Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (733.) 15 januari 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 3
SVENSK LÄRARETIDNING.
39
skollärarne. Därtill kom, att, om motionen
äfven i denna del skulle bifallas, ett högst
väsentligt större statsbidrag skulle hafva
erfordrats, som, ifall det ifrågasatts,
möjligen skulle hafva förstört förslaget i öfrigt.
Det var därför jag för min del icke kunde
våga mig på att vidhålla, hvad jag i
afdelningen yrkade, nämligen bifall till det
förslag, som i motionen framhållits, med den
ändring, att staten endast därtill skulle
bidraga med två tredjedelar. Men å andra
sidan skall det förslag, som af utskottet
framlagts, såsom flera talare redan
framhållit, om det af båda kamrarna antages,
åstadkomma reda mellan lärarne och
församlingarna, och jag är viss om, att på
många ställen ett helt annat och bättre
förhållande skall blifva rådande dem emellan,
om de tvistefrön komma att upphöra, som
nuvarande aflöningssätt länge i detta
hänseende förorsakat. Med förhoppning, att
man sedermera kommer att taga ytterligare
steg i denna riktning, tror jag, att man kan
vara nöjd med förslaget, sådant det
föreligger. Jag vill särskildt fästa
uppmärksamheten därpå, att i fall man skulle sträcka
fordringarna längre, sådant troligen icke
skulle vinna stor sympati i medkammaren,
och det vore därför oklokt, om man
därigenom skulle vålla förslagets fall där.
Jag anhåller därför för min del om
bifall till förslaget, sådant det föreligger.
(Hr N. Nilsson i Vrängebol instämde i
detta anförande.)
Hr J. Andersson i Yårgårda: Jag har
icke något nytt att tillägga rörande den nu
omnämda motiveringen till utskottets
hemställan. Men af den anledning, att jag fått
mottaga en skrifvelse i ämnet från
skollärarne och andra personer i den ort, jag
representerar, med anmodan att understödja
förslaget, har jag ansett mig skyldig att
säga, att jag gillar utskottets förslag,
hvarför jag yrkar bifall till detsamma.
Sedan öfverläggningen härmed
förklarats slutad, biföll kammaren utskottets
hemställan.
Vid ]892 års riksdag förelåg frågan ånyo.
Häradshöfding A. A. Lilienberg hade
hemställt:
att riksdagen ville medgifva, att, därest
ordinäre lärare eller lärarinna vid folkskola i
denna egenskap oförvitligt tjänstgjort under
minst 10. år, och lönen till honom eller henne
utginge för åtta månaders undervisning med
minst 800 kronor jämte de i lag bestämda
naturaförmåner eller ersättning därför,,
skoldistriktet skulle äga att erhålla statsbidrag
till lönen med 533 kr. 33 öre.
Statsutskottet förklarade med anledning
häraf, att det instämde i sammansatta
stats-och lagutskottets uttalande, »att ett andra
ålderstillägg för folkskollärarne icke vore
af verkligt behof påkalladt». Hr 8. von
Friesen hade häremot reserverat sig.
Då ärendet föredrogs i andra kammaren,
uppstod följande diskussion:
Häradshöfding A. At Lilienberg: Hr
talman! Det är ett hårdt tal af
statsutskottet, att den af mig föreslagna
löneförbättringen icke skulle vara af något verkligt
behof påkallad. I min motion begärdes
dock endast ett andra ålderstillägg, som
skulle tillkomma folkskollärare först efter
många års oförvitlig tjänstgöring. Då nu
emellertid statsutskottet så godt som
enhälligt af styrk t min motion, är det väl icke
vardt att yrka bifall till densamma. Jag
skall därför icke göra detta, så framt jag
icke får något understöd.
Eedaktör E, Hammarlund:
Statsutskottet har här uttalat den meningen, att ett
andra ålderstillägg för folkskollärare icke är
af verkligt behof påkalladt. Jag vågar vara
af annan mening. Kammaren beslöt i
förgår att tilldela adjunkterna vid de allmänna
läroverken en begynnelselön af 2,500 kr.
och därutöfver tre åldcrstillägg, hvartdera
å 500 kronor. Då hade det väl icke varit
för mycket att tillerkänna folkskollärarne,
som hafva en begynnelselön af 600 kronor
förutom några naturaprestationer, tvänne
ålderstillägg å blygsamma 100 kronor
hvartdera. I frågans nuvarande läge skall jag
dock icke göra något yrkande. Jag vill
emellertid uttala ett tack till motionären,
för att han genom sin motion har hållit
frågan vid lif, och en förhoppning, att
frågan med det snaraste ånyo skall framkomma
och vinna den lösning, som den onekligen
förtjänar.
(Häruti instämde hrr Aug. Henricson, N.
Rosengren, E. Beckman, C. Wallis, O.
Olsson från Stockholm, Fr. Berg, E.
Wavrin-sky, C. Rydberg, E. A. Zotterman, P. A.
Rom-ber g, Edv. Svensson i Karlskrona, A. F.
Broström, J. Persson i Arboga, C. J.
Hammarström, E. Norman och S. J. Kardell.}
Lektor S. UOH Friesen: Hr talman! Som
jag är reservant i denna punkt, ber jag
att få yttra endast några få ord. Enligt
min tanke kunde möjligtvis utskottet förra
året, då det andra ålderstillägget för
folkskollärare föreslogs att bli obligatoriskt, ha
haft något skäl för sitt påstående, att ett
sådant obligatoriskt ålderstillägg icke vore
af verkligt behof påkalladt. Ty det kan
ju möjligen vara fallet på vissa orter och
under vissa förhållanden, att
lefnadskost-naderna och för Öfrigt lärarnes
familjeförhållanden äro sådana, att detta ålderstillägg
icke skulle vara behöfligt. Nu däremot, när
förslaget afser, att det skulle bero på
församlingarna, om de vilja bevilja
ålderstill-lägget, så synes det mig, att man knappast
kan säga, att detta förslag icke är af
behofvet påkalladt, ty nog kan det finnas
många ställen, där ett verkligt behof i
förevarande hänseende finnes. Jag vill därför
till en blifvande riksdag synnerligen
rekommendera detta förslag. För tillfället har
emellertid icke heller jag något yrkande att
göra.
Härmed var öfverläggningen slutad.
Utskottets hemställan bifölls.
I första kammaren föranledde frågan
om det andra ålderstillägget icke någon
diskussion vare sig år 1891 eller 1892.
Öfverläggningen rörde sig där så mycket
mera kring kofodret.
Litteratur,
Den sorte iavle. I. Veiledning i
kridt-tegning for Iserer, udgivet af Kirstine
Frederiksen. Tegnet af S. C. Holten og
E. Konstantin-Hansen. Köbenhavn.
»Yeiledningen» utgöres af en anvisning
af utgifvarinnan och af 15 på svart i hvitt
och rödt tecknade bilder. Utgifvarinnans
nanm är så kändt och uppburet inom
Danmarks skolvärld, att ett arbete af hennes
hand alltid motses med stort intresse.
Hon inleder sin anvisning med en
redogörelse för de tillfällen, då enligt hennes
mening teckning på svarta taflan bör och
då den icke bör användas. Vid
undervisning i naturalhistoria bör krit teckning
brukas blott som »nödhjälp» och till
omväxling för att förtydliga enskildheter. Att
kunna teckna ett blad eller en klo, så att
det befrämjar den klara uppfattningen, är j
icke hvarje lärares sak. Härtill fordras
J betydlig tecknings förmåga; snabbhet i
utförandet och noggrann kunskap om det
föremål, man skall teckna. Detta låter
ganska afskräckande, och utg. tyckes hysa
större sympatier för kritteckning i
småskolan. Hon framhåller, att för läraren i
småskolan betyder teckningen mycket mera som
illustration af det, nian talar eller läser.
Dessa vid undervisningens behof tecknade
bilder äga nyhetens hela behag. Barnens
uppmärksamhet koncentreras på bildens
olika delar, då de se den uppstå inför sina
egna ögon, och deras iakttagelseförniåga
splittras ej genom en massa detaljer.
En synnerligen god vägledning vid
studiet af flera för småskolan lämpade bilder
erhålles genom de ofvannämda 15
teckningarna. I serien finnas teckningar af ko,
häst, elefant, tupp o. s. v. Säkerligen skall
den lärare, som äger eller förvärfvar sig
förmåga att på taflan teckna dessa och
dylika bilder, känna sin möda rikligen ersatt
genom sina lärjungars ökade intresse.
Önskligt vore, att läraren genom denna
vägledning finge lust och mod nog att
oftare än hittills använda kritan. Det ligger
måhända ej så litet sanning i detta
yttrande af en lärare: »En lektions godhet
står i ett bestämdt förhållande till den
mängd krita, som användes under
densamma. »
Ej blott för småskolans lärarepersonal
utan äfven för hvarje lärare äger detta
häfte sitt stora intresse genom de många
goda råd, som lämnas både genom
anvisningen och genom bilderna. M. A.
Nytt i bokhandeln.
Ordbok öfver svenska språket, utgifven af
Svenska akademien. Lund, O. Y. K.
Gleerups förlag. Haft. 4. l kr. 50 öre.
Geografi för folkskolor, särskildt på
landsbygden, af J. A. Karlsson. Jönköping,
Utgifvarens förlag. Tredje uppl. 80 öre.
Räkneundervisningen i småskolan. Metodiska
anvisningar, utgifna af d:r N. Thielers. Andra
uppl. Umeå, II. Glas förlag. 75 öre.
Fcdlesskolen i Norge, FMmiä oy Sveriye.
En mdberetning til ministeriet for kirke- og
undervismngsvaesenet af Hulda Hansen.
(Såå-tryk af Yor Ungdom.) Köbenhavn, G. E. O.
Gad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
