Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
614
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 39
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
vågar jag vördsamt hemställa,
att kyrkomötet ville besluta att ingå
till k. m:t med en underdånig anhållan,
att k. m:t ville låta genom sakkunniga
utarbeta och för nästkommande kyrkomöte
framlägga förslag dels till en enklare, i
anslutning till Luthers lilla katekes
affattad utläggning af densamma, att
användas vid kristendomsundervisningen för
barn i skolåldern, dels till en utförligare
kateketisk läro- och läsebok, att brukas
för ungdomen vid
konfirmationsundervisningen.
Kontraktsprosten August Teodor Pettersson
är född den 24 september 1853 i Botkyrka
församling i Södertörn, där fadern var
landtbrukare. Blef student på reallinjen i
Stockholms gymnasium 1871. Aflade teol. fil.
examen 1876 och teologie kandidatexamen 1879.
Genomgick profår under år 1880.
Tjänstgjorde under åren 1881-86 dels såsom
vikarierande adjunkt vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium, dels vid privata läroanstalter
och dels såsom prästman i åtskilliga af
hufvudstadens församlingar. Utnämdes 1884 till
kyrkoherde i Österhaninge, hvilken plats han
tillträdde den l maj 1887. Kontraktsprost
1888 i Södertörns kontrakt. Vid prästmötet
i Strängnäs 1891 var han orator och vid
prästmötet 1897 pneses. Hans synodalafhandling
vid sistnämda möte hade till ämne: »Om
ungdomens fostran och vård i
religiöst-sed-ligt afseende.» I denna tidning n:r 25 förra
året finnes återgifvet ett längre utdrag ur
den märkliga afhandlingen. Af senaste
präst-bildningskommittén har P. varit ledamot.
Under perioden 1891-93 samt från 1897
ledamot af andra kammaren för Södertörns
domsaga har P. vid de två senaste riksdagarna
varit vice ordförande i det andra kammarens
tillfälliga utskott, som haft att behandla
undervisningsfrågor. Redan vid sin första
riksdag-väckte P. en skolmotion. I denna yrkades,
att k. m:t måtte för riksdagen framlägga
förslag därom, »att skolråden skola vara
förpliktade att lämna den lärare eller lärarinna,
som förestår en skola, tillfälle att yttra sig
i skolan vidkommande pedagogiska frågor,
och att en sådan lärare eller lärarinna må
äga rätt att till skolrådet göra hemställan i
dylika ärenden*. Motionen blef visserligen
afslagen men dess framkomst och diskussionen
i ämnet var nog ej utan sin betydelse för
den år 1892 utfärdade k. kungörelsen om
sammanträden mellan skolråd och
lärarepersonal.
För den vuxna ungdomens fortsatta
utbildning har P. visat särskildt intresse. Så
har han sedan 1893 varit ordförande i
styrelsen för Haninge-Dalarö skol förenings
föreläsningskurser, de första af detta slag å vår
svenska landsbygd, och initiativet till att
dylika loreläsningskiirser å landsbygden kunnat j
erhålla statsbidrag togs just af
kontraktsprosten Pettersson.
2. En katekesupplaga enligt nya
bibelöfversättningen,
Dagen efter framläggandet af
ofvanstående motion väckte domprosten Jolin
Personne följande motion:
Såväl inom folkskolan och de allmänna
läroverken som vid
konfirmationsundervisningen har länge ett trängande behof gjort
sig gällande af en katekesupplaga i
öfverensstämmelse med 1894 års handbok och
med de allmänt begagnade nyare öfversatt-
ningarna af nya och gamla testamentet. Att
barnen i kyrkan få höra t. ex. andra
trosartikeln läsas på ett sätt men i katekesen
få lära den utantill på ett annat sätt, att
de vid bibelläsningen få läsa bibelspråken
på ett sätt men i katekesen få lära dem
utantill på ett annat sätt - det måste ju
betecknas såsom ett synnerligen förvändt
tillvägagående, som icke kan annat än
åstadkomma oreda och förvirring både i
undervisningen och i barnens hjärnor.
En rättelse i detta oefterrättliga
förhållande behöfs, och den behöfs snart.
Enskilda förläggare lära ock vara betänkta på
att söka afhjälpa missförhållandet. Men
härigenom kan den sista villan blifva värre
än den första. Ty härigenom kunna vi
utom de gamla katekesupplagorna med sina
gamla trosartiklar och sina gamla bibelspråk
få en mängd sins emellan olika
katekesupplagor med nya trosartiklar och nya
bibelspråk. Nödvändigt är därför, att en på
något sätt kontrollerad och auktoriserad
katekesupplaga af ofvan nämda beskaffenhet
ombesörjes. Utan större svårighet bör
kyrkomötet genom utsedda delegerade kunna
åstadkomma ett sådant arbete.
En och annan, som eljest är vän af
förslaget, torde möjligen anse lämpligast, att
utarbetandet af en sådan katekesupplaga
uppskjutes, till dess att vår kyrka fått en
af k. m:t gillad och stadfästad ny
kyrkobibel eller åtminstone till dess att en s. k.
normalupplaga äfven af den nya
öfversättningen af gamla testamentet blifvit utgifven.
Men på en ny kyrkobibel får vår kyrka
troligen vänta allra minst ännu fem år.
Och hur länge det dröjer, innan en
normalupplaga af gamla testamentet utkommer,
är ej godt att veta. För öfrigt torde med
temligen stor visshet kunna påstås, att de
i katekesen införda bibelspråken ur gamla
testamentet icke i någon nämnvärd mån
komma att beröras af de ändringar,
bibelkommissionen kan anse sig föranlåten att
göra i sin öfversättning af gamla
testamentet vid utgifvande af en eventuell
normalupplaga af denna öfversättning.
Då emellertid i hvad fall som helst
risken att redan nu citera bibelspråken i
katekesen efter de nya bibelöfversättningarna
icke gärna kan vara större än att sålunda
citera bibelspråken i kyrkohandboken,
hvilket dock redan är gjordt, och då mot nu
rådande oefterrättlighetstillstånd af ofvan
nämda art vid den kateketiska
undervisningen snar bot är af nöden, får jag vörd- |
samt föreslå,
att kyrkomötet genom utsedda delege- j
rade, eller på annat sätt kyrkomötet
finner lämpligt, ombesörjer utarbetandet af
en katekesupplaga i öfverensstämmelse
med nu gällande kyrkohandbok och med
bibelställena citerade efter 1883 års
normalupplaga af nya testamentet samt efter
1893-98 års proföfversättning af gamla
testamentet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
