Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 34. (764.) 19 augusti 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 34
SVENSK LÄRARETIDNING.
481
åt hvarje moment ägnas tillräcklig tid,
innan ett nytt företages till behandling;
praktiska och mekaniska uppgifter
förekomma omväxlande ;
de praktiska uppgifterna hämtas från för
barnen bekanta områden; mätsorterna införas
i den mån barnen förmå uppfatta dem;
flera till innehållet öfverensstämmande
exempel följa på hvarandra:
uppgifterna ordnas progressivt;
det en gång öfvade repeteras flitigt;
s. k. genvägar användas i regeln icke förr
än obarnen äro förtrogna med hufvudvägarna.
Åskådningsmateriel bör flitigt brukas.
En femtedel af den till räkning anslagna
tiden borde, enligt talarens mening, ägnas åt
hufvudräkning. Hvarje lektion borde dock
ej omfatta mer än en del af en räknetimme,
högst 30 minuter.
Under öfverläggningen härom yttrade sig
folkskollärarne /. Karlberg i Kil, V.
Gustafsson i Eker och K. O. Sjölander i Asker,
af hvilka den förstnämde uttalade
önskvärdheten af, att en hufvudräkningskurs, byggd
på de af hr Vinländer nu framlagda
grunderna, måtte utarbetas, och den sistnämda
upplyste, att hr Y. redan hade ett dylikt
arbete till 4 tiondedelar färdigt i
manuskript.
Mötet beslöt godkänna det af inledaren
gjorda uttalandet.
I fråga om Trädgårdsskötsel och
gemensam planteringsdag antogs efter en ganska
liflig Öfverläggning, i hvilken ett tiotal
talare deltogo, följande af inledaren, herr A.
Rosander, föreslagna uttalande:
Då folkskolestadgans 56 § föreskrifver, att
vid hvarje folkskola bör, så vidt sig göra
låter, finnas ett till skolträdgård lämpligt
jordland, och trädgården vara så ordnad, att
undervisning i trädgårdsskötsel och
trädplantering, kan meddelas på ändamålsenligt sätt, men
skolträdgården vid många folkskolor ännu
saknas, uttalar mötet önskvärdheten af:
att redan befintliga skolträdgårdar
bibehållas och omsorgsfullt vårdas;
att vid de folkskolor, där skolträdgårdar
saknas, sådana, om lokala hinder icke möta,
snar-ligen anläggas;
att folkskolans lärare varmt intressera sig
för undervisningen i trädgårdsskötsel och
trädplantering; samt
att hushållningssällskap och landsting måtte
verka for trädgårdsskötselns höjande inom
folkskolan genom att lämna anslag åt
församlingar, som upprätta folkskoleträdgårdar, samt
genom ordnande af årliga
undervisningskurser under våren för länets folkskollärare och
genom att folkskolor måtte gratis erhålla
frukt- och park-trädsplantor från
länsträdgården.
Förslaget om en gemensam planteringsdag
for länet, hvartill l maj blifvit nämd,
förkastades pä grund af svårigheten att
bestämma en under olika förhållanden lämplig
dag.
Frågan om anordnande af Pedagogiska
föreläsningskurser inom Örebro län inleddes
af lektor Enar Sahlin, som redogjorde för
de i Bollnäs anordnade kurserna for
folkskollärare och uttalade Önskvärdheten af att
landstinget måtte lämna anslag till dylika
kursers anordnande vid länets folkhögskola.
Efter en stunds liflig öfverläggning -.
under hvilken d:r J. V. Jonsson, Käfvesta,
förklarade sig så mycket hellre vilja
mottaga länets folkskollärare till dylik kurs vid
folkhögskolan, som han länge tänkt att på
enskild väg göra ett försök härmed och
frågan länge diskuterats i den kretsförening
talaren tillhörde, samt folkskollärarne Aug.
Andersson i Vintrosa, A. Linder i Örebro,
E. Eriksson i Brefvens bruk och K. O.
Sjölander i Asker samt folkskoleinspektören A.
Sundblad uttalat sin tillslutning till förslaget
- beslöt mötet att med uttalande af sina
sympatier för ärendet tillsätta en kommitté
för frågans närmare utredning, och
bemyndigades kommittén att på mötets vägnar söka
af landstinget eller på annat sätt erhålla
nödiga medel samt att ordna en
föreläsningskurs för folkskollärare och lärarinnor
under någon af de närmaste somrarna.
I kommittén invaldes lektor Enar Sahlin,
Örebro, folkskoleinspektören A. Sundblad,
Örebro, folkhögskoleföreståndaren J. V.
Jonsson, Käfvesta, kontraktsprosten och
folkskoleinspektören J. Jansson, Näsby, samt
folkskollärarne A. Fridén, Örebro, A. V.
Hellström, Sköllersta, och O. Norlin, Bofors.
Ändamålet med och sättet för meddelande
af undervisning i fäderneslandets historia i
folkskolan utgjorde sista öfverläggningsämnet
vid mötet.
Behofvet af en ny lärobok i ämnet, mindre
skelettartad än den nu v: d de flesta skolor
använda, betonades härvid kraftigt af
inledaren, folkskolläraren A. V. Hellström i
Sköllersta, och hr K. O. Sjölander, hvarjämte
i frågan dessutom yttrade sig rektor /.
Blomqvist, pastor J. Dahlstedt samt
folkskollärarne R. O. Gustafsson och G.
Blomqvist i Örebro.
Följande af inledaren föreslagna
resolution antogs:
Ändamålet med undervisningen i Sveriges
historia inom folkskolan bör vara att genom
en efter barnens uppfattningsförmåga lämpad
framställning af vårt folks öden lära dem,
huru detta folk under Guds ledning
småningom utvecklats till hvad det nu är, och vidare
att genom inverkan på vilja och karaktär
utbilda en rätt fosterlandskärlek.
Vid undervisningen bör det historiska
innehållet i lefvande drag muntligt och på ett
objektivt sätt framställas för lärjungarna,
hvarvid i synnerhet de i hvarje tidehvarf
ledande personligheterna böra få en rikare
belysning. Läxan, som sedan gifves i
läroboken, må vara ett medel för barnen att fästa
i minnet det hufvudsakliga af hvad läraren
meddelat.
Föredrag höllos (utom det förutnämda af
hr Hjalmar Berg)
utaf lektor E. Sahlin om nyare försök
att vetenskapligt bestämma barnens andliga
individualitet,
af lektor A. Kjellström om Örebro
stadskyrka samt
af folkskolläraren P. A. Haegerström i
Tysslinge om Skolförhållandena förr och nu
i Tysslinge, därvid den gamle skolveteranen
på ett sätt, som gaf anledning till ofta
upprepade bifallsyttringar, jämväl redogjorde för
sin 33-åriga verksamhet inom församlingen.
Talaren illustrerade själf på ett förträffligt sätt
sitt föredrag.
*.
Eit stiftsmöte blir antagligen nästa möte,
sedan deltagarne enhälligt beslutit att
antaga den af Södermanländingarne genom hr
O. Bejbom framförda inbjudningen att nästa
år samlas till gemensamt möte i Strängnäs.
Till konungen afsändes hälsningstelegram,
hvilket, enligt svarets ordalydelse, med stor
tacksamhet mottogs, hvarjämte svarstelegram
till Nääs afläts å en från därstädes vistande
nerkingar ankoramen telegrafisk hälsning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
