Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 15. (902.) 12 april 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 15
SVENSK LÄRARETIDNING.
237
[SVERIGES AUA’ÄNNA| 10 FOLKSKOLLÄRAREFÖRENIN6J
Utbredning i landets skilda delar.
Såsom förut meddelats bestod Sveriges allmänna folkskollärareförening vid 1898 års slut af 5,910 medlemmar, fördelade på 217 kretsar. På de olika länen äro kretsarna fördelade sålunda:
Malmöhus ...... ... 22 Kristianstads ...... 17 Gäfleborgs ......... 15 Östergötlands ... 13 Älfsborgs ......... 13 Kalmar ....... ..... 12 Örebro ............ 11 Skaraborgs ......... 10 Värmlands ......... 10 Kopparbergs ...... 9 Västernorrlands 9 Södermanlands ... 8 Jönköpings ...... 8
Uppsala ___ ..... .. 7 Gotlands.. ....... .. 7 Hallands ...... ... 7 Västmanlands ... 7 Stockholms ...... 6 Blekinge ............ 6 Göteborgs ......... 6 Kronobergs ___ 5 Jämtlands ......... 4 Västerbottens ... 2 Norrbottens ___ 2 Stockholms stad 1
Summa 217
Under de två senaste åren ställer sig medlemsantalet inom de olika länen på följande sätt:
Antal Ökning ( + ) medlemmar, eller minsk-1897: 1898: ning (- ):
Stockholms stad ...... 346 329 - 17 Stockholms län _____ 160 173 + 13 Uppsala län ......... .... 141 150 + 9 Södermanlands län ... 248 246 - 2 Östergötlands län ...... 352 385 + 33 Jönköpings län ......... 228 228 - Kronobergs län _____ 174 189 + 15 Kalmar län ........... .... 222 246 -f 24 1 Gotlands län ....... ..... 118 122 + 4 Blekinge län ........ .... 190 192 +2 Kristianstads län ___ 328 358 + 30 Malmöhus län ......... 796 789 - 7 Hallands län .......... .. 167 191 + 24 Göteborgs o. Bohus län 207 190 - 17 Älfsborgs län ............ 242 243 + 1 Skaraborgs län _____ 254 256 -f 2 Värmlands län .. ..... .. 194 213 + 19 Örebro län ............... 237 272 + 35 Västmanlands län ___ 106 156 + 50 Kopparbergs län ..... .. 232 231 - 1 Gäfleborgs län ....... .. 339 342 + 3 Västernorrlands län ... 232 264 + 32 Jämtlands län ........... . 77 80+3 Västerbottens län ...... - 36 + 36 Norrbottens län ......... 38 29-9
Summa 5,628 5,910 + 282
Länen komma alltså med afseende på
antalet medlemmar numera i följande
ordning :
1) Malmöhus län, 2) Östergötlands, 3)
Kristianstads, 4) Gäfleborgs, 5) Stockholms stad,
6) .Örebro län, 7) Västernorrlands, 8)
Skaraborgs, 9) Södermanlands, 10) Kalmar, 11)
Älfsborgs, 12) Kopparbergs, 13) Jönköpings,
14) Värmlands, 15) Blekinge, 16) Hallands,
17) Göteborgs, 18) Kronobergs, 19) Stockholms,
20) Västmanlands, 21) Uppsala, 22) Gotlands,
23) Jämtlands, 24) Västerbottens och 25)
Norrbottens län.
Inom de allra flesta länen har en ökning
i medlemsantalet ägt rum. Störst är denna
ökning i Västmanlands län, som från det
22:a blifvit det 20:e i ordningen,
Västerbottens län, som icke förut varit
representeradt i föreningen, Örebro län, som där-
igenom blifvit n:r 6, Östergötlands län, som
fortfarande intager 2:a rummet, och
Västernorrlands län, som från det ll:e blifvit det
7:e i ordningen. Sammanlagda tillökningen
utgjorde i 18 län 335.
I ett län, Jönköpings, är medlemsantalet
lika med föregående år. Inom 6 län har
en minskning ägt rum, för de 6 länen
tillsammans uppgående till allenast 53.
Den absoluta tillökningen under år 1898
var alltså 282.
Seminarielärarnes pensionsfråga
har genom den för riksdagen
framlagda propositionen om en pensionslag
kommit i det läge, att hr E.
Hammarkind ansett försiktigheten bjuda att
ånyo påkalla riksdagens
uppmärksamhet för densamma. I en sistlidna
onsdag af hr H. väckt motion heter det:
I öfverensstämmelse med beslut, fattadt
af 1897 års riksdag, utfärdades en k.
kungörelse den l juli 1897, genom hvilken
förordnades,
att vid folkskollärare- och
folkskollärarinneseminarium anställd ordinarie rektor,
ordinarie adjunkt och ordinarie lärarinna med
adjunkts tjänstgöring må åtnjuta rätt till
pension å allmänna indragningsstaten enligt
samma grunder, som äro eller varda
stadgade för ordinarie ämneslärare vid rikets
allmänna läroverk.
I den för årets riksdag framlagda k.
propositionen n:r 34 med förslag till lag angående
civile tjänsteinnehafvares rätt till pension
af staten talas emellertid ingenstädes om
lärarepersonalen vid
folkskollärareseminari-erna. Det kommittébetänkande, som ligger
till grund för den k. propositionen, var
nämligen afgifvet, innan riksdagen år 1897
medgaf pensionsrätt för nämda lärarepersonal.
Angående Seminarielärarnes pensionsrätt
är man uti det nu för riksdagen framlagda
förslaget till pensionslag hänvisad till § 5,
som bland annat innehåller följande
bestämmelser:
»Rätt att afgå från tjänstebefattning med
åtnjutande af hel pension inträder:
c) vid 65 lefnads- och 35 tjänsteår:
för lärarne vid de allmänna läroverken med
undantag af gymnastiklärare;
g) vid 67 lefnads- och 35 tjänsteår:
för alla öfriga tjänsteinnehafvare, här ej
särskildt nämda.»
Enligt § 15 i förslaget till pensionslag
skall »allt hvad nu må vara föreskrifvet i
fråga om pensionsrätt» m. m., därest det
befinnes strida mot hvad i den nya lagen
är stadgadt, icke äga giltighet för
tjänste-innehafvare, som efter den l januari 1900
utnämnes till syssla. Det vill häraf synas
som om meningen vore att upphäfva den
år 1897 beslutade likställigheten mellan
seminarielärare och läroverkslärare.
Åtminstone kan tvekan uppstå^ huruvida folkskol-
lärareseminariernas lärare framgent skola
vara berättigade till hel pension vid 65
lefnadsår (enligt k. kungörelsen den l juli 1897,
som gör dem likställda med läroverkslärarne)
eller vid 67 lefnadsår (enligt mom. g i §
5 af den föreslagna pensionslagen).
Då det såväl för den ifrågavarande
lärarepersonalen som ock för seminarierna själfva
är af vikt, att fullt tydliga bestämmelser
härvidlag inryckas i den nya pensionslagen
och därmed hvarje möjlighet till ovisshet
undanrödjes;
då vidare genom 1897 års beslut såväl
k. m:t som riksdagen godkänt den
principen, att de ordinarie seminarielärarne böra
med afseende på pension vara i allo
likställda med läroverkens lärare;
då en ändring härutinnan icke kan
öfverensstämma hvarken med rättvisa eller
billighet ; och
då slutligen endast genom ett strängt
vidhållande af den principen, att
seminariernas lärare icke i något afseende böra vara
sämre ställda än läroverkens lärare utan
snarare tvärtom, utsikt kan finnas att till
de viktiga läroanstalter, hvilka skola utdana
lärare för rikets folkskolor, draga de
möjligast bästa lärarekrafter,
tillåter jag mig - under hänvisning till
den närmare utredning, som i ämnet
förekom vid 1897 års riksdag - vördsamt
hemställa,
att riksdagen måtte besluta, att i den
pensionslag; som kan varda antagen på
grund af k. m:ts proposition n:r 34,
uttryckligen inryckes, att rätten till
pension för ordinarie lärare och lärarinnor
vid rikets folkskollärare- och
folkskollä-rarinneseminarier inträder vid samma
antal lefnads- och tjänsteår som för
lärarne vid de allmänna läroverken.
I lördags väckte professor C. Wallis en
motion angående de vid högre
lärarinneseminariet anställda lärare och lärarinnor.
De§sa hafva f. n. ej pensionsrätt men skulle
enligt den här ofvan återgifna
bestämmelsen för »alla öfriga» få pension vid 67
lefnads- och 35 tjänsteår. Hr W. föreslår
emellertid i sin motion, att i den
pensionslag, som kan varda antagen, »ordinarie
lärare och lärarinnor vid högre
lärarinneseminarium tillerkännas rätt att afgå från sina
tjänstebefattningar med åtnjutande af hel
pension vid 65 lefnads- och 25 tjänsteår».
Resestipendier för folkskollärare.
Hrr E. Hammarlunds och Fr. Bergs
motion om beviljande af statsbidrag å 6,000
kr. för resestipendier åt folkskollärare och
folkskollärarinnor har med 16 röster mot
8 blifvit af statsutskottet afstyrkt under
anförande af följande skäl:
Utskottet, som på grund af den förebragta
utredningen icke ansett sig kunna
tillförlitligt bedöma, hvilket behof af resestipendier
för folkskollärare och folkskollärarinnor kan
förelinnas, anser sig med afseende härpå icke
böra tillstyrka beviljandet af det ifrågasatta
anslaget.
Följande utskottsledamöter från andra
kammaren hafva reserverat sig: S. G. von Friesen,
Hans Andersson, K. A. KMberg, S. O.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
