Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 11
liga. De erforderliga förklaringarna borde
gifvas före styckete läsande, så att intet
sedermera störde intrycket.
Litteraturläsnings-timmarna skulle af lärjungarne betraktas
såsom högtids- och vederkvickelsestunder.
I den fortsatta öfverläggningen deltogo
fröknarna Matilda Videgren, Anna
Sandström och Lilly Engström samt rektor S.
Almquist, d:r A. Bendixson, rektor L. M.
Wcern och folkskolläraren A. Vassberg.
Samtliga talare anslöto sig i hufvudsak
till de af inledaren framställda åsikterna,
och meningsntbytet gällde företrädesvis
sättet att utröna, huruvida lärjungarne
tillräckligt uppfattat innehållet. Därvid betonades
å ena sidan faran af utfrågning och
återberättande och å den andra nödvändigheten
att äga visshet om intensivt tillägnande.
Allmänt ansågs, att här vore ett svårt
problem, hvars snara lösning vore af stor vikt.
Om folkbibliotek och läsestugor
hölls vid sammanträde i söndags med
föreningen »Studenter och arbetare» af d:r N.
G. V. Lagerstedt ett föredrag, som gaf
uppslag till en fyra timmars liflig diskussion.
Inledaren redogjorde utförligt för
folkbiblioteken i andra länder, förnämligast England,
som i detta afseende står främst, och Amerika.
I England är lagstadgadt, att om 10 personer
i en kommun begära det, skall allmän
folkomröstning anställas om skatt för
åstadkommande af folkbibliotek. Denna skatt går
exempelvis i Edinburgh till 117,000 kr. årligen.
Manchester har det största folkbibliotek i
England med V2 million band och 6 millioner
besök årligen.
I Massachusetts sakna endast 53 kommuner
folkbibliotek, och i Chicago går bibliotekens
budget till 500,000 kr. Japan äger ock dylika
bibliotek. Tyskland är långt efter.
För våra sockenbibliotek har intresset
betydligt svalnat, enär de äro så dåligt
organiserade och skötta. Men i Göteborg har James
Dickson och i Sundsvall Biinsows donation
åstadkommit folkbibliotek. I Uppsala har
föreningen Heimdal anordnat ett läsrum, och
i hufvudstaden hafva vi flera
institutsbibliotek utom församlingarnas, till hvilka årliga
anslag utgå.
Därnäst påvisade tal:n, att den åldersklass,
som mest begagnar biblioteken, är
20-åring-arnes. Af den litteratur, som läses, utgör
skönlitteraturen 70-80 %, historia 10 °/0,
naturvetenskaper 5 °/0 och resten öfriga
ämnen.
Sina önskemål rörande blifvande
folkbibliotek sammanfattade talaren sålunda: i en
mindre stad ett centralt beläget bibliotek, i en
större ett centralbibliotek med filialer;
biblioteken öppna så mycket som möjligt; all
läsning fri men möjligen en liten afgift för
boklån; god skönlitteratur och många tidningar
i biblioteken; kommunen bekostar eller
åtminstone understöder biblioteken;
bibliotekarierna böra kunna tillhandagå med råd och
upplysningar angående urval och studiesätt.
Under diskussionen framhölls, att
läsestu-gor böra komma till stånd i städernas
utkanter, i arbetarekvarteren, utgå från och
vårdas af arbetarne, byggas på neutral grnnd,
ej bli härdar för religiös eller politisk
propaganda. Servering af läskedrycker, kaffe,
té och mjölk borde icke anordnas i
sammanhang med dem, enligt de flestas åsikt.
Förslaget att vända sig till industriidkare
om bidrag möttes med opposition från
arbetarnes sida: det kunde ge anledning till
misstankar om censur. Afgift, om än en
ringa, borde stipuleras för läsning som för
boklån.
Nytt reglemente för Malmö
Stads folkskolor är med anledning af
nya folkskolestadgan ifrågasatt. För att
härom öfverlägga och besluta voro samtliga
lärare och lärarinnor kallade till möte
sistlidna lördag, och framlades därvid ett af
kommitterade, hrr Jul. Hammarlund, J.
Thuresson och S. J. Malmen samt fröknarna K.
Gren, Anna Hemming, Charlotta Krook och
Erika Persson, Utarbetadt förslag till
ändringar och tillägg uti det gamla
reglementet. Mötet varade i nära 4 timmar, och
beslöts att bland annat föreslå följande
ändringar och tillägg till reglementet:
att hvarje lärare bör så länge som
möjligt följa sin klass;
att antalet barn bör i folkskoleklass vara
omkring 40, i småskoleklass omkring 25, i
fortsättnings- och ersättningsskolan
omkring 20;
att inträdesåldern i skolan må höjas från 6
till 6Va år;
att betygsgraderna bli för kunskaper 7, för
flit och uppförande 4;
att staden Malmö borde indelas i
exempelvis tre områden med en tillsyningsmaii i
hvardera ;
att paragrafen om disciplinen borde få
följande allmänna afrättning: »Olydnad, lättja
och annat oskick straffas först med tilltal,
varning eller vid felets förnyande med annan
lämplig tillrättavisning. Vid fortsatt eller
svårare felaktighet må lärjunge med lämplig
kroppsaga bestraffas. Gröfre förbrytelser
anmälas för inspektören, sorn äger vidtaga de
åtgärder, omständigheterna påkalla. När
lärjunge ådömes kvarsittning efter föreskrifven
lästid, må han ej lämnas utan lärares tillsyn»;
att trädgårdsskötsel bör som läroämne utgå,
men huslig ekonomi upptagas bland
folkskolans ämnen liksom slöjd bland
fortsättnings-och ersättningsskolans;
att bestämmelserna om premier måtte utgå
ur reglementet;
att högsta antalet undervisningstimmar
måtte fastställas i reglementet till 32 för
folkskollärare och folkskollärarinna och till 26
för småskollärarinna;
att minst 80 % af folkskollärarne ochs minst
80 % af folkskollärarinnorna skola
regleménts-enligt innehafva ordinarie anställning;
att i reglementet införas bestämmelser om
förflyttning af lärarekrafter från en skola till
en annan (om dylik förflyttning är
nödvändig och öfverenskommelse ej kan träffas_, bör
extra lärare vika för ordinarie och yngre för
äldre):
att skolrådet måtte . begagna sig af sin
rättighet att gifva småskolans lärarinnor fastare
anställning och i reglementet införa nödiga
bestämmelser i detta syfte.
Då utom reglementet det finnes en stor
mängd bestämmelser och föreskrifter, som
äro af intresse för läraren men hvilka han
ofta måste söka å skilda ställen och med stort
besvär, ansågs därjämte önskligt, att alla
gällande bestämmelser af allmännare intresse
för lärarne sammanfördes och gjordes
tillgängliga, då de i synnerhet för
nytillträ-dande lärare vore af stor vikt.
Uppsala enskilda läroverks
fackskola för huslig ekonomi har
utsändt sin redogörelse för 1897.
Skolans hufvuduppgift är att utbilda
lärarinnor i huslig ekonomi för högre och
lägre skolor. Genom skolans inflyttning i
rymligare lokal har elevantalet kunnat ökas
från 8 till 12. Alla från fackskolan
utexaminerade lärarinnor, som velat erhålla
anställning, hafva erhållit sådan, och ef-
terfrågan har varit större än
tillgången. För lärarinnornas utbildning är det
af synnerlig betydelse, att skolan äfven
kan lämna undervisning åt ett stort antal
folkskoleflickor utom åt eleverna vid
läroverket, för hvilka det ursprungligen
inrättades. Uppsala stadsfullmäktige hafva
beviljat ett årsanslag om 500 kr. för 1897-
1899 på villkor, att minst 10 flickor från
staden och företrädesvis från högre
flickele-mentarläroverket och Lindska skolan erhålla
hushållsundervdsning mot en terminsafgift
ej öfverstigande 50 kr. för hvarje elev. I
följd af detta anslag har styrelsen kunnat
från och med hösten 1897 inrätta dels en
husmoderskurs, dels en fortsättningskurs, den
senare uteslutande för barn från Uppsala.
Husmoderskursen har redan första året
elever från aflägsna delar af landet.
I statsmedel uppbar skolan 2,200 kr. och
samma belopp är henne tillerkändt för 1898,
Ett väsentligt hinder for undervisningen
är bristen på lämpliga läroböcker. Början
är gjord till fyllande af denna brist genom
prof. Mörners grundlinjer i organisk kemi.
I 1898 års kurser deltaga 15 elever.
Husmoderskursen räknar 14 deltagare och
fortsättningskursen 10.
Af folkskolans lärjungar undervisades 39
ur femte och 11 ur fjärde klassen under
vårterminen och under höstterminen 69 ur
fjärde och 28 ur femte klassen.
Styrelsen ser med glädje tillbaka på
skolans utveckling under fjoråret, men egen
lokal och Ökadt lärarinneantal kräfver
penningar - som ty värr allt for mycket saknas.
Sommarkurser anordnas i Lund den
15-27 instundande augusti, enligt hvad
telegraferas till denna tidning. Till
kommitterade att anordna kurserna hafva utsetts
professor Seved Ribbing och folkskolläraren
Nils Lundahl.
Tjänsters tillsättning.
Förslag. Till två folkskolläraretjänster i
Jönköping: 1) J. Lönner därstädes, 2) S. G.
Andersson i Finspång, 3) J. M. Holmstedt i
Jönköping; - 1) A. Eosvall fr. Gotland, 2)
F. E. Lindvall, 3) S. G. Liljeblad, båda i
Jönköping.
- Till läraretjänsten vid Katrineholms
folkskola, Stora Malm, Södm.: 1) Otto Lunde vall
i Gäfle, 2) K. Lind i Köla, 3) R. Vesterberg i
Julita.
Valde. Till vik. lärarinna vid Brunslöfs
folkskola, Östraby, Mim,: småskollärarinnan
Sigrid Forsberg i Lund.
- Till lärarinna vid Gemlereds mindre
folkskola, Gällared, Hall.: Hulda Vahlström
i Halmstad.
- Till småskollärarinna i Helgarö, Södm.:
Berta Björkström i Kjula. (6 sökande.)
Torsten Rudenschölds minne skall firas med
en fest af Landskrona kretsförening den 30
dennes.
- På half stång flaggade i måndags
hufvudstadens samtliga folkskolebyggnader med
anledning af Zacharias Topelius’ frånfälle.
- 77/7 lärare i trädgårdsskötsel vid
Hernösands folkskollärareseminarium är förordnad
trädgårdsmästaren N. F. Thorsell.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
