Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 11
SVENSK LÄRARETIDNING.
171
s. k. riddaresalen i det gamla Leckö slott.
Här ofvan framställes dels slottet från
olika sidor, dels ridctaresalen, där skolan
var förlagd, dels slutligen slottskyrkan.
Stark omsättning
råder inom småskollärarinnekåren.
Under de senaste 20 åren hafva
utexaminerats från de olika slagen af
seminarier icke mindre än omkring 12,000
småskollärarinnor. Af dessa 12,000
hafva öfver 5,000 redan lämnat
skolans tjänst - de flesta för att inträda
i äktenskap. Enligt en för några år
sedan upprättad statistik afgingo
under fem års tid öfver 900
småskollärarinnor från sina anställningar för att
träda i gifte. Denna starka omsättning
är emellertid - såsom andra
kammarens första tillfälliga utskott anmärker
- alls icke ofördelaktig från
samhällets sida. Det vore naturligtvis
ganska lämpligt, om hvarje ung kvinna
finge genomgå en liten kurs i
uppfostrarekallet.
Svensk Läraretidning
utgifves i dag i två nummer, A
och B, det sistnämda
innehållande annons om Andrées
Handatlas.
Folkskoleinspektörernas
reseersättningar. Ett nytt mål härom har
den 25 sistl. februari af gjorts af k. m: t.
Folkskoleinspektören H. E. Hermansson
ingaf till länsstyrelsen i Uppsala Jan
räkning å rese- och traktamentsersättning för
åtskilliga af honom under tiden 5 april -
20 juni 1897 företagna tjänsteresor och
anhöll örn sådan ersättning med tillsammans
710 kr. l öre. Vid granskning af räkningen
anmärkte landskontoret:
1) mot den däri upptagna ersättning för
resa den 14 april från Vafds skola till
Ed-sätra skola 1,6 mil, från Edsätra till Hållnäs
kyrka 0,7 mil, från Hållnäs till Skärplinge
gästgifvaregård 1,3 mil, från Skärplinge till
Val näs skola 0,5 mil, eller tillsammans 4,1 mil
att, därest efter inspektion af Vafds skola
inspektion af skolorna vid Hållnäs företagits
före inspektion af Edsätra skola,
reseersättning för återfärd från Edsätra till Hållnäs
0,7 mil inbesparats, och att, enär i sådant
fall för färd till nästa inspektionsställe,
Valnäs skola, väglängden bort beräknas mellan
Edsätra skola och Valnäs skola, utgörande
1,3 mil, i stället för i räkningen upptagna
väglängden från Hållnäs kyrka öfver
Skärplinge gästgifvaregård till Valnäs, tillhopa 1,8
mil, reseersättning borde af dragas för 0,5 mil;
2) mot i räkningen fordrad ersättning för
resa den 19 maj från Boda skola till Norrby
kyrka 0,7 mil att, enär väglängden emellan
dessa platser enligt ett af vederbörande
kronofogde utfärdadt intyg utgjorde 0,4 mil,
reseersättning för 0,2 mil borde afgå;
3) mot åtta särskilda i räkningen upptagna
ersättningsbelopp för resor mellan angifna
ändpunkter med användande af väg, ledande
förbi gästgifvaregård, att enär de väglängder
mellan berörda ändpunkter, för hvilka H.
lagligen ägde uppbära ersättning, med tillhopa
2,8 mil understege de väglängder, efter hvilka
han fordrat ersättning, afdrag borde ske för
2,8 mil.
På grund häraf afdrogs från räkningens
slutsumma tillsammans 16 kr. 80 öre. H.
sökte emellertid ändring häri under
anförande hufvudsakligen,
att beträffande första anmärkningspunkten
klaganden ansett sig böra först företaga
inspektion af Edsätra mindre folkskola, vid
hvilken ny lärarinna sedan höstterminen 1896
varit anställd, enär beloppet af statsbidrag
till mindre folkskola berodde af det vitsord
folkskoleinspektören kunde lämna den där
anställda lärarinnan, hvadan det varit
nödvändigt att besöka denna skola, om ock
därigenom ingen tid blifvit öfrig för inspektion
af Hållnäs skola;
att den af landskontoret anvisade kortare
vägen emellan Edsätra skola och Valnäs skola
för öfrigt varit vid tiden för resan af
snö-hinder alldeles ofarbar;
att klaganden bestrede riktigheten af det
intyg om väglängden mellan Boda skola och
Norrby kyrka, som låge till grund för
landskontorets andra anmärkningspunkt; och
att vidkommande anmärkningarna i öfrigt,
desamma strede mot bestämmelsen i 7 § l
mom. resereglementet, som föreskref ve, att
godtgörelse af kostnad för resa med skjuts
beräknades efter kortaste väg, å hvilken
skjutsinrättning funnes.
K. m:t har ej funnit skäl att göra
ändring i länsstyrelsens beslut beträffande andra
anmärkningspunkten; men enär klaganden
visat fog för sin åtgärd att verkställa
inspektion af Edsätra skola före inspektionen
af skolorna vid Hållnäs, vid hvilket
förhållande klaganden varit berättigad att beräkna
ersättning för resan från Vafds skola till
Valnäs skola på sätt i ofvan omförmälda
räkning skett, samt vidkommande de åtta
sista af de mot räkningen framställda
anmärkningarna, klaganden, jämlikt det af
honom åberopade författningsrum ägt undfå
godtgörelse af kostnad för resa med skjuts,
beräknad efter kortaste väg, å hvilken
skjutsinrättning finnes,
har k. m:t funnit skäligt att, med
upphäfvande af sin befhdes beslut i dessa
delar af målet, förklara klaganden berättigad
att härutinnan bekomma ersättning; i följd
hvaraf k. m:t anbefallt sin befhde att, efter
förnyad granskning af räkningen i sist
omförmälda delar, till klaganden utbetala hvad
honom författningsenligt tillkommer utöfver
hvad han redan uppburit.
Förbättring i skolväsendet. Töf
te-dals församling beslöt den 29 maj 1896
efter omröstning med 762 röster mot 612,
dels att ett större skolhus skulle uppföras
på Dicksons egendom vid Möns station,
dels ock att två mindre skolhus skulle
byggas, det ena å hemmanet Gunnesbyn och
det andra i Trollkasen, och skulle det
sistnämda uppföras år 1898 samt de båda
andra år 1897.
Beslutet har öfverklagats först hos
länsstyrelsen i Älfsborgs län, sedan hos
kammarkollegium och sist hos k. m:t.
K. m:t har den 25 sistl. februari
fastställt förenämda beslut, dock att med
uppförande af omförmälda större skolhus samt
det mindre i Grunnesbyn må anstå till
utgången af år 1899 samt med uppförande af
skolhuset i Trollkasen till utgången af år
1900.
Folkhögskolorna. K. m:t har för
innevarande år såsom understöd åt mindre
bemedlade manliga lärjungar vid
folkhögskolor beviljat:
Stockholms läns folkhögskola 480 kr.,
Uppsala läns 200, Södermanlands läns 840,
Östergötlands läns 360, folkhögskolan i Nässjö
320 och i Värnamo (båda i Jönköpings län)
280, Kronobergs läns folkhögskola 680, Norra
Kalmar läns 120, Södra Kalmar läns 680,
Gotlands läns 640, Blekinge läns 360,
Önne-stads folkhögskola (Kristianstads län) 440,
folkhögskolan å Hvilan 600, Fridhems
folkhögskola 480, folkhögskolan i Skurup (de tre
sistnämda i Malmöhus län) 280, Hallands
läns folkhögskola 440, folkhögskolan i
Grebbestad 560, Billströmska folkhögskolan å
Tjörn 600, Älfsborgs läns folkhögskola 360,
Skaraborgs läns 440, Värmlands läns 920,
v^rebro läns 760, Västmanlands läns 480,
Dalarnes 480, Gäfleborgs läns 320,
Västernorrlands läns i Viken 280, folkhögskolan i Hola
520 och folkhögskolan i Boden 680 kr.
För samma tid har till understöd åt mindre
bemedlade kvinnliga elever anvisats: till
folkhögskolan i Värnamo 210 kr., till
folkhögskolan i Hola 80 kr. samt till
folkhögskolan i Boden 320 kr. Frågan om anvisande
af understöd åt mindre bemedlade kvinnliga
lärjungar vid öfriga folkhögskolor har
förklarats skola tills vidare anstå.
Understöd åt döfstumskolor. K.
m:t har till följande af vederbörande
döf-stumskoledistrikt anordnade skolor anvisat
för innevarande år: till döf stumskol an i
första distriktet 39,125 kr., i andra
distriktet 26,250 kr., i tredje distriktet 33,500 kr.,
i fjärde distriktet 41,750 kr., i femte
distriktet 14,125 kr., i sjette distriktet 20,375 kr.
samt i sjunde distriktet 27,500 kr.
Därjämte har för innevarande år anvisats
till Tysta skolan i Stockholm 1,900 kr. och
till Göteborgs och Bohus läns
döfstuman-stalt å Nya varfvet 600 kr.
Om litteraturläsning öfverlades vid
Pedagogiska sällskapets sammanträde
härstädes i lördags afton.
Öfverläggningen, som hufvudsakligen rörde
sig om litteraturläsningen i flickskolornas och
de allmänna läroverkens högre klasser,
inleddes af skriftställaren Hellen Lindgren.
Sedan talaren framhållit
litteraturläsningens betydelse och påvisat dess uppgift i
förhållande till skolans öfriga ämnen, utvecklade
han, hurusom en djupgående skillnad mellan
barn- och ungdomslitteratur betingades af
själslifvets olikhet under barn- och
ungdomsåldern. Denna senare period, som talaren
ville kalla fantasiåldern, vore vänskapens
excentriska ålder men kunde ock lätt blifva
dess motsats. Fantasien borde under denna
period stäfjas och vårdas, men man måste
vara synnerligen försiktig, att den ej
förstördes.
Vid urvalet af litteratur finge man ej ställa
sig på de vuxnas ståndpunkt. Det ginge icke
an att bedöma litteraturen uteslutande efter
dess eget värde, utan man måste jämväl taga
hänsyn till hvad som kunde intressera
lärjungarne.
Åt själfva öfvandet i välläsning måste
ägnas synnerlig uppmärksamhet, och
lärjungarne borde förmås att läsa så som om det vore
åt sina egna och ej åt andras tankar, de gåfve
uttryck.
Analyserandet, utfrågandet och
förklarandet af innehållet och speciellt
ordförklaringarna under och efter läsningen vore oftast
till större skada än gagn och därför förkast-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
