Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
061
påföljd, att knallhatten exploderade och slet
bort två fingrar af gossens hand.
Lärarinnan anlade ett tillfälligt förband och sände
skjuts efter läkare. Men deri klåfingriga pojken
torde ej så snart glömma den minnesbetan.
- Ondt om lärare synes man här och där
hafva i Småland. Så anför Jönk.-P:n, att
sedan förre ordinarie läraren i Björkö
erhållit transport, har församlingen trots
upprepade försök hvarken lyckats få efterträdare
eller ständig vikarie efter honom, ehuru alla
en ordinarie lärares förmåner ställts till
vikariens förfogande.
- En vacker afskedshyllning ägnades den 6
dennes lärarinnan vid S. Finnskogens mindre
folkskola i Glafva, Vrral, Maria Kindberg,
som nu efter 16-årigt nitiskt arbete där
afslöt sin verksamhet för att öfvergå till
Hill-ringsbergs skola. Minnesgåfvor öfverlämnades,
och å skolrådets vägnar hölls tal af
folkskolläraren Virén.
- Vid Lunds pedagogiska sällskaps senaste
sammanträde förekom en utställning af de
på C. V. K. Gleerups förlag nyss utkomna
af professorn vid konstakademien i Dresden
H. Hofman utarbetade taflor för
undervisningen i] nya testamentets bibliska historia, och
tillvunno sig taflorna på grund af det
konstnärliga och tidstrogna i framställningen
allmänt bifall.
- Föräldramöte hölls den 6 dennes i
sammanhang med V. Färnebokretsens möte.
Komminister K. Lundkvist höll därvid föredrag
om betydelsen af kristlig uppfostran och
samverkan mellan hem och skola; direktör N. V.
Törnell om geografiundervisningens betydelse
och läraren P. A. Rosenius om behofvet af
uppfostran i allmänhet och särskildt om
uppfostran till lydnad. Sången klingade käckt
och kraftigt.
- För erhållande af ett andra ålderstillägg
gjorde V. Färnebokretsen den 6 dennes det
uttalande, att för den händelse förslaget därom skulle
stranda på grund af erforderligt bidrag till
pensionskassan, lärarne då måtte kunna
betala pensionsavgiften för det 8:e hundradet.
Att personligen besöka några af länets
riksdagsmän och söka intressera dem för frågans
lyckligaste lösning utsåg kretsen N. V. Törnell i
Väster Färnebo och K. J. Karlström i Fläckebo.
- Räddningsinstitutet på Hisingen, som
öppnades den 13 november 1847 och som afser
att bereda uppfostran åt vanartiga gossar från
Göteborg, firade i söndags sin 50 åriga
tillvaro med en enkel högtidlighet. Institutet,
som underhålles dels genom afkastningen af
donationer, dels genom årsafgifter från
delägare, har under de gångna 50 åren lämnat
vård åt 215 gossar. För närvarande äro 22
där intagna.
- Fyra folkskollärare hafva vid
Landtbruksakademiens senaste årssammanträde i
måndags erhållit stipendier ur fabrikören A. G.
VIréns donationsfond, stiftad för att belöna
skollärare, som vinnlagt sig att vid
skolhusen plantera fruktträd och bärbuskar eller
idka biskötsel samt sprida håg för dessa
saker bland allmogen. 50 kronor hvardera
erhöllo S. A. Svensson i Madesjö och Nils
Andersson i Kastlösa, Kalmar stift samt 25 kr.
hvardera O. Sporre i Söderala, Uppsala stift,
och P. Rosengren i Ekarp, Villie, Lunds stift.
- Återkommen från Grönland ax sedan i
lördags den bekante mineralogen,
folkskolläraren i Jakobs församling G. Flink, från den
forskningsresa, som han i våras företog på
uppdrag af den i Köpenhamn varande
kommissionen för utförande af geologiska och
geografiska undersökningar på Grönland.
Emellertid återvänder F. i slutet af denna vecka
till danska hufvudstaden för att ordna
samlingarna, hvilket torde komma att sysselsätta
honom till instundande jul. Samlingarna
tillhöra danska universitetet.
- En högtidlig begrafning ägde rum den 6
dennes i Vallby kyrka, Krist., då stoftet efter
aflidne kantorn och organisten Ernfrid
Pettersson vigdes vid mullen. Kistan var alldeles
Öfverhöljd af kransar icke blott från anhö-
riga och vänner utan ock från t. ex, Ingelstads
och Järrestads härads brandstodsbolag, liksom
kyrkans inre var blomstersmyckadt och prydt
med grönt. Kyrkoherden Liljenroth hugfäste
den dödes minne och tolkade hans förtjänster
om församlingen. Borrby sångförening
utförde flera sängnummer. Den nu
hädangångne hade sett dagens ljus 1844 i den
församling, där han nu alltifrån 1875 verkat
efter att i Lund hafva aflagt organistexamen
1866 och folkskollärareexamen 1872.
- Om skolkningen vid Landskrona
folkskolor uppstod en synnerligen liflig diskussion
mellan lärarepersonalen vid ett möte sistlidna
lördag, där skolrådets ordförande h of
predikanten Olbers ledde förhandlingarna. Bittert
klagades öfver skolkarnes växande antal och
odygd liksom öfver deras demoraliserande
inflytande på kamraterna. Såsom verksamma
medel föreslogos, att skolrådet skulle
utackordera eller å räddningsanstalt insätta de
mest vanartiga samt tillsätta en energisk
uppsyningsrnan, lämplig för ändamålet, helst en
erfaren och dugande polisman. Ordföranden
fick mötesdeltagarnas uppdrag att å
lärarekårens vägnar anhålla, att skolrådet ville
tillsätta en dylik tillsyningsman.
- Invigning af ett nytt skolhus, afsedt för både
folk- och småskola, skedde den 10 d:s i
Erikslund, Strof velstorp, Krist., i närvaro af
skolrådsledamöter, lärare, lärarinnor,
skolhusbyggnadskommittén, skolbarn, föräldrar och målsmän.
Församlingens sångförening utförde
kvartettsång och kyrkoherden F. A. Bergström
höll invigningstalet. Skolans järare Joh. Borlin
höll föredrag öfver ämnet: »Är icke lifvet mer
än maten?» A skolplanen hissades svenska
flaggan, som af kyrkoherden B. till skolan
öfverlämnades med ett fosterländskt föredrag.
Kaffe serverades. Folkskoleafdelningen är
afsedd för 63 och småskolan för 34 barn.
Lärarens och lärarinnans bostäder äro
rymliga och väl inredda. Lärosalar och
boningsrum uppvärmas genom värmeapparat, anbragt
i källarvåningen till folkskolan och levererad
af Viklunds mekaniska verkstad i Stockholm.
- Öppen blick för skolundervisningens betydelse
har Arnäs församling, Vnrl. Denna
församling, som räknar 5,500 innevånare och detta
år har 1,100 skolpliktiga barn, äger 2 fasta
folkskolor med småskola till underlag samt
9 mindre folkskolor och 2 slöjdskolor för
gossar med 2 afdelningar i hvarje. Senast
beslöt kyrkostämman, att tvänne nya
lärarekrafter skulle tillsättas. Sedan början af 1896
har Arnäs församling ökat sin lärarekår med
5 personer, så att vid nästa läsårs början
lärarepersonalen utgör 15. Vid Järfed, där för
närvarande barnantalet är för stort för hvarje
lärare, skall en e. o. lärare tillsättas. Men
församlingen skaffar ej blott lärarekrafter utan
äfven skolhus. I Järfed, som är en folkrik
trakt vid Örnsköldsvik, lät församlingen för
4 år sedan bygga ett stort tidsenligt skolhus,
som kostade 24,000 kr. och under åren 1898
-99 skall vid kyrkan uppföras ett skolhus
af sten med flera lärosalar och rymlig bostad
för lärarepersonalen. Kostnadsförslaget till
detta hus slutar på 26,000 kr. Dessutom
önska många inom församlingen att samtidigt
minst 15 roteskolhua skulle byggas.________
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Nya kretsföreningar.
Ulleruds pastorats lärareförening, Vrml.,
är namnet på en ny krets, hvilken
bildades vid ett nyligen hållet möte i Munkfors.
Till ordförande valdes kontraktsprosten A. U.
Bergh i Öfre Ullerud, till sekreterare
folkskolläraren N. Gr. Sjöqvist i Munkfors och
till kassaförvaltare folkskolläraren E.
Andersson i Ransäter. Kretsen räknar f. n.
13 medlemmar.
Gudmundrå lärareförening, Vnrl., bildad
af medlemmar i Frånökretsen, beslöt vid
möte den 23 oktober att ingå såsom krets
i S. A. F. Ordförande är J. P.
Hägg-dahl, vice ordförande N. A. Vesterlund,
sekreterare E. Norberg och kassaförvaltare
E. Nordin, samtliga folkskollärare.
Motioner.
3. Trädgårdsskötseln i folkskolan.
Till Centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Sydvästra Upplands förening af
folkskolevänner behandlade vid mid vintermöte t den
af undertecknad, Aug. Herlander, uppställda
och inledda frågan om »trädgårdsskötseln i
folkskolan». Emedan denna fråga i flera
afseenden ansågs vara af stor vikt och
betydelse för folkskolans utveckling i praktisk
riktning, beslöt föreningen att densamma
skulle insändas till centralstyrelsen för
Sveriges allmänna folkskollärareförening med
anhållan, att den måtte blifva utsänd till
kretsarna, så att dessa blefve i tillfälle att
afgifva sitt yttrande öfver densamma.
Att uppsätta förslag till skrifvelse
härom till centralstyrelsen och därvid närmare
angifva de synpunkter, som företrädesvis
vid frågans vidare behandling torde böra
ifrågakomma, utsagos undertecknade, Aug.
Herlander och E. V. Eriksson, och skulle
detta skrifvelseförslag framläggas till
behandling vid föreningens nästa möte.
På grund af detta uppdrag vilja
undertecknade ur inledningsföredraget och den
på grund däraf förda öfverläggningen
framhålla följande synpunkter.
En orsak till att frågan om
trädgårdsskötseln i folkskolan på senaste tiden i vårt
land ådragit sig en viss uppmärksamhet är,
att från åkerbruksministeriet i Washington
hade till ecklesiastikdepartementet ingått
en begäran om uppgifter angående antalet
barn, som i Sverige erhöllo undervisning i
trädgårdsskötsel och trädplantering, antalet
skolor, som disponerade jordland för
ändamålet, samt dessa jordlands storlek. I
anledning af denna förfrågan kom
ecklesiastikdepartementet att på grund af 1894 års
uppgifter företaga en närmare undersökning af
hithörande förhållanden. Denna
undersökning har visat ett allt annat än glädjande
resultat, hvilket uppmärksammats icke blott
af skoltidningar utan ock af den öfriga
tidningspressen.
Redan genom 1842 års folkskolestadga
föreskrefs, att, så vidt sig göra lät, borde
vid folkskola »ett lämpligt jordland ställas
till skollärarens disposition, dels till
brukning för eget behof af jordfrukter, dels för
att lämna tillfälle till undervisning i
trädplantering och trädgårdsskötsel». Angående
detta jordland stadgades därefter i k.
cirkuläret den 15 oktober 1869, att den till
skolträdgård afsedda delen af detsamma noga
skulle afskiljas från den åt läraren för eget
behof upplåtna jordarealen, hvarjämte k.
m:t äfven anbefallde domkapitlen anmoda
skolråden att ombesörja skolträdgårdens
ändamålsenliga anordnande, på det att barnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
