Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 33. (763.) 12 augusti 1896
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
SVENSK LÄRARETIDNING-
N:r 33
o. s. v. Man stannade därför vid att låta
diskussionen utgöra svar på frågan.
*
De hållna föredragen voro:
1. Huru skall ett skolbarn behandlas till
sin kropp, för att den bokliga
undervisningen må blifva till full nytta? af med.
d:r O. Torstenson från Mösseberg.
2. Om poesien i barndomsskolan af
folkskolläraren Fridtjuv Berg i Stockholm.
3. Öfverblick öfver de förkristliga
kulturfolkens uppfostringsväsen af komministern
i Hössna, fil. lic. Hj. T. Uggla.
4. Om åskådningsmateriel af Öfverläraren
J. Gr. Söderberg i Lidköping.
5. Om hvilka fruktsorter, som
företrädesvis böra odlas, af veterinärläkaren F.
Larsson i Sköfde.
Till konungen samt till Växjö
folkskolläraremöte afsändes omedelbart efter mötets
konstituerande hälsningstelegram, å hvilka
svar samma dag ankommo.
*
l allmänna läroverkets gymnastiksal var
anordnad en rikhaltig utställning af
undervisningsmateriel, slöjdalster, skrif- och ritprof
m. m.
#
Mötesdeltagarne bjödos på ej mindre än
tre gratiskonserter, en hvardera dagen,
hvarförutom andra mötesdagens afton hölls en
särskild, för fullt hus afhållen konsert af
den unga violinisten fröken Hedvig Edgren,
dotter till folkskolläraren och organisten E.
Edgren i Lerum, biträdd af hr V. Vikkind
från Karlsborg, pianist, och hr Å. Vallgren,
en ung sångare med präktig basbaryton,
samtliga elever (eller f. d. elever) af
mu-sikkonservatoriet i Stockholm.
Ett till trängsel bevittnadt samkväm hölls
första mötesdagen i badhusparkens stora
paviljong, där några timmar angenämt förflöto under
omväxlande tal, musik och säng, den senare
dels unison, dels utförd af folkskollärarnes
präktiga och utmärkt ledda sångkör under
anförande af organisten K. Karlberg i
Alingsås.
#
Tredje dagen företogs en af det härligaste
väder gynnad utfärd till det sköna,
minnesrika Varnhem.
De omkring 200 lärare och lärarinnor,
som antecknat sig för utfärden, samlades
vid stadens folkskola, från hvilken plats
af-färden sedan skedde i ett femtiotal förhyrda
vagnar. Vid Våmbs kyrka gjordes uppehåll.
Det gamla templet, uppfördt på 1100-talet,
beskådades, hvarefter komministern von
Sy-doiv från kyrkovallen höll ett med
intresse åhördt föredrag öfver kyrkan, dess
tillkomst, historia m. m. Under vägen
öfver Billingen beundrades den härliga och
storslagna naturen. Framkomna till
A^arn-heni togo resenärerna först in hos
organisten Hedén, hvars rymliga trädgård i hast
företedde ett det rörligaste folklif.
Kyrkoherden D, Holmgren var här till mötes och
höll till den stora skaran lärare och
lärarinnor ett hjärtligt hälsningstal. I parken
var en präktig frukost anordnad, och sedan
denna afätits, styrdes färden till det
omedelbart intill liggande minnesrika templet.
Här höll fil d:r //. Dahlstein i Sköfde ett
synnerligen intressant historiskt-estetiskt
föredrag om denna vårt lands utan tvifvel
härligaste monumentala tempelbyggnad från
medeltiden. Under dess genljudande hvalf,
hvarest munkarne^ döfva sång fordom låtit
höra sig, föredrog organisten Hedén några
vackra orgelnummer, hvarefter
lärareföreningens sångkör uppstämde flera friska sånger,
hvilka här gjorde briljant effekt.
Kyrkoherden Holmgren utbragte till sängarne ett
varmt tack for det nöje de beredt såväl
honom som öfriga åhörare. Sedan man så
besett kyrkans grafkor och öfriga
märkvärdigheter, vände man åter ut i det gröna.
Därpå styrdes stegen in i den kyrkogården
tillagda parken, där man gjorde halt å
sluttningarna af utsiktskullen. Här äskade
mötets ordförande tystnad och frambar till
kyrkoherden Holmgren ett tack för det
hjärtliga mottagande mötesmedleminarne fått röna.
Sedan kyrkoherden Holmgren svarat, tackade
komministern von Sydow bcstyrclsen och
tolkade i högstämda ordalag mötets betydelse.
Mötets stämningsfullaste stund var nu inne,
när deltagarne, gripna af ögonblickets
hänförelse och vid anblicken af det underbart
sköna Valle härad, som låg nedanför,
badande i solljuset, uppstämde: »Du gamla, du
friska, du fjällhöga Nord».
Vid ett-tiden redde man sig till återfärd,
och inom kort sågs det långa tåget slingra
sig fram mellan de vackra skogklädda
höjderna i riktning niot Sköfde, där man åter
inträffade vid 3 tiden på e. m. Genom denna
färd fick mötet en afslutning, som helt och
hållet försonade de däri deltagande med de
föregående dagarnas regniga väderlek.
Folkskolläraremötet i Växjö.
Växjö stifts J3:e folkskollärareniöte hölls
i Växjö den 4 och 5 dennes och räknade
något öfver 300 deltagare.
Första mötesdagen.
Efter inledningspredikan i domkyrkan
samlades deltagarne å läroverkets högtidssal.
Där öppnades mötet af bestyreisens
ordförande, domprosten d:r Karl Henning. Denne
valdes till mötets ordförande. Till vice
ordförande utsågs seminarierektorn C. O.
Arcadius, till sekreterare folkskolläraren Carl
Rhedin i Gårdsby.
Den första af de å programmet uppställda
sex frågorna, Om skolhuset och dess
inredning, inleddes af d:r A. E. Goldkuhl i
Växjö med ett längre föredrag, i hvilket
han redogjorde för skolhusets ändamål och
uppgift, för de fordringar Skolhygienen
ställer på skoltomten, skolhuset och dess
inredning; skolrummet, skolmateriel,
renhållning, uppvärmning, luftväxling och
dricksvatten, hvarjämte i förbigående påvisades
betydelsen af Skolbad och skolkök.
l diskussionen deltogo utom inledaren
rektor C. O. Arcadius, folkskoleinspektör J. A.
Franzén, seminarieföreståndaren K. Rudvall
och Öfverläraren Alfr. Dalin samt
folkskollärarne P. Borgh och J. B. Ahlgren. Under
densamma framhölls, att skolmyndigheter och
lärare mera än hittills borde skaffa sig
kunskap om Skolhygienen och behjärta dess
fordringar (d:r Goldkuhls och professor
Almquists skrifter i ämnet rekommenderades).
Särskildt betonades, att skolhusen ej borde
läggas*långt från människoboningar samt att
det vore högst olämpligt att använda barnen till
bestridande af renhållning och eldning m. m.
Något resolutionsförslag framställdes icke.
Andra frågan: / hvad mån kan
folkskolan fostrande inverka på de unga, sedan de
slutat sin skolgång? inleddes af rektor C.
O. Arcadius, som med afseende på medlen
för fortsatt inverkan på ungdomen
upprullade en anslående tafla öfver framtidens
fortsättningsskola, sådan talaren tänkt sig denna.
Den skulle utgöra en utveckling af nutidens
fortsättningsskola men arbeta under
betydligt friare former. Dess lärjungar skulle
vara icke blott sådana, som nyss lämnat
folkskolan, utan alla, som befunno sig
under myndighetsåldern och önskade deltaga,
skulle i densamma erhålla undervisning.
Den borde fortgå hela året örn med några
timmar i veckan och ordnas som afton- samt
lördags- eller söndagsskola. En fast aflönad
lärare borde finnas for att leda det hela,
men det kräfdes äfven frivilliga krafter,
som kunde medverka. Undervisningen skulle
vara praktisk, det vill här säga ej blott
bibringande s. k. nyttiga kunskaper utan
ock själsbildande i sedligt-religiöst afseende.
Inga läxor eller bestämda kurser skulle
förekomma; läsning, föredrag och samtal borde
omväxla med praktiska öfningar i geometri,
teckning, bokföring, uppsatsskrifning, sång m. m.
Talaren ansåg, att kostnaden ej borde verka
afskräckande. Till sist framställdes följande
resolutionsförslag:
Uppfostran skall leda till själfuppfostran.
Hemmet liar främst plikten att uppfostra
samt ansvaret därför, och skolan är
hjälpa-rinna åt hemmet.
Då de unga vid 12-14 års ålder lämna
skolan, är endast en grundläggning af deras
uppfostran gjord, och den skall fortsättas
under den lärotid, som förflyter, tills de äro
mogna att själfva bära ansvaret för sin
utveckling.
Under denna tid är ungdomen utsatt för
mångahanda inflytelser både inifrån och
utifrån, som ofta bringa den på afvägar. Vår
tids försämrade hemförhållanden hafva ökat
anledningarna till ungdomens förvillelser.
Hjälp att hålla rätta vägen bör komma
ungdomen till del.
Sådan hjälp kan lämnas af folkhögskolor,
men då dessa nå endast ett fåtal, böra
skollärare, präster och andra, som behjärta
behofvet, i utvecklade fortsättningsskolor, som
understödjas af kommunerna, samla ungdomen
och gifva tillfredsställelse åt dess
kunskapsbegär, sund näring åt dess fantasi, lyftning åt
dess känslor och stöd för dess
sedligt-reli-giösa utveckling.
Diskussionen blef synnerligen liflig. Utom
inledaren yttrade sig folkskoleinspektören R.
Johansson i Jönköping, Öfverläraren Alfr.
Dalin i Huskvarna samt folkskollärarne K.
Lagerqvist i Husby-Rekarne, F. Berggren i
Växjö, J. A. Svensson i Sandsjö, /.
Blomberg i Karlskrona, Axel Blomqvist i
Stockholm ni. fl.
Enstämmigt vitsordades nödvändigheten af,
att något måtte göras för ungdomens
fortsatta uppfostran. Just under den period
i barnets utveckling (mellan 14-18 år), då
barnet har det starkaste behof och trängtan
efter vidgade vyer, är det af största vikt,
att det kommer under inflytande af lärare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:11 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1896/0468.html
