Print (PDF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (891.) 25 januari 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
1) att kofodret borttages och i
sammanhang därmed grundlönen höjes med
200 kr. att utgå efter samma grunder
som hittills;
2) att två, helst tre ålderstillägg
utgå å minst 100 kr. hvardera.
Därigenom skulle alltså lönegraderna
förutom bostad och bränsle blifva:
under de 5 första åren.................. 800 kr.
efter 5 år.................................... 900 »
> 10 år.................................1,000 >
eventuellt efter 15 år ........._____ 1,100 >
Genom en sådan lönereglering
vunnes också den förmånen, att pensionen
i någon mån blefve höjd. För oss
lärare föreligger alltså en dubbel
anledning att sluta oss kring det nya
programmet. Landsortslärare.
Stadslärarnes löner.
I denna tidning n:r 52 för 1898 samt
n:r l och 2 innevarande år hafva
meddelats uppgifter å folkskollärares,
folkskollärarinnors och småskollärarinnors
löner i ett större antal städer i Sverige.
Följande tillägg och rättelser till dessa
tabeller torde iakttagas före
användandet:
a) Folkskollärarelöner:
Östersund ................... .. ...... 1,200-1,800
Linköping ________ ..... "...;.- ....... 1,200-1,700
Ystad _______ ......... __________ ....... ". 1,175-1,700
Växjö ................. . ............... . 1,180-1,646,67
Hudiksvall ..................... ." 1,300-1,500
Hyllie, Mim. STedtll) -- 1,000-1,200
b) Folkskollärarinnelöner :
Karlskrona amiral.-förs:g 1,225 -1,625
Ystad ..... ...... ........ ________ 1,025 -1,550
Karlskrona stadstors: g...... 1,225 -1,325
Linköping ..... ........ ________ 1,000 - 1’,300
Östersund .. ................... . 1,000 -1,300
Växjö ....... . ........ . .......... 1,000 -1,266,67
Hudiksvall ..... ........... ..... 937,50-1,150
Hyllie, Mim. ^Jg^j... 900 -1,050
c) Småskollärarinnelöner:
Hudiksvall ............... ...... ............ 550-650
Växjö .......... .... ................. . _______ 500-600
Hyllie, Mim. b ............... 450-550
Med iakttagande af dessa tillägg
intager Stockholm i fråga om
folkskollärarnes löner det ll:e rummet men i
fråga om folkskollärarinnornas löner
först det 13:e rummet. I 12 andra
städer komma nämligen alla lärarinnor
upp till högre lönebelopp än det, som
i Stockholm är maximum för flertalet.
Kultur och militärväsende.
På fjärde och femte hufvudtitlarna
(försvaret) begär k. m:t en höjning af
nära 6 Vs millioner kronor, medan
däremot på åttonde hufvudtiteln (den
andliga odlingen) ifrågasattes en ökning i
statsbudgeten på endast l/t million
kronor, d. v. s. icke ens fyrtiondedelen af
ökningen för det världsliga försvaret.
Två nyheter
hafva genom den här ofvan återgifna
k. kungörelsen blifvit införda vid våra
seminarier, dock ingendera obligatoriskt.
Den ena är att medgifvande lämnats
att i sammanhang med
seminarieöf-ningsskolan inrätta »en folkskolans
högre afdelning eller en
fortsättningsskola», så att de blifvande lärarne
redan under seminarietiden kunna vinna
praktisk kännedom om denna skolform.
Detta’ förslag sammanhänger med
frågan om upprättande af parallellklasser
vid ett par seminarier. Den andra
nyheten är ett medgifvande att anordna
inträdespröfningen redan vid
vårterminens slut - detta naturligtvis för att
bereda de blifvande eleverna någon tids
hvila före det ansträngande
seminariearbetet.
j Hvar erhålla barnen undervisning?
j Under år 1897 åtnjöto samtliga i vårt
j land undervisade barn i skolåldern (7-
| 14 år) undervisning på följande sätt:
folkskolan.......................... 93,06 procent
allmänna läroverk och
fack-skolor.......................... 1,63 »
abnorm skolor................___ 0,is »
privatskolor................_....... 2,15 »
hemmen............._________ 3,os >
S:a 100,oo procent
Antalet barn, som undervisas i
folkskolan, är alltså fortfarande i ökning.
Från år 1894 till år 1897 har antalet
stigit med öfver l procent .*- detta på
j bekostnad väsentligen af de två sista
j kategorierna, d. v. s. privatskolor och
hemmen. Folkskolan är sålunda på
god väg att blifva en hela folkets skola.
Må den då ock såsom sådan omhuldas
af statsmakterna!
Fyra skolmotioner
hafva redan blifvit väckta i andra
kammaren. Den mest betydelsefulla af
dessa är onekligen hr C. G. Johanssons
å Visingsö förslag, att ålderstilläggen
till såväl folk- som småskollärare skulle
utgå helt och hållet af statsmedel.
Kofodersfrågan har upptagits af hr Joh.
Andersson i Tenhult, som vill hafva
kofodret ersatt med 100 kronor,
hvartill staten skulle bidraga ined två
tredjedelar. Kyrkoherden J. G. Hazén
begär understöd åt äldre
folkskollärareänkor, hvilkas män afgått från tjänsten
före änke- och pupillkassans tillkomst,
och rektor Hj. Sjövall vill hafva
statsbidrag för undervisning och vård af
| sådana vanartade döfstumma, som måste
l skiljas från öfriga döfstumma elever.
! Under de närmaste dagarna torde
ytterligare ett antal skolmotioner komma
att väckas.
SKOLNYHETER
Sommarkurserna i Uppsala. På
sommarkursernas förlagsutskotts vägnar har
professor Noreen anhållit hos k. m:t om
ett statsunderstöd af 1,500 kr. att användas
för bekostande af utgifvandet af grundlinjer
såsom undervisningsmaterial vid
sommarkurserna vid Uppsala universitet under
sommaren 1899.
Denna framställning har större
akademiska konsistoriet tillstyrkt.
Värnlösa barns skydd. Vid möte
den 16 dennes mellan skolråd och lärare i Gäfle
förelåg till slutbehandling frågan: »Bör och
kan någonting göras för att bereda skydd
och hjälp åt värnlösa barn, sedan de
lämnat skolan?»
Frågan inleddes af folkskolläraren J.
Lindholm, som ansåg högeligen önskligt, att
något gjordes för dessa barn. Ty i trots af
barnhem, skyddshem och fattigvård funnes
dock en stor mängd föräldralösa och andra
fattiga barn, som just sedan de lämnat
skolan och stå i begrepp att bryta sig en bana
i lifvet, vore i behof af ett kraftigt stöd.
Svårast är för dem att finna passande
sysselsättning - de måste taga hvad de kunna
få. Under dessa tillfälliga göromål bli de
ofta utsatta för dåliga inflytelser från äldre
kamraters sida, något som läraren ofta
spårar, då de återkomma från de s. k.
arbets-lofven. Så bli de lätt förlorade existenser,
bittra mot medmänniskor och samhället och
hamna slutligen på fattighuset, kanske med
familj.
Både kristlig kärlek och samfundets väl
kräfver att här rådes bot.
Fattigvårdstungan skulle minskas och därigenom skulle
samhällets uppoffringar äfven i pekuniärt
afseende rikt ersättas.
Tal:n meddelade några upplysningar om
en förening, »Der freiwillige Erziehungsbeirat
ftir schulentlassene Waisen», hvilken sedan
1896 verkar i Berlin för ett liknande syfte.
Dess program kan sammanfattas i följande
punkter:
1. Alla föräldralösa barn af båda könen
skola erhålla råd och ledning vid val af
lefnadskall, så att de må erhålla ett för deras
kroppsliga, intellektuella och sedliga anlag
lämpligt yrke.
2. Sedan man träffat ett lämpligt val af
yrke, skall man söka åt barnet en mästare
eller arbetsgifvare, som i såväl moraliskt som
tekniskt afseende förmår gifva det en god
yrkesbildning och en god sedlig uppfostran.
3. Vidare skola de medellösa ur
föreningens kassa erhålla det ekonomiska understöd,
som kan erfordras för att de må kunna
genomgå sin lärlingstid.
4. Slutligen skola de under hela
lärlingstiden, som i allmänhet omfattar de fyra
närmaste åren efter det de lämnat skolan,
erhålla kärleksfulla råd och kraftigt understöd
i alla lifvets förhållanden
Tal:n yrkade, att en kommitté måtte af
mötet tillsättas, hvilken skulle söka att få
till stånd en förening efter mönster af
ofvannämda i Berlin.
I den följande ganska lifliga och
långvariga diskussionen erkändes villigt
förefintligheten af det påpekade behofvet. Men
några talare anmärkte, att det redan funnes
tillräckligt med institutioner och fria
föreningar, som kunna råda bot i berörda
hänseende. Då man sålunda icke kunde enas
om sättet för sakens bedrifvande, beslöts
att tills vidare låta anstå med
bestämmandet däraf, men att dock under tiden göra en
framställning till kyrkorådet om de behof,
som här vore att fylla.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
