- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 17:e årg. 1898 /
106

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

106

SVENSK LÄRARETIDNING.

N:r 7

Det är ej svårt att tänka sig - säger han
- att förhållandena i ett fattigt hem kunna
vara sådana, att en 13-årig gosse eller flicka
utgör faderns eller moderns enda och
oumbärliga hjälpreda, t. ex. gossen såsom biträde
vid faderns arbete och flickan för tillsyn af
de yngre syskonen, då modern är sjuk eller
förrättar arbete utom hus.

Alldeles samma exempel kunde
Göteborgs Aftonblad använda - med den
skillnad blott, att det i stället för talet
13 insatte talet 11 eller 10. På så sätt
ändradt erhölle exemplet någon mening.
Skola de fattigares barn få afgå vid
10 eller 11 år, så måste för dem en
särskild forcerad lärogång, en
»fattigkurs», organiseras, antingen så, att
denna forcerade lärogång blefve på det
lägre stadiet gemensam för alla, eller
ock så, att barnen inom skolan
redan från början fördelades i två
grupper : den ena bestående af de mera
bemedlade, den andra af de fattigare. För afgång
efter fyllda 13 år däremot är ingen
sådan särskild lärogång af nöden, och
den s. k. minimikursen förlorar i så fall
all betydelse för skolarbetets organisation
samt kvarstår endast såsom benämning
på ett förminskadt mått af
examensfordringar.

Om »Trux» följt med de långvariga
och lifliga strider, som förts om den
gamla folkskolestadgans § 48 och
normalplanen, så skulle han mycket väl
veta, att frågan om »minimikurserna»
i verkligheten icke är en fråga blott
om examensfordringar utan framför allt
en fråga om skolarbetets organisation,
och han skulle då helt visst sparat sig
de ohöfligheter han mot oss utslungat.*

Hvad frågan i öfrigt angår hänvisa vi
till hvad under rubriken »För dagen»
härom blifvit yttradt.

Småskollärarinna, som
uppehåller fplkskolläraretjänst, skall
hafva minst 600 kronors lön.
Kammarrättens revisionsafdelning anmärkte efter
granskning af Kopparbergs läns landsbok
för år 1894, att till Hedemora
landsförsamlings skolråd utbetalts lönetillskott för
samma år med 366 kr. 68 öre för en
läraretjänst vid folkskolan i Nora, hvilken under
två månader uppehållits af en examinerad
småskollärarinna, ehuru denna lärarinna
åtnjutit aflöning efter allenast 300 kr. för år.
På grund häraf yrkades, att utanordnade
366 kr. 68 öre måtte ersättas. Genom ut-

* Med afseende på »Trux» utfall mot oss
med anledning af terminsafgifterna vid de
allmänna läroverken behöfva vi endast erinra
om det sakförhållandet, att då sådana
ter-minsafgifter år 1892 föreslogos uti en kungl,
proposition, yrkades i en motion af denna
tidnings utgifvare och hr F. Berg, att klass I
borde indragas och att i de med folkskolan
parallella klasserna II och III betalning borde
erläggas, men att däremot i de följande sex
klasserna inga afgifter borde förekomma, enär
det enligt motionärernas mening vore
principiellt riktigt, att undervisningen vore
kostnadsfri på alla stadier från småskolan ända upp
till universitetet. Denna ståndpunkt har Svensk
Läraretidning alltjämt vidhållit.

slag den 15 april 1897 har kammarrätten
sig utlåtit,

att som i k. cirkuläret till samtliga
länsstyrelser den 5 juni 1885 föreskrefves, bl. a.,
att, därest folkskolläraretjänst vid inträffad
ledighet eller förfall för ordinarie lärare måste
under någon del af året uppehållas af
vikarie, som icke aflagt afgångsexamen vid
seminarium, lönetillskott finge utbetalas, såvida
folkskoleinspektören vitsordade, att full
aflöning såsom för examinerad folkskollärare till
vikarien utgått; alltså och då ostridigt vore,
att undervisningen uti ifrågavarande skola
under en del af år 1894 meddelats af lärarinna,
hvilken i årlig lön uppburit endast 300
kronor, samt ofvan omförmälda villkor för
lönetillskottets åtnjutande således icke blifvit
fullgjordt, fann kammarrätten, med gillande af
anmärkningen, skäligt fastställa anmärkta, till
siffran utan erinran lämnade beloppet, 366
kr. 68 öre, till betalning.

Häri sökte skolrådet ändring under
åberopande af bl. a. ett utaf examinerade
folkskolläraren Karl Hedmark, hvilken den 24
juni 1894 utsetts till innehafvare af
ifrågavarande läraretjänst, afgifvet, af
vederbörande folkskoleinspektör till riktigheten
bestyrkt intyg, att han, som dels genom
vikarie, dåvarande lärarinnan Elin Grafveleij,
och dels i egen person uppehållit
undervisningen vid Norns bruks folk- och småskola
från den l maj till den 31 december 1894,
för detta arbete erhållit utom
kofodersersättning och naturaförmåner jämväl kontant
lön med 400 kronor.

»Enär, enligt hvad numera är utredt, full
aflöning såsom för examinerad folkskollärare
utgått till den småskollärarinna, hvilken
under en del af år 1894 såsom vikarie
uppehållit ifrågavarande läraretjänst», har k. m:t
funnit skäligt förklara församlingen
berättigad till det utanordnade statsbidraget.

Statsbidrag för sju månaders

Undervisning. Kammarrättens
revi-sionsafdelning anmärkte efter granskning af
Kopparbergs läns landtränterispecialräkning
för år 1894, att till skolrådet i Grangärde
skoldistrikt enligt anordning den 18 juli
1892 till aflöning af lärare vid folkskolan i
Grängesberg utbetalts 466 kronor 67 öre,
ehuru, efter hvad vederbörande
folkskoleinspektör anmärkt vid skolrådets rekvisition
af statsbidrag för år 1894, undervisningen
vid ifrågavarande folkskola på grund af en
utaf verkställda reparationsarbeten föranledd
brist på lokal under år 1892 fortgått
allenast sju månader, och det för statsbidrags
åtnjutande stadgade villkor af åtta
månaders årlig undervisning följaktligen icke
blifvit i förevarande fall uppfylldt. På grund
häraf och då af ifrågavarande lönetillskott
återställts af skolrådet allenast 38 kr. 89 öre,
yrkades, att jämväl det återstående
beloppet, 427 kr. 78 öre, mätte af vederbörande
återbäras. Enär medgifvet blifvit, att
undervisningen i folkskolan i Grängesberg
under år 1892 icke fortgått åtta månader samt
alltså stadgadt villkor för lönetillskotts
åtnjutande icke blifvit fullgjordt, ansåg sig
kammarrätten böra anmoda länsstyrelsen att
gå i författning om att anmärkta beloppet
427 kr. 78 öre blefve hos skolrådet uttaget.
Skolrådet anhöll hos k. m:t att varda
befriadt från återbetalning af ifrågavarande
427 kr. 78 öre, och k. m:t har den 22 ja-

nuari med anledning af hvad i saken
förekommit, medgifvit, att frågan om
återbä-rande af förenämda belopp, 427 kr. 78 öre,
må förfalla.

- Vid granskning af Kopparbergs läns
landtränterispecialräkning för år 1894
anmärkte kammarrättens revisionsafdelning,
att till skolrådet i Söderbärke skoldistrikt
enligt anordning den 4 maj 1893 till
aflönande af en lärarinna vid småskolan i Billsjön
utbetalts 200 kr., ehuru, efter hvad skolrådet
meddelat vid rekvisition af statsbidrag för år
1894, undervisningen vid omförmälda småskola
år 1893 måst till följd af brist på skollokal
inställas under 28 dagar, vid hvilket
förhållande det för statsbidrags åtnjutande
stadgade villkor af åtta månaders årlig
undervisning icke blifvit i förevarande fall
uppfylldt. På grund häraf och då af
ifrågavarande lönetillskott återställts allenast 29
kr. 16 öre, yrkades, att landskamreraren
måtte förpliktas ersätta återstående belopp,
170 kr. 84 öre.

Enär medgifvet vore, att undervisningen
i småskolan i Billsjön under år 1893 icke
fortgått åtta månader samt alltså det i k.
kungörelsen den 5 juni 1885 stadgade
villkor för lön e tillskotts åtnjutande icke blifvit
fullgjordt, ansåg sig kammarrätten böra
anmoda länsstyrelsen att gå i författning om
att anmärkta beloppet 170 kr. 84 öre blefve
hos skolrådet uttaget.

Skolrådet anhöll hos k. m:t att
Söderbärke församling måtte befrias från den
återbetalningsskyldighet, som kammarrätten
velat göra gällande, och k. m:t har den 22
sistlidna januari med anledning af hvad i
ärendet förekommit medgifvit, att frågan
om återbärande af förenämda belopp, 170
kr. 84 öre, må förfalla.

Af förestående två utslag framgår
emellertid, att kammarrätten kan göra
anmärkning och yrka på återbärande af statsbidrag
äfven för annat år än det, som för tillfället
är föremål för granskning.

Vägradt statsbidrag för första

halfåret. Skolrådet i Grangärde anhöll
hos länsstyrelsen i Kopparbergs län att för
år 1897 utbekomma lönetillskott af allmänna
medel för en examinerad, ordinarie
folkskollärarinna vid skolan i Bringsjöberg med
ett belopp af 200 kronor.

Som skolrådets ifrågavarande
framställning afsåge erhållande af lönetillskott af
allmänna medel för undervisnings
uppehållande i nämda folkskola under allenast förra
hälften af år 1897, men sådant bidrag icke
finge utbetalas, därest ej undervisningen i
skolan behörigen uppehölles minst åtta
månader af året; alltså och då skolrådet icke
ens föreburit, än mindre visat någon
omständighet, som, med tillämpning af k.
cirkuläret den 5 juni 1885, kunde det oaktadt
berättiga till lönetillskotts utbekommande för
undervisningens behöriga uppehållande under
allenast en del af läsåret, fann
länsstyrelsen ifrågavarande ansökning icke till någon
dess vidare åtgärd föranleda.

K. m:t har den 22 januari ej funnit
skäl att i länsstyrelsens resolution göra
ändring.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free