Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
530
SVENSK LÄRARETIDNING.
riksgränsen. Och de visa oss äfven, hur
vår konung genom sin moder samt en hel
rad af hennes förfäder pfalzgrefvar, ’kur- j
furstar, konungar och storfurstar kan leda j
sitt stamträd tillbaka till Erik Segersäll och |
Olof Skötkonung, Magnus Ladulås och
Gustaf Yasa liksom till Harald Hårfager, Olof
den helige, Valdemar den store och en hel
rad danska konungar. H. W-r.
Af Hulda Lundins Handledning i
metodisk undervisning uti kvinnlig slöjd har på
C. E. Fritzes hof bokhandel utkommit en
andra upplaga, sedan den första, som utkom
1892, redan hunnit blifva slutsåld. Den
nya upplagan, som innehåller icke mindre
än 95 teckningar af Ebba Carlin, däraf flera
nya, kominer säkerligen att liksom den första
i vida kretsar fylla ett verkligt behof, som
länge känts tryckande nog för den
uppfostrarinna, hvilken äfven på slöjdens
område vill finna plan och metod. Priset är .
l kr. 80 öre.
Nytt i bokhandeln.
Öfningsbok för den första undervisningen i
svenska språkets rättskrifning och i satslära af
Carl Landtmanson. Uppsala, V. Schultz.
Tredje upplagan. 80 öre.
Vid hemmets härd. Läsning vid f ridsstim
-der i familjekretsen af C. A. Swensson. Sthm,
Bohlin & k:i. 12:e o. 13:e haft. å 35 öre.
Jorden rundt. Världen sådan den är i dag
af T. de Witt Talmage. Sthm, Bohlin & k:i.
<):e-12:e haft. ä 40 öre.
Lufthafvet. Grunddragen af meteorologien
och klimatologien af prof. F. Umlauft. Sthm,
Hugo Geber. 5:e haft. 80 öre.
Uppfinningarnas bok. Ny fullständigt
omarbetad upplaga, utgifven af A. Berglund.
Sthm, Aktiebolaget Hiertas bokförlag. Haft.
11 o. 12 ä 60 öre.
Fram öfver Polarhafvet af Fridtjof Nansen.
Sthm, Albert Bonnier. Haft. 25 o. 26 ä 65
öre.
Viktor Rydbergs skrifter. Sthm, Albert
Bonnier. 27:e haft. 50 öre.
Beckers världshistoria. Sthm, Albert
Bonnier. Haft, 42. 50 öre.
Franska revolutionen 1789-1799. Sthm,
Albert Bonnier. 7:e o. 8:e haft. ä 60 öre.
Valda humoristiska berättelser af Fritz Reuter.
Sthm, Albert Bonnier. 17:e o. 18:e haft. å
25 öre.
Gustaf Adolf af Carl Blink. Sthm, Albert
Bonnier, 15:e o. 16:e haft. ä 25 öre.
Taflor ur Sveriges historia. Sthm, Albert
Bonnier. 4:e haft. 50 öre.
Jorden rundt. Sthm, Albert Bonnier. 23:e
o. 24 haft. ä 50 öre.
Illustrerad handbibel, innehållande Gamla
och Nya testamentet med öfver 1,000
illustrationer. Sthm, C. & E. Gernandts förlag. Haft.
25 o. 26 ä 35 öre.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skolvän, som
ännu ej prenumererat på Svensk
Läraretidning - lärarekårens eget s ko l b låd -
så försumma ej att snarast möjligt visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla
sig med densamma! Prenumeration sker
på närmaste postanstalt.
Trdn liniernas sl^obärlcl.
(Bref till Svensk Läraretidning.)
1.
Borgå den 30 augusti 1897.
Den lagstadgade finska folkskolan är,
som bekant, nära ett kvarts sekel yngre än
den svenska. Dess styrelse och
organisation äro äfven i flera hänseenden olika den
senares. Finlands första fullständiga
folk-skoleförordning utfärdades den 11 maj 1866.
Till formen var den visserligen i
allmän-Het ett verk af en redan år 1861 af
senaten tillsatt kommitté för granskning af
det närmast föregående år af pastorn
och skolinspektören Uno Cygnaeus ingifna
»Förslag rörande folkskoleväsendet i
Finland», men till innehållet blef Cygnsei
förslag med få afvikelser följdt. Den ledande
personligheten i skolstadgekomrnittén, i
hvilken för öfrigt flera prästmän sutto, lärer
professorn, sedermera biskopen Schauman
hafva varit. Näst efter Cygnaeus torde
därför denne man böra tillskrifvas äran
af att den finska folkskolestadgan blef
sådan den nu är.
Det antagandet ligger ju mycket nära till
hands, att en folkskolestadga, som
utarbetats nästan uteslutande af präster, skall i
hög grad tillgodose prästerskapets inflytande
på folkskolan. Man känner sig därför icke
så litet förvånad, när man finner, att detta
antagande är ett fullkomligt misstag.
Kommitténs prästmän ägde en rent af
beundransvärd s j älf behärskning och motstodo med
heder alla frestelser att i något hänseende
gynna sitt eget stånd. Att man under
sådana förhållanden skall i finska
folkskoleförordningar fåfängt söka efter någon
bestämmelse om pastors själfskrifvenhet såsom
ordförande i skolstyrelsen, faller af sig själft.
; Men det finnes icke ens stadgadt, att
för-! samlingens pastor skall hafva säte eller
| stämma i denna styrelse. Man kan
visser-i ligen invälja honom liksom hvarje annan
| »välbetrodd och om folkundervisningen
nit-i älskande» man, men ingenting hindrar att
| han blir förbigången, ja, det lärer till och
l med ej vara särdeles ovanligt. En präst, som
| i likhet med en och annan (lyckligtvis ej
\ många) af våra själfskrifna
skolrådsord-| förande litet eller intet bryr sig om skolan,
kan här vara säker att icke få plats i
skolstyrelsen. Däremot är en lärare i hvarje
lands- och stadskommun själfskrifven
ledamot i skoldirektionen. l stad är det den
lärare eller lärarinna, som årligen därtill
väljes af samtliga lärare och lärarinnor, i
landskommun en lärare eller lärarinna vid
egentlig (här kallad högre) folkskola, och
äga dessa i skoldirektionen »stämma i alla
mfil och ärenden, som ej honom eller henne
personligen angå». Annorlunda än på detta
sätt kan lärare eller lärarinna ej vara
nied-lern af folkskoledirektionen.
Skoldirektionen, hvilken i det närmaste
motsvarar skolrådet hemma hos oss, består
af sex af stads- elkv landskommun valda
medlemmar utom den själfskrifna läraren
eller lärarinnan. Af de valda ledamöterna
afgå årligen två, de som räkna längsta
tjänstetiden. Afgående ledamot kan dock
återväljas. Sedan de lediga platserna i
direktionen besatts, väljer samma direktion
bland sina medlemmar årligen en ordförande,
en sekreterare och en kassaförvaltare eller
ekonom, som han här kallas. Den
själfskrifna ledamoten är ej valbar till
ordförande eller kassaförvaltare men väl till
sekreterare.
Skoldirektionen har i allmänhet samma
rättigheter och skyldigheter som skolrådet i
vårt land, men dess makt är åtminstone i
ett fall betydligt större, i ett annat åter
mera inskränkt. Skoldirektionen äger
nämligen utan församlingens hörande men med
folkskoleinspektörens goda minne tillsätta
lärare eller lärarinnor vid folkskola.
Däremot äger den icke befogenhet att ens för
med läkareintyg styrkt sjukdom bevilja
samma lärare eller lärarinna mer än 14
dagars tjänstledighet. Behöfves
tjänstledighet för längre tid, bör skoldirektionen
oför-töfvadt anmäla förhållandet till vederbörande
folkskoleinspektör, som äger vidtaga nödiga
åtgärder.
Öfver skoldirektionen står för öfrigt
öfverstyrelsen för folkskoleväsendet i Finland,
hvilken har sitt säte i landets hufvudstad,
Helsingfors. I denna styrelse är
öfver-inspektorn för landets folkskolor (denna
befattning motsvarar kanske närmast den plats
kanslirådet Kastman f. n. innehar i vårt i
land) själfskrifven föredragande ledamot, j
men han äger där äfven deltaga i
öfverläggningar och beslut.
Öfverstyrelsen i Helsingfors är, om än
icke till namnet, dock i verkligheten högsta
instans för alla finska folkskoleärenden; ty
om också sådana stundom skola underställas
kejsarens pröfning, måste de förut
handläggas och förberedas af nämda styrelse.
Äfven den lärda skolan är sedan 1870
skild från kyrkan utom hos regeringen i
ecklesiastikexpeditionen, där de ännu äro
förenade. Under den allra sista tiden lärer
nian dock från visst hall arbeta på att få
en skilsmässa till stånd äfven där; men
denna »reform» emotses ingalunda med
odelad tillfredsställelse. Man befarar
nämligen, att den liberalism, som tyckes ligga
till grund härför, endast är skenbar och att
det blott är en partimanöver, som man här
har att räkna med. Man tror sig lia så
mycket större skäl till detta antagande, då
man sett, med hvilken hemlighetsfullhet
saken förberedts. Möjligen gör man sig
dock bekymmer i onödan.
P. A. Lindholm.
Dödsfall.
A. Ekelund f. Sistlidna torsdags afton
afled i Rölanda prästgård
folkskoleinspektören August Ekelund, stadd på en ämbets- |
resa. Han gick på aftonen frisk och sund j
upp på sitt sofrum och befanns på mor- |
gonen hafva aflidit af hjärtförlamning. ’
Född den 31 maj 1843 i Högsäters
församling på Dal, aflade E.
folkskollärareexamen 1861, genomgick därpå allmänna
läroverket i Vänersborg, hvarest han år 1868
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
