Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
644
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
beställdt med åskådligheten äfven härutinnan
och trodde, att den nuvarande typografien
genom sin enformighet bidroge till en entonig
och släpande innanläsning eller åtminstone
försvårade en god sådan. En åskådlig
typografi borde genom olika stilsorter utmärka
Såväl de tonlösa som de särskildt betonade
orden från den öfriga texten samt genom
olika afstånd gruppera denna efter
innehållet till ledning för läsningen. För att visa,
huru han tänkt sig dessa förslag
realiserade, utdelade inledaren till mötesdeltagarne
ett prof på sådant tryck. Ehuru texten för
detsamma var vald ur folkskolans läsebok,
föreslog talaren, att mötet hufvudsakligen
skulle uttala sig om idéns lämplighet inom
småskolan, hvars text i läro- och
läseböcker han önskade ifrån de första öfningarna
på detta sätt åskådliggjord. Mot slutet af
småskolans kurs borde dock typografien
småningom utjämnas till vanligt boktryck.
Under diskussionen uttalades de lifligaste
sympatier för inledarens framställning och
förslag såsom varande ägnade att underlätta
arbetet med bibringandet af en god
innanläsning, men då detta förslags
genomförande komme att göra en reform af den
vanliga typografien nödvändig, och mötet insåg,
att blott ett allmännare uttalande därom
skulle kunna rikta vederbörande författares
och förläggares uppmärksamhet därpå,
beslöts att hän skjuta frågan till
centralstyrelsen med anhållan, att denna, om den funne
lämpligt, ville utsända frågan till behandling
inom kretsarna.
Har centralstyrelsen för S. A. F. rätt
att utan kretsarnas hörande för sina
arbeten anskaffa oeh aflöna
behöfligt biträde?
Denna fråga gör sig själf, då man läser
de besiat, några af föreningens kretsar på j
senaste tiden fattat vid föredragningen af
årets revisionsberättelse.
Det synes dock vara själfklart, att den
endast kan besvaras jakande. Ty hvartill
skulle föreningens medel användas om icke
för att bekosta föreningens arbeten? Och
huru skulle dess styrelse kunna fylla sin
uppgift, om den icke ägde rätt att uppgöra
arbetsaftal för föreningen? Att för hvarje
gång hänskjuta sådana frågor till kretsarna
skulle, utom det att det strider emot vanlig
ordning inom andra föreningar, omöjliggöra
styrelsens uppgift och uttrötta kretsarna.
Till yttermera visso säga stadgarna, att
»alla utgifter för föreningen bestridas af
henne själf», och att centralstyrelsen »vid- \
tager de åtgärder, som af besluten föran- j
ledas». j
Centralstyrelsen har också alltid ansett
sig äga nämda befogenhet och, då det varit
nödvändigt, handlat i öfverensstämmelse
härmed. Föreningens revisorer hafva ej heller
haft några erinringar att göra häremot.
Styrelsen har emellertid endast
undantagsvis gjort bruk af sin rätt, emedan den så
långt som möjligt velat bespara föreningen
utgifter. Styrelsens medlemmar hafva
sålunda utan tanke . på ersättning åtagit sig
hvarjehanda ganska ^betungande och
tidsödande arbeten, hvilka pä intet sätt kunna an-
ses åligga dern såsom styrelsemedlemmar.
Särskildt har detta varit fallet med dess
sekreterare. Styrelsens och verkställande
utskottets protokoll vittna om, att han så
godt som vid hvartenda sammanträde åtagit
sig nödvändiga arbeten, hvilka näppeligen
sekreteraren i någon annan styrelse skulle
tänkt på att taga befattning med.
Under föreningens utveckling har
därigenom hans arbetsbörda utanför de egentliga
sekreteraregoromålen vuxit, så att den
omöjligen längre kunde bäras af en person.
Styrelsen vidtog då den åtgärden att genom
annan person låta utföra en del af de
arbeten, sekreteraren och utskottets
medlemmar förut påtagit sig. Att denna kom
att kallas biträdande sekreterare, berodde
på, att det hufvudsakligen var räkne-,
ren-skrifnings- och expeditionsgöromål, som
upp-drogos åt honom. Han skulle också
tjänstgöra som referent under styrelsens
sammanträden, enär det då och då visat sig
nödvändigt eller önskvärdt att i protokollet in- j
taga hvarje talares anförande. Som bekant, l
hafva styrelsens sammanträden under senare !
ären pågätt 5 å 6 dagar ined ofta ända till l
10 timmars pleniarbete örn dagen. Namnet j
innebar dock alldeles icke, att han skulle
på något sätt biträda sekreteraren i hans
ar-såsom sådan.
Styrelsen anslog ej heller något fixt arvode
åt biträdande sekreteraren, emedan det var
omöjligt att ens tillnärmelsevis på förhand
bestämma omfattningen af hans göromål,
då ju dessa komme att i mycket blifva
beroende af förhandlingarnas gång inom
styrelsen och föreningen. Såväl med afseende
härpå som med hänsyn till uppdragets art
befanns det böra utföras efter betalning pr
timme. Denna sattes så låg och biträdande
sekreterarens tidsberäkning har varit så
liberal mot föreningen, att ersättningen till
honom aldrig uppgått till mera än 300 kronor.
I själfva verket har han låtit sig nöja med
att bli hållen skadeslös för att han måst
afsäga sig en del betaldt arbete på annat
håll.
De för hela föreningen gemensamma
arbetena hafva sålunda hittills i det hela
blifvit utförda af intresse för föreningens
mål utan tanke på att erhålla skälig
ersättning för tidsspillan och ett ofta synnerligen
ansträngande arbete.
De flesta kretsar och föreningsmedlem
mar synas äfven hafva insett detta och vid
flera tillfällen gifvit uttryck af erkänsla
därför. De meningsyttringar, som gått i
motsatt riktning, äro sä få, att de från denna
synpunkt sedt icke påkalla någon särskild
uppmärksamhet.
Men då trenne kretsar nästan samtidigt
uttalat missnöje med styrelsens sätt att
ordna och aflöna det arbete, som den icke sett
sig i stånd att få utfördt gratis, så torde
förestående erinringar kunna anses behöfliga.
Därjämte hafva de missnöjda kretsarna
uttalat den uppfattningen, att allt aflönadt
arbete, som ej tillhör kassaförvaltaren, skulle
läggas på sekreteraren. Detta låter sig
emellertid icke göra, såsom nog hvar och en,
som sökt skaffa sig någon exakt
föreställning om styrelsens arbeten, lätt inser. Först
är att märka, att sekreterarebefattningen är
ett förtroendeuppdrag, som föreningen icke
haft råd att tillnärmelsevis honorera så, som
det är vardt, och ännu kan det icke på
länge aflÖnas, så att det blir lockande för
personer med därför erforderliga egenskaper.
Vidare bör beaktas, att sekreteraren måste
vara den, som i främsta rummet håller
centralstyrelsearbetets trådar i sin hand. Han
måste därför äga förmåga att sammanhålla
och öfverskåda de många olika ämnen
föreningen haft och har på sitt program; att
se deras ställning icke blott till de olika
sidorna af folkbildningsarbetet utan äfven
till samhällslifvet i sin helhet; att i rätta
stunden taga initiativ till deras ytterligare
behandling; att gifva en koncis och klar
form åt de meningar, som genom
förenings-lifvet arbetat sig fram inom föreningen,
samt att planlägga och slutredigera
föreningens publikationer. Den som är vuxen ett
sådant arbete, han bör icke slitas ut på
expeditions- och renskrifningsarbete eller på att
utförligt behandla mindre väsentliga detaljer,
ty föreningen har sannerligen intet öfverflöd
på sådana krafter. Härtill kommer
naturligtvis, att en person med denna kompetens
icke är villig att offra sina krafter på
mindre viktiga, mera mekaniska göromål. Om
man sålunda förenar två sä olikartade
uppdrag, så blir den naturliga följden den, att
ingen med nödig erfarenhet och duglighet
för de mera kräfvande göromålen kan
förmås att mottaga befattningen.
I stället för att, såsom de missnöjda
kretsarna påyrkat, samla allt det arbete,
föreningen ej kan få utfördt gratis, på
sekreteraretjänsten, blir det nog nödvändigt
att fortsätta på den väg styrelsen inslagit
och befria sekreteraren från allt, som icke
med rätta tillhör uppdraget. Det torde i
alla fall bli svårt att finna någon, som står
ut med att sköta det bredvid sina ordinarie
göromål. Al fr. Dalin.
Från oktoberkyrkostämmorna.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
Lund: En ordinarie folkskolläraretjänst och
två ordinarie folkskollärarinnebefattningar
skola inrättas. Antalet ordinarie
lärarekrafter blir därmed 20. 300 kr. anslogos, på det
fattiga barn under sommaren skulle få vistas
å landet.
Lunds landsförsamling: Lönen för
folkskolläraren i Källby höjdes till 800 kronor, och
skall pensionsdelaktighet sökas för samma
belopp.
Sala: Slöjdskola för flickor skall inrättas
vid Hyttan.
Hernösand: Till Skolbad anslogs 150 kronor.
Halmstad: Sex småskollärarinnor, som
tjänstgjort i 15 år, fingo ett tredje lönetillägg om
50 kr. hvardera.
Laholm: Organisten Vidén fick ett
personligt lönetillägg om 300 kr. tills vidare.
Södertälje: En ny lärarinna kommer att
till-sättasc vid folkskolan.
N. Åkarp, Krist.: Slöjdskola för gossar
inrättas i Hemineströ folkskola.
Fos/e, Mim.: Slöjdlärarens lön höjdes till
100 kr. och lärarnes kofodersersättning till
100 kr.
Bollshög, Krist.: Kvinnlig slöjd anordnas,
och uppbär småskollärarinnan som
slöjdarvode 80 kr.
Bringetofta, Jönk.: Fortsättningsskolor
anordnas vid båda folkskolorna.
Aryd, Blek.: Kofodersersättningen
bestämdes till 100 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
