Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (752.) 27 maj 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 22.
(752,]
STOCKHOLM, 27 MAJ 1896
15:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 8,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., x/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare; EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
Allm. tel. 6000.
Tryckt hos Iduna Tryckeri Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 Öre pr petitrad (=14 stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
vensk [-Läraretidning,-]
{+Lärare-
tidning,+}
Sveriges största och mest spridda skolblad,
kostar från l april till årets slut
endast
tre (3) fironor(
Prenumeration frän arets
början mottages fortfarande.
Alla nummer kunna
nämli-gen ännu erhållas.
#. Hvarje lärare och lärarinna <
bör för egen räkning håila sig med ett
exemplar af
-f3-Svensk läraretidning
Den, som ej redan är prenumerant, må taga
tidningen på prof, åtminstone under ett kvartal,
AU prenumeration sker på
närmaste postanstalt.
Folkskollärarnes lönefråga
inför riksdagens kamrar.
Enligt löfte gå vi nu att efter det
stenografiska protokollet meddela en
fullständig redogörelse för den diskussion,
som den 2 och 4 dennes förekom inom
kamrarna med anledning af de i år väckta
lönemotionerna. Vi börja därvid med
Andra kammaren,
enär dess protokoll blifvit först
tillgängligt.
Det sammansatta stats- och
lagutskottet hade i sitt utlåtande n:r 7 hemställt:
i punkten 1), att hrr G. Perssons och L.
J. Janssons motion om kof odrets utbytande
mot penningar icke måtte af riksdagen
bifallas, samt
i punkten 2) mom, a), att riksdagen i
anledning af hrr E. Hammarlunds och G.
Högstedts motioner om ett andra
ålderstillägg måtte aflåta en skrifvelse till k, m:t
med begäran om utredning och förslag.
Efter föredragning till en början af
punkten l begärdes ordet af
hr C. Persson i Stallerhult, hvilken
yttrade : Då de båda första punkterna i
förevarande utskottsbetänkande handla om
lönefrågor för en och samma lärarekår, så
vågar jag härmed hemställa, att äfven andra
punkten måtte i sammanhang med den första
föredragas, så att diskussionen får röra sig
om båda de första punkterna, och man
således kan bli i tillfälle att framställa de
yrkanden, till hvilka man kan finna sig af
omständigheterna befogad.
Med bifall till denna hemställan
föredrogs nu jämväl punkten 2, hvarefter
ordet ånyo lämnades till
hr C. Persson i Stallerhult, som nu
anförde: Jag och min sidokamrat hr Jansson
i Djursätra hafva i vår motion framställt
ett förslag, som redan ett par gånger förut
i denna kammare framburits, sista gången
år 1892. Vi åberopade till motivering för vårt
förslag alldeles detsamma, som då androgs
i denna år 1892 väckta och mycket väl
motiverade motion, äfvensom de motiv, som
statsutskottet då hade för sitt tillstyrkande
af samma motion. Några andra skäl ansågo
vi oss icke behöfva framställa; vi trodde dem
vara tillfyllestgörande för ett bifall från
utskottets sida till vårt förslag. Så har nu
icke blifvit händelsen, utan utskottet har
behagat afstyrka vår framställning.
Då samma motion var före till pröfning
af 1892 års riksdag, tillstyrkte utskottet,
såsom nyss nämdes, detta förslag. Ett
likadant förslag som det i punkten 2
afhandlade var äfven då föremål för utskottets
pröfning, men utskottet behagade då afstyrka
förslaget, hvilket det nu åter i viss mån
tillstyrkt. Förhållandet är således nu helt och
hållet omvändt. Jag för min del kan icke
finna, att detta sätt att behandla samma
frågor är alldeles korrekt, utan jag har trott,
att då utskottet behagat tillstyrka nummer
2, om jag så må uttrycka mig, utskottet
äfven bort tillstyrka vårt förslag. Då hade
man kunnat säga, att utskottet handlat
konsekvent; nu kan man icke se, att så är.
Vi hafva med vårt nu återupptagna
förslag af sett, att kommunerna i någon mån
skulle kanna få lindring, ersättning, hjälp till
aflönande af sina skollärare, på samma gång
som dessa senare i allmänhet skulle få högre
aflöning, därigenom att kofodersersättningen
skulle bestämmas till fixt belopp, 100
kronor. Jag tror, att på landet i allmänhet
skollärarne härigenom skulle komma att
erhålla högre aflöning, på samma gång en
dylik anordning också skulle lända kommunerna
till gagn. Nu är förslaget, som sagdt,
äf-styrkt, så att någon hjälp för kommunerna
i detta fall väl icke är att påräkna. Om
kammaren nu bifaller utskottets hemställan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
