Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
738
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
f(är julklockor ringa.
de svalla och falla, de rytmerna tunga,
som julbud kring nordanlands dalar och fjäll,
se, då samla de gamla omkring sig de unga
vid flammande brasan den signade kväll,
och mormor berättar och farfar förkunnar
för giriga blickar och spörjande munnar,
hur jularna firats af framfaret led,
då farfar och mormor som barn voro med.
¥
JI^u vid bordet togs ordet af farfar. En saga
han täljer oss, gammal den är väl men god:
Tre vänner, tre männer, till Betlehem draga
i ledstjärnans skimrande skära flod.
Där är krubban, där barnet! Enkelt de klinga,
men ändå melodiskt för själen de ringa,
de orden kring granen, vid brasan~en stund
med himmel och barnsjäl i konstlöst förbund.
¥
©ch de ställen i kvällen den gamle besökte,
de ha bränt sig så in uti barnahåg,
att om tiden och striden än skatterna ökte,
står dock Betlehemsängd där och stjärna och tåg.
Väl mormor och farfar fått plats bland de döde,
men ännu vid julklockors rytmiska flöde,
och ännu, när granljusen tändas, de gå
oss vänligt till mötes från minnenas blå. -
¥
så mången har sången om flyktade tider
tändt kärlekens flamma i kallnande barm;
och så mången, nyss fången i härjande strider,
svänger än för en seger sin sjunkande arm.
Vi fråga: hur kunde du blödande strida?
- En ängel stod trofast och öm vid min sida,
en hågkomst af somrar och hagar med blom,
som mättat min själ med sin rikedom.
*
vi många, som gånga vårt sade att skänka
åt ett ogrässådt fält, åt en hårdbruten mull,
med förhoppning om knoppning dock leende sänka
det neder för framtida skördarnas skull!
Det händer, vi se det ej alltid, dock ofta,
att spirande blomster på sandmarken dofta,
det händer^att midt under stormar och lek
dock klippan kan amma en telning, en ek.
¥
XÄed de unga vi sjunga, när rytmerna bölja
i julklockors väckande himlamusik.
Och vi syfta att lyfta på slöjor, som hölja
den julsägnens helga och sköna mystik,
och vi föra dem hän till de välkända ställen,
dem vi själfva ha gästat i julekvällen
kring granen, vid brasan en minnesvärd stund
med himmel och barnsjäl i konstlöst förbund.
Johan Hellberg.
?tt framtida foll<sl<olehus på landet.
Uthusbyggnad med »bastu».
-i 1 11 t r t f r r r
Ofvanstående planritning utgör en
komplettering till den plan öfver ett folkskolehus på
landet, som varit intagen i Svensk
Läraretidning n:r 41. Denna komplettering, med
planritning till en uthuslänga, är väl i
närvarande stund endast ett önskemål, men. ett
önskemål, som alla, hvilka åstunda en
praktisk och sund utveckling af vårt
folkskoleväsende, böra sträfva att ernå.
Planritningen upptager förutom nödvändig
vedbod och bekvämlighetsutrymmen för
lärare samt för skolbarn äfven plats för smedja
jämte kol- och materialbodar.
Denna senare afdelning borde i framtiden
inrättas vid så godt som alla fullständiga
skolhus, då denna gren af slöjden bör vara
af oberäknelig nytta för den blifvande
landtmannen, ja, för alla dem, hvilka efter
genomgången folkskolekurs komma att ägna sig åt
praktiska värf. Genom den kunskap
smi-desslöjden lämnar kan landtmannen själf
komma att reparera sina redskap samt äfven
förfärdiga en del enklare dylika, för att ej
tala om den hemslöjd, som på detta sätt
kan komma att utvecklas. Denna
smides-slöjd bör utgöra en komplettering och
utveckling af den pedagogiska träslöjden på så sätt,
att smidet först öfvas af de äldre personerna
efter genomgången kurs i träslöjden eller
samtidigt med dennas sista stadier.
Smed-jan bör vara rätt stor och rymlig, så att
den kan mottaga flera lärjungar på en gång.
Den bör vara ljus och luftig samt utom
vanlig eldstad jämte härd och städ äfven ha
stadiga fönsterbord med arbetsplatser för
fil-ning och dylikt. För fullständighetens skull
är här äfven angifven särskild kolbod för
träkol och stenkol, samt särskild materialbod,
denna senare äfven ingång till smedjan. In-
vid smedjans eldstadsmur kan vidare
anläggas det å planritningen angifna badet.
I forna dagar var det för vår hälsa så
nödvändiga badet en långt vanligare
företeelse än nu. Egendomligt är, att vi, som
i mycket anse oss stå öfver våra finska
grannar, dock i detta fall stå långt efter dem.
I flertalet finska hem finnes en bastu (äfven
i vanliga torpstugor, där hela anordningen
består däruti, att i en tvättstuga en hög
stenar upphettas och öfvergjutas med vatten,
så att het vattenånga utvecklas). Den på
planen anvisade anordningen upptager en
mindre förstuga, ett dito afklädningsruin
samt en bastu med ett par lafvar utefter
ena långväggen samt plats för eldstad invid
smedjemuren. Här kan genom en ytterst
enkel anordning med en vanlig järngryta
vattenångan utvecklas och dymedelst ett
bastubad erhållas. Afkylningen kan ju lätt
åstadkommas i bastun eller i afklädningsrummet
medelst vanligt kallt vatten.
Införes en dylik anordning genom
folkskolan, bör den sedermera kunna komma
att spridas i vidare kretsar samt härigenom
tillföra den stora allmänheten ett
ovärderligt hälsomedel.
Skulle någon landtkommun vilja offra
något hundratal kronor på ett försök i denna
väg, skall denna uppoffring med all
säkerhet i en snar framtid medföra en rik
belöning.
*
Det hade varit meningen att invid det
folkskolehus, som uppfördes vid sommarens
stora utställning i Stockholm, äfven uppföra
denna uthuslänga, men undervisningsutskottet
måste i brist på medel låta denna goda tanke
falla. Detta var att beklaga, då i motsatt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:40:56 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1897/0742.html
