Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECK01?L,Ar> KÖR FÖ LKTJN DEI^ VTSN I NOEN.
N:r 12. (847.
STOCKHOLM, 23 MARS 1898
17:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr" a/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr upp.
Kontorstid; 10-1, 4-6.
Allm. tel 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig
utgifvare-EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare:
Cvensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Trj-ckt hos
Iduns Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm
Lösnummer
i 10 öre säljas å tidningens byrå
samt å allm. tidningskontoret
Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14 stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och vigselannons
l kr., dödsannons 2,00 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndags afton för att
inkomma i veckans nummer.
Foll<sl{olereformatorn Torsten Rudenschöld.
De senaste åren af hans lefnad.
4.
l e viktigaste folkskolemotionerna vid 1856-58 års riksdag
hänvisades till det s. k. allmänna besvärs- och ekonomiutskottet,
hvilket motsvarade samtliga de nu s. k. tillfälliga utskotten. I
nämda utskott, för korthetens skull vanligen kalladt
»ekonomiutskottet », blef Torsten Rudenschöld insatt - detta, såsom han
själf berättar, utan något åtgörande från hans sida.
Först långt fram i
februari 1857 kunde emellertid
folkskolefrågornas behandling
taga sin början. Utskottet
tillsatte för deras utredning
en kommitté bestående af
en ledamot af hvarje stånd.
Adelsmannen blef
Rudenschöld, och åt honom blef
ock uppdraget att uppsätta
det första förslaget till
betänkande .
Den erfarenhet om
riksdagsarbetet han under de
gångna månaderna förvärfvat
kom honom att redan från
början bäfva för utgången,
och det behöfdes hela hans
entusiasm för att hålla
modet uppe under den strid
som förestod.
Tanken härpå -skref han
i ett bref i januari 1857 -
oroar mig därför, att jag icke
ännu på långt när kommit
till klarhet för mig själf i afseende på de mångfaldiga invändningar
och svårigheter, som mött mig under tiden sedan motionstidens slut.
I syftningen mycket medhåll,- i utförandet mycket att bekämpa, och
min kapacitet så ringa! Styre Gud till det bästa!
Särskildt hugnesamt var det naturligtvis för Rudenschöld att
finna medhåll i syftningen just hos den man, som haft största
andelen i tillkomsten af 1842 års folkskolestadga och hvars verk
Rudenschölds motståndare så bittert beskyllde honom för att vilja
kullstörta - konung Oscar I. Härom skrifver Rudenschöld i ett
bref af den 13 mars 1857 följande:
Nå - i går var jag bjuden till hof s för första gången i min
lifstid. Det var såsom ledamot af ekonomiutskottet. Kungen
verkligen öfverhopade mig med vänlighet under ett allvarsamt samtal
om folkskolan. För mig framstår han alltid så anspråkslös. Han
sade mig, att oaktadt hans
stora intresse för folkskolan
denna dock alltid stått för
honom i ett tryckande
dunkel, tills jag nu genom min
sista bok gjort klart för
honom, huru saken kan och
bör redas. Under samtalet
ådagalade han, att minsta
detaljer i boken hade fästat
hans uppmärksamhet.
Frampå våren var den
af ekonomiutskottet tillsatta
fyramanna-kommittén färdig
med sitt förberedande
utlåtande Öfver de inånga
motionerna. Enär dessa ej voro
af uteslutande organisatorisk
natur utan i väsentlig mån
rörde statsutgifter och
skattc-förhållanden, kräfdes för
deras afgörande samverkan med
stats- och
bevillningsutskotten. Efter gemensam
öfverläggning fattade dessa i fråga
om sakens ekonomiska sida
det beslut, att hälften af den
till statskassan ingående s. k. personliga skyddsafgiften borde till
folkskolans upphjälpande anslås. Därpå sammanträdde den 7 maj
alla tre utskotten för att i sammanhang pröfva liela frågan. Till
en början uppdrogo de åt en åttamannakornmitté, sammansatt ur
de tre utskotten, att dels granska det inom ekonomiutskottet
utarbetade utkastet, dels framlägga förslag till de nya folkskolemedlens
ändamålsenliga fördelning. I denna nya utredningskommitté insattes
från adeln Torsten Rudenschöld och grefve C. M. Björnstjerna, från
J)cn *. L’. l-azcrubiiyyncHJei) rid Leckö doft.
(Tomten RiulenwJiöldx boxtndj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
