Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 45
vecklingshistorla genom dikt och konst, j
gudalära och hjältesaga, statsskick och
filosofi. En öfversikt af rubrikerna i
arbetet visar, att det kommer att framhålla |
alla viktigare moment af odlingens historia !
ända fram till våra dagars brännande frågor, j
Hvad som i synnerhet i detta häfte val- |
lar läsaren en glad öfverraskning är, att j
hans blick slipper möta de i dylika arbe- j
ten ständigt återkommande, oftast illa ut- j
förda träsnitt, soni skola lämna honom en j
bild af de klassiska konstverken. Här
hafva de grafiska konsternas alla, pä
senare tider så hastigt ökade hjälpmedel
tagits i anspråk, och illustrationerna, fina och .
läckra, kunna verkligen kallas förstklassiga, i
Såväl ined afseende härå som på grund af |
det allmänfattliga framställningssättet och j
ett språk, som smidigt lämpar sig efter j
det behandlade ämnet, kan boken göra an- j
språk på vackert vitsord och talrika läsare, i
H. W-r. l
B. C. Rodhe, en teckning för folket af K. \
L. Larsen, folkskollärare i Majorna, Grote- i
borg. Förf:s förlag. Pris 50 öre. - Å
ett halft hundratal sidor redogöres lifligt och
fängslande för den bekante skolmannens
lefnadslopp, hans inro utveckling liksom hans
yttre lifsgärning. Särskildt intressanta äro
kapitlen om llodhes vistelse och
verksamhet i Mölndal. Genom sentenser ur Rodhes
egna arbeten tecknar förf. dennes
världsåskådning i så viktiga frågor som
äkteriskaps-och barnuppfostringsfrågorna, och just genom
dessa anföranden blir det lilla häftet
verkligen en bok för folket, om ock måhända
en och annan skall finna den temligen
radikala staf ningen, exempelvis äksämpel, lite
störande innan ögat vant sig därvid.
Arne.
Daggdroppen är namnet på en liten
barntidning, som utgifves af nykterhetstidningen
Reformatorns redaktion under medverkan af
Alli Trygg samt folkskollärarne J. Ahlén
och J. Kjellström m. fl. Till årets slut
utkomma 7 nummer. Priset är, postarvodet
inberäknadt, l kr. 20 öre pr år för 1898
och för höstterminen i år 40 öre.
Nytt i bokhandeln.
Folkskolans naturlära n\r l af L. J.
Wahl-stedt. Lund, Hjalmar Möller. 9:e uppl, ut
arbetad enligt k. lärobokskommitténs förslag. |
75 öre. . j
Kort över udbredelsen af danske i Amerika, j
udgivet af Dansk Folkesamfund. Köbenhavn, j
Lehman & Stage. l kr. i
Finska kriget 1808-1809, Skildradt af C. j
O. Nordensvan. Sthm, Albert Bonnier. l:a i
haft. Q 75 öre. ^ |
Från norrskenets land. Sägner och tilldra- |
gelser upptecknade af Mathilda Roos. Sthm,
Albert Bonnier. 2 kr. 75 öre.
Verdandi. 4:e haft. - Nordisk Tidskrift.
G:e haft. - Hälsovännen. N.r 21. -
Djurvännernas Tidning. N:r 10.
folkhögskolans program
belyses uti den af agronomen Y. Melander
nyligen utgifna årsredogörelsen för Bodens
folkhögskola under läsåret 1896-97 med
några tänkvärda ord, dem vi här nedan
återgifva i starkt sammandrag.
Först uppdrager förf. en bestämd gräns
mellan den högre folkskolan och
folkhögskolan.
Den förra meddelar fortsatt undervisning
uti folkskoleämnen åt barn, som önska nå
ut öfver folkskolans kunskapsmått. Hon
åtnjuter statsunderstöd, står under
domkapitlets och skolinspektörs uppsikt och
upprättas af en eller flera kommuner.
Folkhögskolan åtnjuter också offentliga
anslag, men är en friare institution,
upprättad af enskild eller en förening, och dess
styrelse äger att mera själfständigt ordna
skolans angelägenheter och undervisningsplan.
Hon mottager endast vuxen ungdom
hufvudsakligen af landsbygdens befolkning för
att gifva den en väckande, fostrande,
möjligast praktisk undervisning. Hon
uppställer inga inträdesfordringar med afseende å
kunskapsmått - hon slår upp sina portar
på vid gafvel. För att vinna inträde
fordras blott att allvarligt vilja - att äga ett
allvarligt kunskapsbegär.
Men skulle vi - yttrar författaren -
anställa inträdesexamen till folkhögskolan och
fordra, som det blifvit föreslaget, »folkskolans
maximikurser», huru många ungdomar skulle
då söka den kunskap, som hon vill bjuda?
Jag fruktar för, att lärosalarna finge stå så
godt som tomma, ty få, om ens någon, skulle
vid den för inträde stadgade åldern hafva lust
att försöka sig på inträdesprofvet, hvilket de
möjligen vågat, om de fått komma direkt från
skolan.
Nog känna vi barnen! Hur leker ej hela
världen för dem! Hur föga glädje är det i
allmänhet med läxläsningen och plugget i
den kväfva skolsalen i jämförelse med, hvad
leken och stojet där ute i det fria erbjuda,
och när efter slutad skoltid pojken får slänga
den tråkiga boken i byrålådan - om det för
resten|äniiu finns något kvar af den, då han
kommer hem - kan man vara lugn för, att
i regeln får den ligga där, tills det mesta är
glömdt af hvad han läst, eller till den tid,
då han just vid inträdet i lifvets allvarligare
skede vore i behof af kunskaper.
Det välstånd och den kanske enastående
andliga vakenhet som erkännes råda å
danska landsbygden kan man till största delen
tillskrifva folkhögskolan. Äfven i Danmark
var denna fråga omtvistad, men danska
folk-högskollärarne förstodo, att vägen till viljan
går genom hjärtat och vägen till hjärtat
genom öga och öra. De visste, att först måste
människan väckas och upptysas, komma till
medvetande om sin uppgift i lifvet och sin
evighetsbestämmelse, innan det kan blifva
den rätta kraften i arbetet vare sig inom
skolan eller i lifvet. Men denna hufvudsak
vinnes hvarken genom läxor eller böcker
utan genom det förtroliga umgänget,
upplysande och värmande samtal eller föredrag.
Anmärkningen att folkhögskolans program
vore mera känslofullt än praktiskt bemöter
förf. kraftigt. Skolan vill i möjligaste mån
med praktiska och tidsenliga metoder söka
bibringa lärjungarna sådant vetande och
sådana färdigheter, som äro af största värde
för deras framtida kallelse, men äfven
därjämte bibringa dem den lifsåskådning och
den sinnets förtröstan, som allena ger
stadga i lifvet och som vi i få ord kalla
kristen tro. Karaktärens danande i ädel
riktning kommer i första rummet - i andra
kunskapsmeddelelsen. Hur stort behofvet
af kunskap hos vårt folk må vara, är det
dock mindre kännbart än behofvet af
sedernas och tänkesättens renande samt viljans
och hågens stärkande för det som är rätt
och ädelt. Till detta ändamåls vinnande
har skolan hvarken skytt kostnad eller möda,
och det är därför som eleverna hafva kost
och logis å skolans område.
Slutligen upptager förf. till besvarande
påståendet, att det är omöjligt att på ett
tillfredsställande sätt ordna undervisningen
med elever, som ej befinna sig på ungefär
samma kunskapsnivå. Han medger satsens
riktighet. Men sedan han påpekat, huru
klassindelningen vid våra allmänna läroverk
själfklart medför olika kunskapsmått efter
olika naturbegåfning, tillägger han:
Till folkhögskolorna söker sig öfvervägande
landsbygdens ungdom, som tidigare fått sin
undervisning i folkskolan, men - märk väl
- de komma först vid en ålder af 18 ä 30
år. Vid denna ålder befinner den sig i det
närmaste på alldeles sammakunskapsstadiuni,
ty - i regel ha de glömt det mesta af hvad
de lärt! Nå ja, uttrycket är starkt, det
med-gifveS; och är tydligtvis ej till förstående, som
att både innanläsningskonst och skrifkunskap
skulle vara bortdunstade, men – och jag
talar efter erfarenhet, då jag handledt öfver ett
tusental af landsbygdens ungdom vid
folkhögskolor i södra Sverige - af det, som
därutöfver är, finnes högst litet i behåll. Därmed
ej sagdt, att folkskolans undervisning varit
förgäfves, långt därifrån, ty den har förutom
nämda oskattbara färdigheter lämnat i behåll
högst värderik förståndsodling, hvarigenom
möjliggöres s j älf utveckling eller fortsatt
boklig utbildning.
Fråga en 25-åring, som ej begagnat bok för
studier sedan konfirmationstiden, t. ex. uti
historia eller geografi, sats- eller
rättskrifnings-regler, katekes eller andra ämnen, som mera
varit en minnes- än förståndssak för honom,
och man skall få besanna mina ord. Men
likväl skall man måhända finna hos honom
kanske ganska rediga gudsbegrepp, färdighet
i användande af hela tal, en del begrepp
hämtade från naturläran o. s. v.
Och därför anser förf., att den lilla
skillnaden i kunskapsbehållning hos eleverna ej
kan lägga hinder i vägen för att man utan
betänkande börjar från början med dem alla
i samtliga läroämnen. Efterhand som den
olika begåfningen gör sig gällande, söker
man emellertid gruppera dem i öfnings- och
undervisningslag. En väsentlig del af
undervisningsämnena äro dessutom alldeles nya
för alla eleverna. Men äfven
folkhögskolorna tillämpa ett klassystem. De flesta
hafva en andra årskurs med hufvudsakligen
landtbruksutbildning som mål, och i denna
andra afdelning vinner ingen inträde eller
får aflägga afgångsexamen utan att hafva
förut genomgått folkhögskolan eller på annat
sätt vunnit motsvarande förkunskap.
En psykologisk
undersökning.
Upprop f/7/ Sveriges lärare och lärarinnor.
Det har blifvit vanligt att insamla
material till psykologiska studier genom
offentligt framställda frågor. För tre år sedan
utsändes genom vår tids förnämsta psyko-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
