Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECK 013 LÅD
N:r 51
(886.)
STOCKHOLM, 21 DECEMBER 1898
17:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr,, 8/4 år 3 kr., Va år 2 kr.,V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt),
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6, en tr, upp. Kontorstid: 10-1, 4-6. Allm, tel. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5-6.
förläggare :
Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hoj Iduns Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser), Födelse-, förlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
kärarevetercmer.
t är icke ofta nian hör talas om, att
någon medlem af Stockholms
folkskollärarekår efter uppnådd pensionsålder
lämnar arbetet i skolans tjänst och slår sig
i rö. Orsaken därtill är helt naturlig. De
nuvarande ogynnsamma pensionsförhållandena
tvinga rent af lärarne att fortsätta med
skolarbetet, så länge som den minsta rest
af lifskraft ännu finnes kvar. Endast
undantagsvis befinner sig en lärare i den
tryggade ställning, att han kan bära den
ekonomiska förlust, som afskedstagandet
medför. Lika ovanligt är det ock, att en
lärare genom öfvertagande af annan
befattning kan hålla sig skadeslös för denna
förlust. Detta senare har emellertid varit
händelsen med den skolveteran, hvars bild här
meddelas, och som med denna termin
af-slutat ett 42-årigt träget arbete vid
hufvudstadens folkskolor.
Jonas Hamner är östgöte. Han föddes
i Häradshammars församling på
Vikbolandet den 7 september 1834. Fadern var
landtbrukare men ville icke, att sonen skulle
slå in på samma bana. Då vore det bättre,
menade fadern, att han begagnade sig af sin
präktiga sångröst och försökte blifva
klockare och i förening därmed skollärare. Så
reste H. till Stockholm 1854 och blef
inskrifven vid seminariet där. Sedan han
efterföljande år aflagt examen, ingick han
som elev vid Musikaliska akademien.
Vid seminariet hade han emellertid
blifvit bekant med pastorsadjunkten Almgren,
hvilken sedermera erhållit plats såsom ende
lärare vid Klara församlings folkskola för
gossar. På den tiden voro folkskolans gossar och
flickor strängt skilda från hvarandra och
undervisades i olika lokaler. Flickskolan hade
eget hus vid Stora Vattugatan, hvilket ännu
användes för folkskolans behof. För
goss-skolan hade man förhyrt lokal i ett ruskigt
hus vid Mäster-Sarnuelsgatan, längst nere
vid Klara sjö. Uti en dåtida skildring af
Stockholms skolförhållanden beskrifves denna
lokal sålunda:
Den är belägen helt nära stranden af den
ohälsosamma och stinkande s. k. sjö, som
har att Jfigttaga all Orenlighet från hela Norr-
..’""’
J. HAMNER.
malm, och på en mark så sank, att gatan
utanför ej ens kunnat ordentligt stenläggas
och att rännstenarna måst infattas mellan
bräder, hvarför densamma också under höst
och vår icke är annat än en smutspöl.
Af Almgren vidtalades H. att öfvertaga
sångundervisningen i denna skola, och
därmed gjorde H. höstterminen 1856 sitt
inträde på lärarebanan.
Lärjungeantalet i skolan var då omkring
JOO, och undervisningen bedrefs efter
lan-kastermetoden. Snart hade dock antalet
gossar ökats så, att de ej längre kunde
skötas af en enda lärare, och H. anställdes
då såsom biträdande sådan. Vederbörande
funno slutligen den gamla lokalen alltför
otjänlig och byggde därför åt goss-skolan
ett nytt hus, det nuvarande äldsta
skolhuset vid Vasagatan II. I denna »palatslika
byggnad», som den på den tiden benämdes,
inflyttade skolan 1857, och här fick nu H.
fortsätta sin lärareverksamhet.
Mina vänner, det var andra tider
för »magistern» då än nu.
Läsningen pågick dagligen kl. 8 -12 och
kl. 3-5. Vid jul hade man en månads
uppehåll och likaså på sommaren.
Vårterminen slutade omkring den 15 juni, och
»höstterminen» började den - 17 juli.
Som biträdande lärare hade H. i aflöning
150 kronor för terminen. Då han blef
ordinarie, höjdes lönen till 500 kronor och ett
par år därefter ytterligare till 600 kronor.
Då ansåg man sig emellertid hafva nått
maximum, och kassören i skolrådet
underlät ej heller att vid utbetalningarna påpeka,
huru »orimligt höga» lönerna voro.
Barnens föräldrar måtte dock hafva varit af
annan mening, och de sökte därför genom
ett slags »sockengång» bereda lärarne
någon förbättring i deras inkomster. Vid
slutet af hvarje termin uppsatte någon af
föräldrarna för detta ändamål en lista,
hvilken cirkulerade bland de öfriga för
påteck-ning af bidrag, och vid examen
öfverlämnades densamma jämte de insamlade
medlen, hvilka kunde uppgå till 100 kronor och
däröfver, högtidligt till läraren. Allt
emellanåt lämnades äfven presenter af olika slag.
Så infunno sig regelbundet hvarje
Mårtensdag hos läraren ett par af skolans lärjungar,
klädda i söndagskläder och uppsträckta i
hvita halsdukar, den ene medförande en gås,
Med dagens nummer fö/jer enligt k. genera/poststyrelsens medgifvande profhäfte af Barnbiblioteket SAGA.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
