svensk
Lärare-Ining, Stockholm N.

Lönefrågan

>rjar åter tränga fram i förgrunden,
isom synes här längre fram har en
*etsförening hos centralstyrelsen väckt
otion om kofodrets ersättande med
30 kronor. Månne det icke vore bättre
t rikta alla ansträngningar på
åstad-Dmmandet af ett andra ålderstillägg, så
:t den kontanta lönen efter 10 års
oför-itlig tjänstgöring blefve 800 kronor,
armed skulle äfven pensionen höjas.

Sjunde nordiska skolmötet. Den

renska bestyreisen hade i torsdags sitt
irsta plenisammanträde efter mötet.
Där-id upplästes till en början åtskilliga
in-omna hälsnings- och
tacksamhetsskrifvel-?r (här förut refererade).

Ekonomiska sektionen redogjorde för
lotets finanser, sådana de nu ställde sig
;e denna tidning n:r 41!). Vidare
med-elades, att ekonomiska sektionen vidtagit
tgärder för mötesberättelsens tryckning,
ierättelsen skall vara färdig om tre
må-åder. Tyvärr hade åtskilliga föredrag
i. m. ännu icke inkommit till
sekretera-en, hvadan sättningen hindrades.

Till revisorer att granska mötets
räken-kaper utsagos lektor P. A. Björkman,
3rste läraren S. A. Kinnvall samt fil. d:r
Ufr. Berg med seminarieadjunkten L. C.
Andblom, förste läraren C. A. Thun och
sktor A. Lindhagen som suppleanter.

En Skolutställning’ anordnas vid den
llmänna konst- och industriutställningen
lärstädes år 1897. Det nu offentliggjorda
»rogrammet upptager under
»Industriafdel-tingen», första sektionen, följande:

Spupp 1. Uppfostran. - Undervisning.
KLASS 1.

Barnets uppfostran. - Folkskolan. - Högre
Lår domsskolor.

Planer och modeller samt anordningar och
nobler till barnkrubbor, lekstugor,
vårdan-italter.

Undervisningsmateriel, afsedd för barnets
ysiska och intellektuella utveckling intill dess
nträde i skolan.

Planer och modeller samt anordningar och
nobler till folkskolor i stad och på landet.

Undervisningsmateriel: böcker, kartor,
appa-äter m. m.

Planer och modeller samt anordningar och
nobler till allmänna och enskilda läroverk för
;ossar, till flickskolor och samskolor samt
’olkhögskolor.

o Materiel för elementarundervisning i musik,
;ång, teckning, skönskrifning, slöjd och
träd-;årdsskötsel.

Undervisningsmateriel för blinda och
döfstumma.

Materiel för undervisning i gymnastik,
fäkt-ling, militära öfningar och simning.

Elevers arbeten, för så vidt de afse att
Lskådliggöra undervisningsmetoden vid
läroverket.

KLASS 2.
Tekniska och yrkesskolor.

Planer och modeller samt anordningar och
möbler till slöjdskolor, fackskolor,
handelsskolor, landtbruksskolor och hushållsskolor.

Undervisnings- och åskådningsmateriel samt
litteratur.

Elevarbeten.

KLASS 3.
Högskolor.

Planer och modeller samt anordningar och
möbler till universitet, medicinska och
tekniska m. fl. högskolor, akademier med
undervisning i musik och bildande konst,
seminarier, landtbruksinstitut och museer.

Undervisnings- och åskådningsmateriel,
afsedd för den högre vetenskapliga utbildningen.

Elevarbeten.

En donation för en praktisk skola.

Direktionen för Ljungstedtska friskolan i
Linköping har hos k. m:t anhållit, att
afkastningen af den under domkapitlets i
Linköping förvaltning stående Meurlingska
fonden för inrättande af en schola
popu-laris i Linköping måtte hädanefter årligen
öfverlämnas till Ljungstedtska friskolan och
af denna skola för dess ändamål användas.
Uti infordradt utlåtande har domkapitlet i
Linköping anfört:

att Meurlingska fondens tillgångar, särdeles
om den befriades från skyldigheten att utgifva
nu utgående lönebidrag till lärare vid allmänna
läroverket i Linköping, inom en icke allt för
aflägsen framtid skulle hafva vuxit till ett
belopp, tillräckligt för inrättande och
underhållande af en själfständig skola med ändamål
att, på sätt stiftaren syntes hafva tänkt sig,
vid sidan af eller såsom komplement till de
offentliga undervisningsanstalterna bibringa
särskild, praktiskt anordnad undervisning i de uti
donationsbrefvet omförmälda ämnen;

att hela fondens afkastnings användning för
Ljungstedtska skolan syntes stå i uppenbar
strid med donationsbrefvet;

att Ljungstedtska skolan med sina i
förhål-lajide till det ringa lärjungeantalet rika
tillgångar icke syntes med sin nuvarande
organisation vara i behof af de Meurlingska medlen;

att på grund häraf domkapitlet förklarat sig
icke kunna tillstyrka bifall till ansökningen i
vidsträcktare mån, än att Meurlingska stiftelsen
befriades från bidrag till aflöning af lärare vid
allmänna läroverket i Linköping.

Sedan äfven justitiekanslärsärnbetet yttrat
sig, har k. m:t, »som vill framdeles taga
under öfvervägande frågan om befrielse för
Meurlingska fonden från utgifvande af det
därifrån utgående bidraget till aflönande
af lärare vid allmänna läroverket i
Linköping, ej funnit skäl bifalla den af
direktionen för Ljungstedtska friskolan gjorda
ansökning om öfverlämnande till denna
skola utaf afkastningen af ifrågavarande
fond».

En outtröttlig förkämpe för
folkupplysningen var den i förra veckan
vid 71 års ålder bortgångne redaktör F.
T. Borg i Helsingborg. Under en lång
följd af år var han medlem af
Helsingborgs skolråd, därunder han verkade för
reformer i skolarbetet samt för förbättring
af lärarepersonalens själlning. Såsom
riksdagsman har han äfve^n deltagit i det
lagstiftande arbetet för folkskolan.
Förordningen om kvinnas inväljande i skolrådet
är tillkommen på grujid af hans riksdags-

motion. Bland hans öfriga
riksdagsmotioner må nämnas om afskaffande af
kate-kesutanläsningen samt om
ålderdomsunderstöd för småskolans lärarepersonal.

För att hedra Borgs minne, särskildt
minnet af hans verksamhet för
Helsingborgs folkskoleväsens utveckling, bespisade
folkskolans lärare i måndags 200 fattiga
skolbarn i stället för att sända krans till
den dödes kista.

Om »Skolans ord» höll nyligen
docenten T. Hjelmqvist ett föredrag inom
Malmö föreläsningsförening.

Med »skolans ord» menade talaren ej det
särskilda språk, som af skolbarn och
skolynglingar utvecklats, ehuru äfven detta kunde
förtjäna att undersökas, fullt som det var af
uttrycksfulla ord, såsom t. ex. »styf», »stilig»,
»kilig» o. s. v. Det var närmast sådana ord,
som rörde skola, lärare, lärjunge och
undervisning han ville skärskåda.

Ordet skola, af grekiskt ursprung, betyder
egentligen ledighet, d. v. s. den tid då man
var fri från statsgöromål och kunde ägna sig
åt vetenskapliga studier. En mängd uttryck,
hvari detta ord inginge i vårt språk, antydde
olika sidor af skolans lif, såsom »skvallra ur
skolan», »taga någon i skola» m. fl.

De ord i språket, som angåfvo
skolbyggnaden, lämnade i sin historiska framkomst
liksom en bild af skolväsendets historia. Först
hette den skolstugan eller skolstufvan,
angifvande, att alla undervisades i samma rum.
Sedan kom benämningen skolhuset, antydande
att flera rum funnos, slutligen
läroverksbyggnaden eller skolpalatset.

För lärare har man bland de äldsta
benämningarna lärofader eller lärmoder, tydande på
att undervisningen skedde i hemmet, lärmoster
eller skolmoster, som angaf att en äldre
kvinnlig släkting hade den första undervisningen om
hand, och en sådan skolmoster vore i en
skildring af Topelius bevarad för eftervärlden.
Ordet skolmoster var för öfrigt en upprättelse
i språket gent emot sådana ord som
kaffemoster, skvallermoster m. fl. Ordet
skolmästare hade förut det största anseende. Så kunde
Olavus Petri i sin bibelöfversättning säga, att
Vår Herre var en god skolmästare. Men ordet
»skolmästra» angaf, att nian under senare tid
fästat sig vid vissa mindre tilltalande sidor
hos föremålet, som med ordet betecknades.
Andra benämningar på lärare, såsom lärare,
lärarinna, kollega, adjunkt, lektor, rektor, docent
och professor, skolfax m. fl. genomgingos äfven
språk- och kulturhistoriskt.

Ordet lärjunge är af tysk härkomst. Gosse,
pojke och flicka äro tämligen nya i vårt språk.
Man har menat, att gosse kan härledas ur
gudson; pojke är ett finskt ord, och flicka har
man ansett komma från ett tyskt ord, som
betyder stycke; det skulle sålunda vara
liktydigt med »stumpa», >tösabit». Mera
repu-terligt lät skolyngling, antagligen en ersättning
för gymnasist, och ännu mer elev af lat.
elev-are, upphöja. För öfrigt hade lärjungarne i
särskilda skolor olika namn på de olika
klassernas medlemmar. Och ville man genomsöka
andra benämningar, som lärjungarne hade på
hvarandra, skulle man få ett helt menageri:
plugghäst, latmask, spelorre, muntergök,
morsgris, pipesill, sprätthök m. fl.

Äfven undervisningen hade en mängd
betecknande ord: klockan, som ringer, taflan,
kartan, katedern, boken, abc-boken, hvarvid
talaren gaf en munter historik öfver tuppens
i abc-boken evolution, skrif boken med dess
»bockar» och »hundöron», skolans straff,
termin m. m. och slutligen dimission.

För hvart och ett af de angifna orden
och åtskilliga andra uppgaf talaren, när
de först förekommit i litteraturen, när de
börjat försvinna, den härledning de hade
och den betydelse, som i dem inneslöts,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:39:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1895/0576.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free