Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 24
SVENSK LÄRARETIDNING.
333
vid högre realläroverket i Gröteborg Ernst
Carlson och lektorn vid allmänna
läroverket i Lund B. Jakobsson Bergqvist.
Kommitténs tillsättning har, såsom
synes, föranledts af tvänne skrifvelser af
årets riksdag, och af kommitténs fem
ledamöter hafva icke mindre än tre i
egenskap af riksdagsmän deltagit i
frågornas föregående behandling.
Hvad utländingarna säga
om vårt svenska skolväsende kan ju
vara rätt intressant att erfara, ehuru
det väl icke alltid bör tagas så strängt
efter orden. Så här skrifver redaktören
af det stora engelska världsbladet »Daily
Chronicle» mr Fletcher, hvilken nyligen
besökt utställningen härstädes:
Jag skulle önska, att hela den
konservativa delen af Londons folkskolestyrelse ville
göra ett besök på Stockholmsutställningens
afdelning för uppfostringsväsendet, ty de
skulle då blygas öfver att se, att London
är efter de skandinaviska länderna i fråga
om ungdomens första utbildning. En af
Stockholms folkskolor har kostat öfver 20,000
pund sterling, men de skattdragande
medlemmarna knota icke, utan äro stolta
däröfver. Både Sverige och Norge äro nu bland
världens bäst uppfostrade nationer, och nästa
generation af deras medborgare kommer
antagligen att stå främst af alla i detta
hänseende.
Därefter omnämnes skolslöjdafdelningen
med beröm. Ett tilldragande
utställningsföremål - heter det - på denna
afdelning är en vacker modell till ett skolhus
på landet. Jag har besökt många byskolor
i England, men har aldrig sett något som
skulle kunna tjäna som mönster, jämförligt
med detta.
Huru ljust och gladt skulle icke lifvet té
sig för våra landtmäns barn, om de
uppfostrades efter skandinaviskt system!
Jämförda med England äro icke Sverige och
Norge rika land, men den svenska och
norska landtbefolkningens barn se gladare och
lyckligare ut än våra landtmäns barn, och
de uppföra sig säkerligen bättre. Huru nätt
och rent och äfven pittoreskt är icke den
skandinaviska ungdomen klädd - i
synnerhet bondflickorna! Utan tvifvel har det
uppfostringssystem, som tillämpats på dem,
mycket att göra därmed, och det är därför
tillfredsställande att veta, att en rörelse, som
sträfvar att i England införa det
skandinaviska undervisningssystemet, redan börjat
göra sig gällande. Den svenska slöjden och
industrien har införts i många engelska städer.
Den praktiska afslutningskurs,
hvarom regeringen anmodade Nya
elementarskolans vederbörande lärarekollegium att afgifva
förslag, skall nu försöksvis blifva verklighet.
Regeringen liar nämligen godkänt ett förslag
i ämnet, som kommitterade inom Nya
elementarskolans kollegium uppgjort, och
anbefallt, att kursen skall taga sin början
redan i höst.
Skolresor å statens järnvägar. Med
bifall till järnvägsstyrelsens af oss i n:r 21
omnämda hemställan har k. m:t på
anhållan af styrelserna för Svenska läraresällskapet
och Svenska turistföreningen medgifvit, att
vid skolungdomens resor, som å statens
järnvägar under lärares eller lärarinnas ledning
gemensamt företagas af minst tio personer,
åtföljande lärare och lärarinna inberäknade,
afgift må utgå, vid färd i tredje klassens
vagn, såsom för truppbiljett, hvarvid två
barn af under 12 års ålder få räknas såsom
en person.
Berättelse om
folkskollärareseminariets i Kalmar verksamhet under
senaste läsåret har från trycket utgifvits af
rektor Joh. Yickbom. Denna berättelse
omfattar lärotider, lärarepersonal,
lärokurser, undervisningsmateriel, inventarier och
bibliotek samt öfningsskolans verksamhet.
Antalet inträdessökande utgjorde vid
höstterminens början 99, af hvilka 37
underkändes och 26 vunno inträde i första klassen.
Ännu 28 voro fullt godkända, men kunde
inträde ej beviljas dem, enär det med
hänsyn till elevernas såväl teoretiska som
praktiska utbildning ansetts önskvärdt, att
elevantalet begränsades till högst 26 i hvarje
klass. Hela antalet elever var 108, mellan
19 och 29 år. Medelåldern var i första
klassen 20, i andra 21, i tredje 22 och i fjärde
22V2 år.
Med hänsyn till hemorten tillhörde 35
Kalmar stift, 33 Lunds,, 14 Linköpings, 13
Växjö, 6 Visby, Stockholms stad och Göteborgs
stift hvardera 2 samt Strängnäs,
Västerås och Hernösands stift hvardera 1.
Med afseende på faderns yrke voro 29
söner af landtbrukare, 15 af tjänstemän, 15 af
folkskollärare, 14 af handtverkare, 10 af
förvaltare och bokhållare, 8 af handlande, 6 af
vaktmästare, 5 af sjömän och 4 af arbetare.
Årets utgiftskonto slutar på 33,404 kronor,
däri inräknade stipendier 6,775 kronor.
Sjette allmänna flickskolemötet
öppnades i lördags i Sundsvall. Mötet räknade
omkring 200 deltagare, däraf ett 60-tal från
Sundsvall. Till ordförande valdes biskop
M. Johansson, till vice ordförande
semina-rierektor Gr. V. Bucht i Hernösand och
fröken Hilda Casselli från Stockholm.
Första frågan: »Hvad bör vara den högre
kvinnobildningens mål och omfattning?»
inleddes af d:r Ellen Fries från Stockholm.
I diskussionen deltogo rektor Schwartz i
Stockholm, rektorerna Bystedt i Sundsvall
och Söderbaum i Malmö, biskop Johansson
m. fl. Särskildt framhölls, hurusom det vid
kvinnouppfostran gäller karaktärens daning.
Önskvärdheten af språkundervisningens
begränsning samt stärkande af den kvinnliga
ungdomens samhörighets- och ansvarskänsla
påpekades äfven. Diskussionen skulle
utgöra svar på frågan.
Huru skall skolan behandla sina äldre
lärjungar för att öfver dem vinna ett
uppfostrande inflytande, hvars frukter kunna
visa sig i lifvet?» var den andra frågan
å programmet. Denna inleddes af fröken
Anna Sandström från Stockholm med ett
anförande, hvilket hälsades med lifliga
applåder.
Hon framhöll, att flickskolan gjort mycket
godt men kunde göra ännu mera. Vid
kvinnans öfvergång från barn till ungdom borde
i undervisningen inträda något nytt. Det
lämpligaste vore, att en ny åttonde klass
till-komme, hvilken icke skulle blifva någon
repetitionsklass, utan där helt nya ämnen skulle
införas. Man borde icke vara för mycket
metodisk och torr utan i stället inlägga mera
liffullhet i undervisningen och så mycket som
möjligt låta andliga intressen där få inflytande.
Under den lifliga diskussion, som följde på
föredraget, yttrade sig d:r Ellen Fries, som ansåg,
att förhållandet mellan skola och hem
lämnade mycket öfrigt att önska. Det är först
i fortsättningsklasserna, som man kan uträtta
något i samhällets intresse, hvarför det vore
att beklaga, att flickorna sluta, just då de äro
som bäst skickade att mottaga undervisning.
Eektor Bystedt framhöll i ett af applåder
hälsadt anförande flickskolans viktiga uppgift
och hurusom den hittills gjort mycket stora
insatser i vår kultur.
Diskussionen fick äfven här utgöra svar
på frågan.
Vid måndagens allmänna möte, då rektor
Bucht tjänstgjorde som ordförande,
diskuterades två frågor. Den första lydde:
»Arbetas det tillräckligt intensivt vid våra
flickskolor?» och den andra: »Måste icke 3 ä
4 timmars dagligt arbete för barn af 7-
10 års ålder blifva öfveransträngande ?» De
flesta talarn e besvarade båda frågorna
ja-kande. Professor Törngren och doktor Ellen
Fries ansågo en lektionstid af 50 minuter
eller därunder pr dag nog för barn af 7-
10 års ålder.
En annan fråga, som kom under
behandling, gällde hvad som bör göras för att
främja gymnastik och fria lekar bland den
högre flickskolans elever. I den antagna
resolutionen uttalades önskvärdheten af
daglig obligatorisk gymnastik.
Utfärder ägde rum på lördags och
måndags afton.
Allmänt svenskt musikläraremöte
hölls härstädes den 10-12 dennes och var
besökt af ett 30-tal deltagare. Ordförande
var rektor Sigfrid Almquist, vice ordförande
direktör L. A. Lundh och sekreterare
direktör C. J. Berg.
Vid behandling af frågan, huruvida den
nuvarande musiklärareexamen är fullt
tillfredsställande eller om så icke är i hvad
hänseende den borde ändras, framställdes
flera olika förslag. Mötet beslöt uttala sig
för,
att musiklärare vid allmänna läroverk må
erhålla direktörstiteln, och att som
kompetensvinkor må för lärare vid högre allmänna
läroverk erfordras betyg i följande ämnen:
betyg från tre klasser vid allmänt läroverk
eller motsvarande kurs, betyg från
konservatorium om minst godkända kunskaper i sång,
orgel-, piano-, violin- och Violoncellspelning,
allmän musiklära (hvari äfven inbegripas
instrumentation, musikens historia -och estetik
samt undervisningsskicklighet och
anförarekunskap), men att för lärare i lägre allmänt
läroverk uteslutes betyg i behandling af
stråkinstrument samt om kunskaper i formlära och
instrumentation.
G-emensamt med teckningsläraresällskapet
behandlades frågan om ordnandet af dessa
lärares pensionsförhällanden. Inledare var
notarien C. Burman. Beslutet blef att en
skrifvelse i ärendet skulle till k. m:t
aflå-tas, och blefvo till sagda skrifvelses
upp-sättare och undertecknare utsedda
musiklärarn e Rendahl, Lind och Berg samt
tecknings-lärarne Burman, Ekström och Silvén. Se-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
