Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 44. (774.) 28 oktober 1896 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
620
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 44
Kalmar domkapitel förklarar, att det
»finner skälig anledning förefinnas för
förbättring af i fråga varande lärares
lönevillkor, och domkapitlet anser i nämda
afseende, att sådan lärare, som efter
undergången godkänd afgångsexamen från
seminarium under tio år oförvitligen tjänstgjort
såsom ordinarie och under hälften af denna
tid åtnjutit i kontant lön minst 700 kr.,
därefter bör äga att för åtta månaders
un-dervisniög af i skolåldern varande barn
uppbära i lön, jämte stadgade naturaförmåner
eller ersättning därför, minst 800 kr., samt
att förty minimum af den hittills bestämda
penningelönen må genom ett andra
ålderstillägg höjas med 100 kr., hvaraf två
tredjedelar må utgå af statsmedel».
Länsstyrelsen i Nyköping tillstyrker
förslaget, därvid uttalande följande:
Äfven om antagas roa, att folkskollärarne,
då de utnämnas till ordinarie tjänst, i
allmänhet äro fria från penningeskuld, så att deras
löneinkomster oafkortade få användas till
deras lefnadsbehof, torde likväl icke af någon
bestridas, att deras löneinkomster ändock äro
ganska knappa. Till välförtjänt hjälp och
uppmuntran har därför åt ordinarie lärare
och lärarinnor vid folkskolan beviljats
ålderstillägg af 100 kr. att efter fem års oförvitlig
tjänstgöring utgå. Men då uppenbart är, att
sagde löneinkomster, äfven med inräknande
af ålderstillägget, efter ytterligare några års
förlopp blifva än mer knappa, synnerligast
för de lärare, som bildat familj och sålunda
hafva flera än sig själfva att försörja, synes
ett andra ålderstillägg vara af behofvet
påkalladt. K. befhde tillstyrker alltså, att ett
andra ålderstillägg må beviljas, och anser att,
då i förevarande fall det är arbetet och icke
något annat som skall belönas, detta andra
ålderstillägg, oafsedt lärarnes större eller
mindre behof däraf, rättvisligen bör liksom
första ålderstillägget tillerkännas såväl
lärarinnorna som lärarne vid folkskolan.
Beträffande tiden, då andra ålderstillägget
må utgå, synes i öfverensstämmelse med hvad
därutinnan gäller i afseende å andra
ålderstillägget åt ordinarie lärarne vid rikets
allmänna elementarläroverk och af samma skäl,
som därvid varit bestämmande, andra
ålderstillägget åt folkskollärarne äfven böra
beviljas att utgå fem år efter första
ålderstillägget; och i afseende på villkoren i öfrigt för
erhållande af det ifrågasatta andra
ålderstillägget synas lämpligen böra uppställas
enahanda fordringar, som för beviljande af första
ålderstillägget äro stadgade.
Länsstyrelsen i Stockholm afslutar sitt
yttrande sålunda:
För egen del får, med öfverlämnande af
folkskoleinspektörernas yttrande i ämnet,
Eders k. nrts befallningshafvande, som anser,
att riksdagens skrif velse af ser endast lärarne (??)
och icke, på sätt en af folkskoleinspektörerna
antagit, äfven lärarinnorna, under åberopande
af hvad folkskoleinspektörerna anfört, förorda,
att ordinarie folkskollärare må efter 10 års
oförvitlig tjänstgöring erhålla ytterligare ett
ålderstillägg af 100 kr., att i likhet med
första ålderstillägget utgå med två tredjedelar
af statsmedel och en tredjedel af
kommunernas medel.
Lånsstyrelserna i Hernösand och Jönköping
tillstyrka likaledes, att ordinarie folkskollärare
må efter 10 års oförvitlig tjänstgöring
erhålla ytterligare ett ålderstillägg af 100 kr.
att utgå rned 2/3 af staten och 1/s af kom-
Anonymitet i pressen.
Flittills har det ansetts som en
obestridlig rättighet att i pressen kunna få
yttra sig utan att behöfva angifva sitt
namn inför någon annan än redaktionen.
Denna rättighet synes man vilja förvägra
folkskollärarekårens medlemmar. När
på senaste tiden något blifvit skrifvet,
som ej faller alla inom kåren till lags,
så ropar man strax: fram med namnet,
eljest tro vi, att det där är »fabriceradt»
af tidningsredaktionen! Vi protestera
mot dylika frampressningsförsök. Den
rätt att anonymt kunna få deltaga i
diskussionen af en fråga, som är
med-gifven alla andra kårer, bör icke på ett
slikt sätt beröfvas folkskollärarekårens
medlemmar, helst de äro i den ställning,
att det ej sällan kan medföra personliga
obehag, ja, rent af ekonomisk risk att
behöfva offentligt uppträda mot förmän
eller kamrater. De insändare, mot hvilka
insinuationen nu senast offentligen
framkastats, hafva utan något redaktionens
åtgörande offentligen framträdt, men vi
skulle nästan ansett det bättre, örn så
icke skett och därmed ej ett farligt
exempel gifvits.
Våra läsare må emellertid veta, att
de framgent som hittills kunna tryggt
vända sig till redaktionen. En
insändares namn skall lika litet hädanefter som
hittills mot dennes egen önskan prisgifvas
åt offentligheten, äfven om den nya
utpressningsmetoden fortfarande skulle
användas.
På höga hästar.
Domkapitlet i Kalmar afslutar sitt till
k. m:t afgifna yttrande öfver Sveriges
allmänna folkskollärareförenings
centralstyrelses petition angående ändrade
grunder för upprättande af
folkskollärareförslag med följande ord, som äro så
märkliga, att vi anse dem böra komma till
allmän kännedom:
Tillvaron af en s. k. centralstyrelse för
Sveriges allmänna folkskollärareförening kan
icke vara domkapitlet alldeles obekant, men
om denna styrelses befogenhet att inför Eders
k. m:t i något afseende föra rikets
folkskollärares talan vet däremot domkapitlet intet.
Den skrapa, som k. m:t sålunda fått
mottaga för att domkapitlet blifvit
be-sväradt med infordrande af yttrande
öfver petitioner från ett enligt
domkapitlets mening alldeles obehörigt håll, får
väl k. m:t smälta så godt han det kan.
För Sveriges allmänna
folkskollärareförenings centralstyrelse är det ju särdeles
glädjande att höra, att dess tillvaro »icke
kan vara domkapitlet alldeles obekant»,
i synnerhet som samma centralstyrelse
i den ifrågavarande petitionen (aftryckt
i n:r 32 af denna tidning) på det mest
oförtydbara sätt gifvit till känna, att den
uppträdt såsom målsman för Sveriges
allmänna folkskollärare förening och ingalunda
inför k. m:t gjort anspråk på att »föra
rikets folkskollärares talan». Rikets hela
folkskollärarekår är ju ännu icke
sammansluten i en gemensam organisation, och den
saknar på grund häraf det organ, hvar-
igenom dess åsikter och önskningar skulle
kunna erhålla ett fullt samladt uttryck.
Detta mål är icke uppnådt, men som vi
hoppas äro vi på god väg därtill.
Grunderna för folkskollärares
befordran. Centralstjo-elsen för allmänna
folkskollärareföreningen har med anledning
af kretsarnas beslut petitionsvis hos k. m:t
framlagt följande Önskemål:
1) Bestämmelsen om gudsfruktan och
sedliga egenskaper, hvilken finnes såsom
allmänt kompetensvillkor för sökande af
folkskolläraretjänst angifven i 18 § af
folkskolestadgan, borde utgå ur samma stadgas § 19,
där den upptages äfven såsom jämförelsegrund
vid bestämmande af de sökandes inbördes
företräde.
2) I stället borde i § 19 införas tydliga
bestämmelser om, att skolråd vid förslags
upprättande utom till de kunskaper och den
un-dervisningskonst, som styrkas genom
seminariebetyg eller undervisningsprof, äfven
skall taga hänsyn till det nit och den
skicklighet, hvarmed sökanden enligt företedda
tjänstgöringsbetyg skött undervisning och
tukt vid de läraretjänster han förut
innehaft, äfvensom till de tjänsteår, under hvilka
han enligt samma betyg oförvitligen
tjänstgjort.
3) Tjänstgöringsbetyg borde innehålla
vitsord om vandel, nit och
undervisningsskicklighet samt förmåga att handhafva tukten.
4) I folkskolestadgan borde angifvas en viss
tid, inom hvilken tjänstgöringsbetyg skulle
kunna erhållas, efter det skriftlig anhållan
därom ingifvits till skolrådet.
5) I samma stadga borde föreskrifvas,
hvilka betygsgrader, som skola vid
tjänstgöringsbetygets affattande användas.
Linköpings domkapitel har tillstyrkt
samtliga dessa förslag. Domkapitlet i
Hernösand af styrker mom. l men tillstyrker i
| hufvudsak de öfriga punkterna.
Domkapitlet i Kalmar ställer sig
däremot afvisande mot petitionen. Med
afseende på mom. l medgifver domkapitlet,
att det kan synas oegentligt, att
egenskaper, som förut bestämts såsom villkor för
kompetens, därefter angifvas såsom
beford-ringsskäl, helst som det i cle flesta fall torde
befinnas omöjligt att i berörda hänseende
jämföra de sökande med hvarandra, enär
dessa mött från olika, långt aflägsna delar af
riket, men då gudsfruktan och sedliga
egenskaper i folkskolestadgans 19 § angifvas
såsom befordringsgrund, torde man härmed
hafva velat särskildt accentuera, hvad som i
främsta rummet kräfves af en duglig
folkskollärare. Domkapitlet finner därför den
påyrkade förändringen af 19 §, så att
föreskriften om gudsfruktan och sedliga
egenskaper såsom befordringsgrund skulle
därifrån utgå, hvarken nödig eller nyttig.
Beträffande yrkandet, att vid
kunskapernas bedömande hänsyn skulle tagas ej blott
till hvad i seminariebetyget vitsordas utan
äfven till därefter förvärfvad ytterligare
kompetens för kallet i berörda hänseende,
yttrar domkapitlet följande:
I hvad mån en folkskollärare efter
genomgången seminariekurs kan hafva förökat sina
kunskaper, lär väl i de flesta fall vara för
ett skolråd omöjligt att bedöma, så framt
sådant icke uppenbart framgår af
ansökningshandlingarna eller det för tjänsten aflagda
profvet. Men oafsedt detta anser
domkapitlet, att en föreskrift till iakttagande i detta
hänseende näppeligen bör gifvas, men
befaras kan, att därigenom endast skulle
framkallas anspråk, som ofta torde komma att
utmynna i otidiga(!) besvär öfver upprättade
förslag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
