Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
615
Öm teckniagsundcrYismagcn
inleddes diskussionen af folkskolläraren Aron
Lundén i Gryttorp. Inledaren förmenade, att det
vore ett obestridligt faktum, att
teckningsundervisningen, på sätt den i allmänhet
bedrifves uti landsbygdens folkskolor, icke förmår
fylla det kraf, man må ha rätt att ställa
på densamma, samt ansåg, att den
egentliga orsaken till detta förhållande låge däri,
att man uraktlåtit begagna sig af de
vanligaste praktiska hjälpmedlen, såsom linjal,
passare, måttband o. s. v., och i stället
äflats att teckna allt möjligt på »fri hand».
Därmed har man ock, menade taL, brutit
emot flera af undervisningskonstens
kardinalregler, såsom att gå från det lättare till
det svårare, från det enkla till det mera
sammansatta m. fl. Frihandsteckningen borde
gömmas till sist. Inledaren sammanfattade
sitt anförande i följande punkter:
Vid teckningsundervisningen bör man från
början
1) använda naturliga hjälpmedel: linjal,
passare, måttband o. s. v.;
2) gå från det bekanta till det obekanta ;
3) från det enkla till det sammansatta, från
de väsentliga Imfvudproportionerna till
detaljerna.
I den påföljande diskussionen deltogo utom
inledaren folkskollärarne A. Selander i
Flo-by, Julius Blomberg i Örebro och J. A.
Forsell i V. Kattarp. De tre sistnämda
underkastade den första punkten uti
inledarens förslag till uttalande en skarp kritik
och häfdade grundsatsen att vid
frihands-teckningen använda endast blyertspennan och
att vid undervisningen syfta till att så fort
som möjligt föra lärjungarne till fri
uppfattning och fri framställning af verkliga
föremål.
Diskussionen fick äfven här utgöra svar
på frågan.
folksl^ollärarebristen.
I fredags inkom till
ecklesiastikdepartementet det sista utlåtandet
angående folkskollärarebristen, nämligen från
Kalmar domkapitel,
som meddelar, att enligt upplysningar, hvilka
domkapitlet företrädesvis genom
folkskoleinspektörerna erhållit, inom stiftet under de
senare åren vid flera tillfällen yppat sig brist på
lärare och lärarinnor vid folkskolan, i det
att när tjänster förklarats lediga, än blott
en eller två, än ingen sökande anmält sig,
och ofta stor svårighet visat sig att anskaffa
vikarier vid ledighet eller sjukdomsfall, till
följd hvaraf man måst åta oj as med
tjänsters uppehållande af pensionerade äldre
lärare eller inkompetenta personer.
Beträffande sättet för af hjälpande af
bristen föreslår rektor J". O. Vickbom antingen
upprättandet af ett nytt kvinnligt
seminarium, förlagdt exempelvis till Skåne, eller
ock anordnandet af parallellklass,
hvarigenom hvart fjärde år en tillökning af de
examinerade lärarekrafterna utöfver den
vanliga vore att tillgå. »Dessa lärarekrafter
skulle falla sig jämförelsevis billiga för
statsverket, enär en parallellklass kunde skötas
med hjälp af endast en e. o. adjunkt.» Vid
Kalmar seminarium finnes rum, så att en
mindre parallellklass, t. ex. på 20 elever,
där skulle kunna anordnas. Anordnades
genast en sådan parallellklass till fjärde
klassen vid ett kvinnligt seminarium, skulle
på kortaste tid en afdelning lärarinnor, som
förut aflagt mogenhetsexamen, kunna
utexamineras.
Domkapitlet anser, att det första
alternativet eller inrättandet af ännu ett
seminarium synts böra föredragas, helst om
lärarebrist är för handen i flera delar af riket
och det icke skäligen kan antagas, att
bristen endast är tillfällig*
FÖR DAGEN.
Klockare skall vara »boklärd».
Ett klockareförslag, som blifvit
mycket diskuteradt, så offentligt som
enskildt, är det i Maria församling
härstädes under slutet af förra året
upprättade. Den rättegång, som om
detsamma uppstått, har nu af gjorts i
första instansen, d. v. s. hos Stockholms
städs konsistorium.
Till klockare- och
kyrkoiogdebefatt-ningen i Maria församling med lön af
2,500 kronor jämte fri bostad anmälde
sig 28 sökande, däraf 2 folkskollärare
i Stockholm, 14 folkskollärare i
landsorten, l lärare vid högre folkskola, l
kapellmästare, 5 organister, l
domkyrkoklockare, l kyrkovaktmästare, l
f. d. landtbrukare, l privatlärare
(bosatt i Maria församling) samt vikarien
på platsen.
Kyrkorådet uppförde på förslaget i
första rummet domkyrkoklockaren G.
E. J. F. Sterneman i Västerås, i andra
rummet folkskolläraren, klockaren och
organisten J. A. Andersson i Lista samt
i tredje rummet kyrkovaktmästaren
J. A. Kvartzell i Adolf Fredrik i
Stockholm.
Valet hölls den 16 sistl. januari och
föregicks som vi på sin tid meddelade
af åtskilliga protester mot det
upprättade förslaget. Kyrkorådet
klandrades särskildt därför, att det icke
tillmötesgått den allmänna önskan och
gifvit förslagsrum åt åtminstone en af
de sökande församlingsborna. Efter
protesternas afgifvande lämnade ett stort
antal kyrkan, så att jämförelsevis få
församlingsmedlemmar deltogo i valet.
Valet utföll så, att hr Anderson i Lista
fick 260 röster af 43 röstande, hr
Sterneman i Västerås 134 röster af 23
personer och hr Kvartzell endast 20 röster
af 5 röstande. Den förstnämde
förklarades alltså vald till befattningen i fråga.
Klagomål anfördes dels af åtskilliga
församlingsmedlemmar, dels af tre
sökande, hvilka ej kommit på förslag,
nämligen privatläraren J. B. Ångman och
folkskolläraren Otto Carlsson, båda i
Maria församling, samt folkskolläraren,
organisten och klockaren i Vaxholm
Gust. Lagergren.
Under målets behandling cirkulerade
inom Maria församling en petitionslista
till förmån för hr Ångman, hvilken ett
stort antal församlingsmedlemmar
önskade väld. De klagande
församlingsmedlem marnes önskan att en eller flera
församlingsbor måtte uppföras å
förslaget har emellertid konsistorium funnit
sig icke kunna tillmötesgå, då bättre
meriterade sökande varit att tillgå.
Däremot har förslaget blifvit i så måtto
ändradt,, att Kvartzell från detsamma
uteslutits och i stället hr Lagergren å
detsamma uppförts - detta synbarligen
med hänsyn till den sistnämdes
mångåriga, väl vitsordade tjänstgöring som
klockare i en stadsförsamling. Utslaget,
afkunnadt sistlidna måndag, är af
följande lydelse:
Konsistorium har tagit handlingarna i
detta mål i öfvervägande och pröfvar
skäligt att, med uteslutande af den i tredje
rummet uppförde kyrkovaktmästaren
Kvartzell, i hans ställe å samma förslagsrum
uppföra organisten och klockaren Gr. Lagergren
samt förordna att, sedan detta utslag vunnit
laga kraft, nytt val skall anställas.
Ifall detta utslag vinner laga kraft,
kommer nytt val att förrättas, och
kommer striden då att stå mellan
Sterneman, Andersson och Lagergren.
I kyrkolagens 24 kap. 31 § stadgas,
att klockaren skall vara »boklärd och
kunna sjunga och skrifva, så att han
däruti kan undervisa församlingens
ungdom». Detta »boklärd» har en gång förut
föranledt rättegång om ett
klockareförslag i Stockholm. Det var år 1884.
På förslaget till klockareplatsen i
Stor-kyrkoförsamlingen hade bl. a. uppförts
en person, som icke kunde förete andra
lärdomsmeriter än afgångsbetyg från en
med folkskola likställd
undervisningsanstalt och som därtill saknade betyg
i sång. Icke förty blef förslaget
fastställdt af såväl konsistorium som k. in:t.
Det var antagligen med tanke på
detta prejudikat, som kyrkorådet i
Maria uppförde en kyrkovaktmästare på
förslaget. Men anspråken på »boklärd»
hafva synbarligen stigit sedan 1884,
och därför fick kyrkorådet »bakläxa»
redan i första instansen. Föga troligt
är, att k. m:t numera skall vara
mindre fordrande i detta stycke.
Jultomten,
den af skolbarnen så omtyckta
jultidningen, vill som vanligt uppenbara
sig i november. Det blir nu åttonde
årgången, som utsändes. Äfven denna
gång åtföljes han af den lille
Tummeliten. Flera af våra främsta författare
och konstnärer hafva som vanligt rikt
utrustat de båda jultidningarna.
Likson^ förut hafva tidningarna åtskilliga
nya namn och nya idéer att bjuda på.
Bäst att nu börja samla prenumeranter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
