Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
832
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
AV 1899 sin
18:be årgång,
gram, pm, ufgifningefibet oc0
ut0fgmf Bfifra oföränbrafre.
éft>er 800 stöta fhmtfsibor for
bet 0ims<* pmef af
3 fcr. 50 öre.
porträtt eller annan illustra*
tion i regeln
* t (fcaire nummer, *
prenumerera på närmaste postanstalt
nu
öå får ifii tttmingen ötraj på nyåret
ocb slipper vänta på Böra sfeolngbeter,
Vid årsski/tet.
har ett år åter gått till ända.
För ett ögonblick har lifvets jäktande
slit och släp stannat. Dess larm och strid
ha tystnat. De, som med blodets band
äro knutna vid hvarandra, hafva samlats
för att njuta ett ögonblicks rö. I kretsen
af älskande far och mor, syster och bror
och under inflytande af den stämning, som
endast julens högtid kan förläna, veknar
hjärtat. Man biktar de sorger och fröjder,
som skiftats af årets framfarna dagar och
skådar framtiden genom hoppets synglas.
Må äfven vi, som tillhöra Sveriges stora
lärarefamilj, i dessa stilla dagar kasta en
blick tillbaka på det gångna året och se
till, hvad det gifvit vårt lands folkskola.
*
Främst torde vi då böra sätta det viktiga
regeringsförslag och dito riksdagsbeslut,
genom hvilka det andra ålderstillägget med
därtill hörande förhöjning i
pensionsbeloppet för folkskolans lärare och lärarinnor
kom till stånd. Det är en gammal sanning,
att sådan lära rea är, sådan är skolan. Men
hurudan lärarna är beror i hög grad af den
ekonomiska ’ställning, man tilldelat honom.
»Han skulle hafva bättre tankar, om han
behandlades bättre», sade Diesterweg med
rätta om sin tids lärare. Nu är det ett
ovedersägligt faktum, att många lärare under
de senare åren trots den största
sparsam-het lefvat i stort ekonomiskt betryck och
till följd däraf ofta måst göra sitt arbete
med suckan. Behofvet af förbättrade
löneförhållanden har därför gjort sig allt mera
förnummet. Men det är ock en i sanning
glädjande företeelse, att nödvändigheten af
en löneförbättring blifvit af allmänheten allt
mera insedd, och att enigheten inom
riksdagen i år var så stor, att icke ens ett ord
behöfde fällas i saken vid frågans
afgörande. För detta äro vi säkert alla i djupet
af vårt hjärta tacksamma.
Vår största erkänsla må vi dock ägna
regering och riksdag för den omständigheten,
att lönetillägget beviljades utan alla
inkränkningar. Därmed har fastslagits, att det
arbete, som utföres i skolan, skall betalas för
sig. Den möjligheten, att stat och kommun
i vissa fall skulle kunna inlåta sig på
något slags ackordering eller några
prutningsförsök med folkskolans lärare, har således
blifvit afskuren. Icke heller har läraren
blifvit försatt i den förödmjukande ställning,
som han skulle kommit, därest lönetillägget
»i hvarje särskildt fall gjorts beroende af
förhanden varande omständigheter». Man
har icke velat, att en lärare skulle för
brödets skull kunna bringas i ett sådant läge,
att han slutligen skulle kunna förlora akt
ningen för sig själf. Man har i stället
velat, att hän fortfarande skulle kunna vara
en man för sig. Detta måste erkännas.
Och emedan vi högt värdera just detta,
måste vi ock särskildt därför ägna
vederbörande vår största aktning och vårt
oskrymtade tack.
Beslutet angående det andra
ålderstillägget har medfört en löneförhöjning äfven på
många ställen, där den kontanta lönen
redan förut uppgått till 800 kronor eller
däröfver. Så har skett t. ex. i Malmö,
Helsingborg, Lund, Halmstad, Örebro, Uppsala,
Gäfle, Falun m. fl. städer samt i några
landsförsamlingar. Därjämte hafva lärares
och lärarinnors pensionering från enskilda
kommuners sida börjat att blifva föremål
för omvårdnad.
För småskolans lärarepersonal föreslogs
vid årets riksdag genom en motion af hrr
J. H. G. Fredholm och E. Hammarlund en
höjning af pensionen, så att hel pension
skulle utgå med 200 kronor i stället f or 150,
och riksdagen beslöt att skrifva till k. m:t
och begära utredning. Godt hopp bör nog
finnas, att också denna angelägenhet vinner
tillbörligt beaktande.
Äfven seminarielärarnes löneförmåner
hafva i någon mån förbättrats. Särskildt
förtjänar det antecknas, att lönen för lärarne
vid seminariernas öfningsskolor blifvit satt
till 1,500 kronor med ett ålderstillägg af
300 kronor efter 10 års tjänstgöring. Att
dessa lärare således medgifvits någon
löneförhöjning är visserligen glädjande i och för
sig, men å andra sidan måste det
konstateras, att vederbörande icke funnit dessa
lärares arbete, som dock går ut på ingenting
mindre än att meddela de blifvande
folkskollärarne deras praktiska utbildning, vara
af den vikt, att det bör betalas högre än
en vanlig folkskollärares - ja, i vissa fall,
såsom förhållandet är t. ex. i Göteborg, icke
ens så högt.
Slutligen förtjänar äfven de riksdagsbeslut
att med tacksamhet omnämnas, enligt hvilka,
i öfverensstämmelse med motioner af hrr
E. Hammarlund och J. P. Zakrison,
understödet åt äldre folkskollärare blifvit höjdt
från 250 till 300 kronor, samt utredning och
förslag af k. m:t blifvit begärdt rörande
ålderdomsunderstöd åt äldre småskollärare,
som afgått utan att erhålla pension.
Den nya folkskolestadgan har med
innevarande år trädt i kraft. Oförbehållsamt
må erkännas, att den i inånga stycken står
framom den gamla. Så har den bland
annat uppmuntrat de enskilda samhällena
att ofvanpå den egentliga folkskolan
upprätta en öfverbyggnad, folkskolans »högre
afdelning», i det den beredt möjlighet att
för dylik högre afdelning erhålla statsanslag;
den har medgifvit, att undervisningen under
vissa villkor får ordnas som
»förmiddagsläsning» ; den har upptagit tydliga
bestämmelser rörande tjänstgöringsbetyg åt lärare och
lärarinnor; den har lämnat kommunerna
tillfälle att, om de så vilja, gifva sina
småskollärarinnor en fastare anställning; den
har gifvit lärarekåren rätt att yttra sig
rörande läroböcker och reglementen, innan
sådana fastställas, m. m.
Å andra sidan kan det icke förnekas, ätt
den äfven har sina svaga punkter. En
sådan är onekligen § 42 mom. 3, som
handlar om aga. Med stöd af denna paragraf
kan man fortfarande upprätta reglementen,
som alldeles f Jrbjuda kroppsaga och sålunda
sätta läraren fullkomligt ur stånd att gent
emot trotsiga naturer upprätthålla ordning
och tukt inom skolan, ja, sätta honom ur
stånd att gent emot råare kamraters vildhet
och tyranni, siydda välartade barn. En
dylik svag punki, är äfven bestämmelsen i §§
50 och 51 rörmde påföljden for
skolförsum-melser. Önskligt hade varit, att man hittat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:41:45 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1898/0836.html
