Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
fogenhet att bevilja nedsättning i gällande
biljettpriser i annan mån, än där sådant
befinnes med trafikens nytta och fördel
förenligt ».
Tillika ansåg k. järnvägsstyrelsen, dels att
nedsättning i föreliggande fall skulle vara
mindre behöflig till följd af att sådan
erhålles genom användandet af kombinerade
biljetter, och dels att ett bifall till den gjorda
framställningen försvårades därigenom, att
det »skulle hafva till följd ansökningar om
liknande förmåner för en mängd andra
personer, hvilkas resor mot nedsatta afgifter
med skäl kunde anses lika berättigade som
de ifrågavarande lärarnes och lärarinnornas».
Då riksdagens första kammare i sitt
afslag förutsatte möjligheten af, att k.
järnvägsstyrelsen skulle anse sig sakna
befogenhet att bevilja den begärda nedsättningen
och för detta fall hänvisat de af saken
intresserade till k. m:t, så finner sig
centralstyrelsen nu böra följa denna anvisning
under förhoppning att därmed uppnå det
önskade resultatet.
Grent emot de tvänne senare skäl, k.
järnvägsstyrelsen anfört mot bifall till vår
ansökan, torde följande erinringar kunna
göras:
De kombinerade biljetterna medgifva åt
alla resande en nedsättning af knappa 25
procent, och detta blott i sådana fall, dä
resan företages öfver bestämda
järnvägssträckor af högst betydlig längd. Denna
nedsättning är så ringa, och de villkor den
förutsätter äro så beskaffade, att den icke i
nämnvärd grad kan befordra det ändamål,
som i motionen blifvit framhållet.
K. järnvägsstyrelsen har icke gifvit någon
antydan om, hvilka personer som, ifall den
begärda nedsättningen bifallits, skulle kunna
anse sig berättigade att äfven erhålla
samma förmån. Centralstyrelsen tror ock, att
det torde blifva svårt, att icke säga
omöjligt för någon att anföra så talande och så
tungt vägande skäl, som dem motionären
andragit för sitt förslag. Hans
hufvudsyn-punkt är oförtydbart, att lärare i geografi
genom själfva sin tjänst äro pliktiga mot
samhället att lämna en åskådlig och lefvande
undervisning om fosterlandet åt dess
ungdom ; en brist häruti är en brist i deras
offentliga tjänsteutöfning, hvadan samhället
i sitt eget intresse bör söka göra det lätt
för dem att skaffa sig omedelbar kännedom
om fäderneslandet.
Häraf synes vara klart, att inga enskilda
eller i privattjänst anställda personer kunna
för sig använda motionärens eller andra
likartade skäl. Och af alla i offentlig tjänst
anställda personer torde icke heller någon
kunna anses äga lika oafvisligt behof af att
med egna ögon hafva iakttagit olika
landsdelars natur och kulturlif som den, hvilken
därom skall undervisa barn och ungdom.
Det synes därför ingalunda behöfva befaras,
att ett bifall till motionärens förslag skulle
behöfva föranleda liknande nedsättning åt
andra.
På grund af hvad nu anförts vågar
centralstyrelsen i underdånighet anhålla,
att Eders k. m:t måtte i nåder
medgifva, att lärare och lärarinnor, som
undervisa i geografi vid med statsanslag un-
derstödda skolor, må, vid under ferierna
företagna resor i ändamål att studera
landet, å statens järnvägar åtnjuta
nedsättning i afgiften till hälften af vanliga
biljettpriset.
Inga olagligheter!
I mellersta Skåne hände nyligen vid
en kyrkostämma, att folkskolläraren
föreslogs till skolrådsledamot.
Ordföranden motsatte sig bestämdt detta val
under förklaring: »Jag sitter ej här och
begår några olagligheter!» Men enligt
prejudikat i denna tidning n-.r l år 1891
har själfvaste k. m:t förklarat
folkskollärare valbar till skolrådsledamot, och
då måtte det väl ej vara så farligt med
olagligheten. För närvarande torde ock
minst 200 folkskollärare vara
skolrådsledamöter.
Njugghet mot lärarinnor.
Enligt riksdagens beslut erhålla från
och med detta år församlingarna 30
kronor i årligt statsbidrag för hvarje skola,
där slöjdundervisning för flickor
författningsenligt anordnas. Man anser helt
naturligt att, såsom fallet vanligen är,
lärarinnan bör erhålla denna lilla oftast
välbehöfliga påökning å sin ganska knappt
tillmätta lön utan alla afdrag; och i
många fall bestämmes slöjdlärarinnelönen
till ännu högre belopp - 50 kr. samt
däröfver. Men det finnes också - efter
hvad vi erfarit - en och annan
församling, där njuggheten hos vederbörande
är så stor, att de gifva lärarinnan t. ex.
blott 20 kr. och använda återstoden till
inköp af slöjd materiel. Huruvida detta
sätt att behandla sina barns lärarinnor
är så särdeles lofvärdt blir en annan
sak, om det ock är juridiskt oantastligt.
Fortfarande framåt.
Enligt de ingångna
medlemsförteckningarna för Sveriges allmänna
folkskollärareförening har medlemsantalet i en
mängd kretsar ökats rätt betydligt under
1896. Så har t. ex. Stockholmskretsen
ökats från 365 till 392, Södertörns från
53 till 86, Södra Vedbo från 50 till 75,
Filipstads från 52 till 63, Guldkrokens
från 54 till 62, Karlskrona från M till
58^ Tveta från 41 till 56, Strängnäs från
41 till 50, Rekarne från 32 till 39, V.
Helsinglands från 25 till 33, Östbo
härads från 21 till 31, Ystads från 23 till
30, Romeletraktens från 21 till 28,
Tu-naläns-Sevedes från 17 till 27,
Mönsterås från 16 till 26, Västbo från 16 till
24, Höks härads från 16 till 23,
Njurunda från 14 till 22, Sollefteå från 12
till 19 o. s. v. Icke mindre än 17 nya
kretsar med sammanlagdt 252
medlemmar hafva ingått i föreningen.
Den stundande riksdagen.
Under denna rubrik lämnar Stockholms
Dagblad för i måndags en redogörelse
för »de viktigaste ärenden, som efter hvad
man redan nu kan förutse skola före-
komma» vid det nästa fredag begynnande
riksmötet. Tidningen yttrar därvid bland
annat:
Förliden riksdag aflat till regeringen
närmare 30 skrifvelser i olika ämnen med
anhållan om utredningar och förslag eller
utfärdande af författningar. En eller annan
af de i dessa skrifvelser framställda
önskningar har redan föranledt tillsättande af
kommittéer - så den om åtgärder för
beredande af lämplig uppfostran åt
minderåriga förbrytare m. m. -, men de flesta
torde blifva behandlade i vanlig
administrativ väg.
Bland de af riksdagen sålunda
framburna önskningsmålen är ock anhållan om
beredande af ett andra ålderstillägg åt
ordinarie folkskollärare äfvensom om reglering
af aflöningen för biträdande lärare vid
folkskolor. Dessa frågor, som beröra en
vidsträckt kårs ekonomiska intressen, komma
antagligen att snart få sin lösning. I
samband härmed borde äfven kunna behandlas
lärarnes vid de allmänna läroverken petition
om förbättring af löneförmånerna för lärare
i högsta lönegraden, en fråga, som torde
kunna afgöras utan samband med den stora
läroverksfrågan. Att för öfrigt den senare
blir uppförd på dagordningen i och genom
enskilda motioner, är så mycket mera
sannolikt, som viktiga förarbeten härför skedde
under den senaste riksdagen.
I hvad mån tidningens förmodanden
kunna komma att besannas är ännu för
tidigt att yttra sig om.
Kommittén angående vanartade
barns uppfostran har sitt första
sammanträde härstädes fredagen den 22 dennes
under ordförandeskap af biskop Billing.
1897 års sommarkurser i Uppsala.
Vid sommarkursernas föreläsningsutskotts
sammanträde den 4 d:s utsågs till ordförande
för innevarande år^professorn A. Noreen
efter professor H. Hjärne, som undanbad sig
omval. Till organisationskommitterade för
1897 års sommarkurser utsagos professorerna
A. Noreen, H. Tottie, J. A. Lundell och
A. Virén samt laborator H. Öhrvall, med
sommarkursernas byråföreståndare fil. kand.
A. Akerlindh som sekreterare.
Vid samma tillfälle beslöts, attt!897 års
sommarkurser skola taga sin början lördagen
den 14 augusti och fortgå till och med
lördagen den 28 i samma månad efter i det
stora hela samma plan som vid senaste
sommarkurser 1895. Föreläsningarna komma
sålunda äfven denna gång att uppdelas i två
grupper: parallellserier, d. v. s.
föreläsningsserier behandlande sammanhörande
ämnen, och fristående kurser. Af dessa
parallellserier blir en historisk, behandlande
olika sidor af medeltidens kultur och
historia, en eller två naturvetenskapliga,
behandlande ämnen inom fysikens, kemiens,
anatomiens eller fysiologiens områden.
I samband med dessa för den stora
allmänheten afsedda kurser torde äfven försök
komma att göras med anordnandet af en
fransk språkserie. Denna språkkurs, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
