Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 8
föregående års slut var antalet medlemmar
5,373, hvadan ökningen under året uppgår
till 495, motsvarande något öfver 9 %’.
Under året hafva i föreningen inträdt
icke mindre än 17 nya kretsar, nämligen:
j Nordöstra Upplands kretsförening, Upps.,
ordförande: folkskolläraren P. Lundgren,
Vess-land (26 medlemmar).
Gislavedskretsen, Jönk., ordförande:
folkskolläraren J. V. Billqvist, Gislaved (12
medlemmar).
Hoburgskretsen, Gotl., ordförande: folkskol
läraren C. N. Laurin, Hamra, Burgsvik (10
medlemmar).
Näsums kretsförening, Krist., ordförande:
folkskolläraren O. P. Velander, Näsum (9
medlemmar).
Gärds härads kretsförening, Krist.,
ordförande: folkskolläraren T. Högfeldt, N. Åsurn,
Kristianstad (14 medlemmar).
Svedalaortens lärare- och lärarinneförening,
Mim., ordförande: folkskolläraren O. R. Oidén,
Hyltarp, Skabersjö (22 medlemmar).
Yälinge-Kattarps skolförening, Mim.,
ordförande: föreståndaren för Kattarps högre
folkskola O. M. Lilja, Kattarp (11
medlemmar).
Torups kretsförening, Hall. (20 medlemmar).
Tjörns kretsförening, Gtbg, ordförande:
folkskolläraren A. E. Bellman, Skärhamn,
Stockevik (11 medlemmar).
Backe kretsförening, Älfsb., ordförande:
folkskolläraren E. Larsson, Bäckefors (5
medlemmar).
Mullsjökretsens lärareförening, Skbg,
ordförande: folkskolläraren J. Forssell, Mullsjö
(16 medlemmar).
Sköfde kretsförening, Skbg, ordförande:
folkskolläraren J. V. Leverén, Väring (22
medlemmar).
Ramsbergs skolförening, Öreb., ordförande:
folkskolläraren L. Elfving, Löa, Rällså (13
medlemmar).
Nedan-Siljans kretsförening, Kpbg,
ordförande folkskolläraren J. V. Vahlström,
Siljansnäs (12 medlemmar).
Orsa lärareförening, Kpbg, ordförande:
komminister L. Karlsson, Orsa (18 medlemmar).
Södra Gestriklands kretsförening, Gflb.,
ordförande: folkskolläraren V. Carlström, Öster
Färnebo (18 medlemmar).
Hille kretsförening, Gflb., ordförande:
folkskolläraren N. E. Anjou, Hille, Strömsbro (13
medlemmar).
Endast två kretsar hafva gått hört,
nämligen Härjedalens med 8 medlemmar, som
uraktlåtit att insända stadgade
medlems-afgifter och på grund däraf strukits ur
katalogen, samt Alghults-Jcretsen, som
uppgått i Uppvidingekretsen. Kretsarnas antal
har alltså i det hela ökats med 15.
Antalet medlemmar och kretsar har
under de 17 år, föreningen ägt bestånd, varit
följande:
Ökning (+)
eller
Kretsar: Medlemmar: minskning(’-’ :
Ar 1880......... 77 1,556 -
» 1881_____ 90 2,019 + 463
» 1882........ 125 2,843 + 824
» 1883......... 136 3,158 + 315
» 1884......... 138 3,205 + 47
» 1885-...... 143 3,262 -f 57
» 1886._....... 141 3,066 - 196
» 1887......... 134 3,006 - 60
» 1888-........ 139 3,277 + 271
» 1889......... 153 3,550 -f 273
» 1890......... 156 3,684 -f 134
» 1891......... 164 3,814 + 130
» 1892......... 167 4,018 + 204
» 1893_____ 171 4,325 + 307
» 1894_____ 176 4,757 4- 432
» 1895......... 187 5,373 + 616
» 1896......... 202 5,868 -f- 495
Om våra barns anlag och
valet af lefnadsbana
höll lektor Enar Sahlin från Örebro i
måndags afton föredrag i
Vetenskapsakademiens hörsal. Det afsåg att utgöra
en allmän pedagogisk inledning till det
speciellt skolorganisatoriska föredrag om
»ett praktiskt sexklassigt läroverk», som
samme föreläsare i afton skall hälla å
samma ställe. Hufvudtankarna voro i
korthet följande:
Skolfrågan ägde en oerhörd vikt för vår
nations kulturella framtid Den hade ock
under senare tider mycket debatterats. Men
många svårigheter ställde sig i vägen för
en lycklig lösning. De förnämsta hindren
voro tre. Det första bestode däri, att vårt
land saknar den mångfald af skilda
skol-typer, som finnes t. ex. i Tyskland. Ingen
af våra skolor finge afpassa sig efter sitt
särskilda syfte och utveckla sig till något
förträffligt i sitt slag, och vi hade därför
hos oss ingen erfarenhet om en verkligen
god skola. Det andra hufvudhindret vore
af socialpolitisk art; man ville utjämna den
förmenta sociala klyftan genom gemensam
uppfostran under barndomsåldern. De; som
förfäktade denna tanke, sträfvade att höja
den lägre samhällsklassens bildning genom
att söka lyfta så många individer som
möjligt ut ur denna klass upp i en högre, då
det riktigare däremot vore att söka höja
dem alla till en allt rikare mänsklig
tillvaro, men inom den klass, till hvilken de
hörde. Det vore detta socialpolitiska
sträfvande, som gjort striderna om skolfrågan
bittra och gifvit dem en bismak af gift.
Den tredje svårigheten för samma frågas
lösning vore allmänhetens inblandning.
Allmänheten vore nämligen icke sakkunnig utan
bestämdes af tycken och fördomar. En af
de svåraste bland dessa vore den hos oss
ännu kvarlefvande öfverskattningen af den
s. k lärda bildningen.
En vanlig invändning mot förslaget att
anordna en mångfald af olika skoltyper vore
den, att uppfostran borde taga hänsyn till
barnens anlag, och att valet af lefnadsbana
borde uppskjutas, tills dessa anlag hunnit gif va
sig tillkänna. Men denna invändning hölle icke
streck. Det hände tämligen sällan», att en
lärare af föräldrarna tillfrågades om hans mening
med afseende å det eller det barnets anlag, och
ännu mera sällan, att föräldrarna i så fall
fäste något afseende vid hans råd. I själfva
verket vore det ock omöjligt att på
verkligt vetenskapliga grunder gifva ett sådant
råd. Man visste ju icke, hvilka egenskaper
som genom sin art företrädesvis ägna sig
för det eller det yrket; vid nogare analys
funne man tvärtom, att de egenskaper som
göra en person lämplig för det ena kallet,
i regeln äfven göra honom lämplig för det
andra. Icke heller på kännedomen om
graden af en persons olika egenskaper kunde
man grunda ett val af lefnadsbana.
Psykologien befunne sig i våra dagar i
stark utveckling. Den hade allt mer gått
öfver till att blifva individual-psykologi och
framför allt individuell barnpsykologi. Det
vore i synnerhet tre hufvudfrågor man nu
sökte besvara: den första rörde barnens gifna
själsinnehåll, den hos dem förefintliga för-%
nimmelsemassan, den andra riktningen af och
grunden för deras förmögenheter, den tredje
dessa förmögenheters styrka och uthållighet.
Föreläsaren refererade och kritiserade en
del af de teorier, som med afseende härå
blifvit framställda, och sammanfattade såsom
resultat af sin granskning, att dessa teorier
ingalunda erbjöde något medel, med hvars
tillhjälp man vetenskapligt kunde fastställa
barnets anlag och på grund däraf bestämma
dess lefnadsbana. Man vore i detta
hänseende uteslutande hänvisad till allmänt
praktisk blick och aktgifvande på barnets håg
och böjelse.
Två faktorer, som ej nog högt kunde
uppskattas, vore utvecklingen och det individuella
intresset. Den förra vore rik pä
möjligheter, hvilka ofta ända in i ålderdomen kunde
leda den enskilde in på
verksamhetsområden, for hvilka inga anlag förut hos honom
kunnat förmärkas. Det senare åter borde
ej föranleda uppskof med valet af
lefnadsbana, ty man kunde ej veta, huruvida
barnet äger intresse för teoretiska studier,
innan det under någon längre tid blifvit
hållet till sådana. Ett önskemål vore sålunda,
att en splittring mellan den specielt
teoretiska och den väsentligen praktiska vägen
ägde rum vid en jämförelsevis tidig ålder.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget s ko l b låd –
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma! Prenumeration sker
på närmaste postanstalt.
Litte ratu r.
Fantasier. Fyra berättelser af Helena
Nyblom. Sthm, Vahlström & Vidstrand.
Pris: 2 kr. 50 öre. - Fyra underliga men
bedårande sagor om Grlädjen, som kom till
jorden och icke fann en vän; om Sorgen,
hvars skugga af jordebarnen afgudades,
under det hon själf spred fasa; om Kärleken,
som läkte alla h j ärtesår och lärde Adams
söner att se kärleken själf i hustru, dotter,
moder; om prinsen, som, tröttad af allt tomt
prat omkring honom, ej gaf sig rö förrän
han fann Tystnaden och förmådde henne
tala. Ett tjusande spräkhölje och ett
tanke-digert innehåll, som gisslar världslifvets
tomhet i slott och hydda! En bok, som
väcker tanken, eldar hågen och försonar oss
med en värld, där den sanna Glädjen ej
har plats och där allt vissnar för Sorgens
andedräkt, men som i alla fall blommar opp
i full fägring vid Kärlekens annalkande.
H. W-r.
framt/c/ens gyllene tidsålder. En
berättelse från åren 2,000-2,030 af Herm.
Paul-haber. Med 24 bilder. Sthm, C. A. V.
Lundholm. Pris 3 kr. 50 öre. - Många
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
