Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (916.) 19 juli 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
462
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 29
Skolsparkassan har sålunda blifvit ett
förträffligt praktiskt hjälpmedel för den
morallära, som hör till skolprogrammet. Man
förstår nu ock, att i detta system lärarne
utgöra den lefvande kraften, som ej kan
ersättas, och att de Malarce framhåller .-
såsom han ock med erfarenhetens
vittnesbörd kan visa - att det är af alldeles
afgörande vikt, att saken lägges i lärarens
hand, att ändamålet förfelas, om man söker
ersätta lärarens verksamhet genom, eller
sub-ordinerar den under någon anordning utom
skolan för insamlande af sparskillingar från
barnen - förfelas, hvad den moraliska
inflytelsen och jämväl hvad det ekonomiska
resultatet angår.
Augustin-Chaurand de Malarce har ej
blott arbetat för skolsparkasse-väsendet
genom skrifter och föredrag utan ock lämnat
sin personliga medverkan å ort och ställe
vid grundläggande och organisation af
sådana inrättningar. Bland hans
missionsresor i detta företags tjänst böra vi ej
glömma hans besök i Sverige - såsom
åtskilliga synas snart, för att ej säga strax, hafva
gjort, hvilkas intresse för saken då
tillförsäkrades honom. Han har - såsom jag
af åtskilliga yttranden kan se -
fortfarande påräknat, att detta intresse skulle
visa sig verksamt; det gör mig ondt, att
han härutinnan svikits i sina förhoppningar.
Jag beder Er, herr redaktör, som ej var
med och gaf några löften, att hålla deras
ord, som glömde sitt.*
När de Malarce började det arbete, som
i Frankrike bragt skolsparkasseinstitutionen
till en så utomordentlig, man kan väl säga,
inom själfhjälpsinstitutionernas hela område
exempellös blomstring, och i många andra
länder, äfven i Amerika och Australien,
åstadkommit betydande resultat, hade han
redan ett fjärdedels sekels arbete i liknande
riktning bakom sig. Att Skolsparkassornas
tjugufemårs-jubileum firas nästa år -
utställningsåret - ehuru det epokgörande
arbetet af de Malarce härrör ej från 1875
utan från 1874 - föranledes ej däraf, att
från 1875 äro att anteckna ett par åtgärder
från statens sida till främjande af detta
eljest helt och hållet af det enskilda
initiativet beroende företag. Orsaken är
förmodligen den, att år 1875 stiftades, på initiativ
af de Malarce, »De franska
själfhjälpsinstitutionernas förening». Från denna förening
utgick inbjudan till den »Allmänna
vetenskapliga kongress f or själf hjälpsinstitutioner»,
soin första gången sammanträdde i Paris
1878 och för fjärde gången samlas där i
början af september nästa år.
Slutligen ber jag, beträffande den
organisationsplan, som de Malarce utarbetat och
som vunnit allmänt gillande af insiktsfulla
bedömare, få hänvisa till: A. de Malarce,
Hisfoire et Manuel de l7Institution des Caisses
d’Épargne Scolaires, 14:e upplagan, 1897.
24/6 1899. Eder tillgifne
A. Hedin.
* De Malarce höll härstädes ett föredrag,
den 9/i.o 1882> 80m är infördt i
Nationalekonomiska föreningens förhandlingar s. å.
Årsexamina vid Köpenhamns
folkskolor.
(Bref till. Svensk Läraretidning.)
Köpenhamn den 29 juni 1899.
De offentliga årspröfningar, hvarmed
läsåret vid de köpenhamnska folkskolorna
afslutas, togo detta år sin början den 26 juni
och hafva i dag afslutats efter att hafva
pågått i 4 dagar. Årspröfningarna’ eller,
som de efter svenska talesätt kunna kallas,
klassflyttnings- och afgåcgspröfningarna
hafva detta år på grund af åtskilliga
omständigheter hållits en vecka tidigare än eljest,
hvadan sommarlofvet nu kommer att blifva
längre, hvilket af både lärare och lärjungar
hälsas med allmän tillfredsställelse.
Köpenhamns folkskolor uppgå till ett
30-tal? hvarvid den stora förstaden
Fredriks-berg med dess 6 folkskolor icke medräknas.
Skolväsendet i sin helhet ledes af en
myndighet, som benämnes »Direktionen for
Bor-ger- og Almueskolevsesenet i Kj0benhavn»,
under det att ledningen af de särskilda
skolornas verksamhet handhafves af
inspektörer (öfverlärare) och vice inspektörer.
Såsom nyss är nämndt, hafva läsårets
sista 4 dagar varit anslagna till offentliga
förhör. Tryckt inbjudan därtill,
innehållande detaljeradt program för de olika
klasserna jämte kortfattade uppgifter om
skolornas lärjungeantal, klasser och
lärarepersonal m. m., utfärdas för hvarje särskild
skola af dess skolkommission och inspektör
samt adresseras till barnens föräldrar och
målsmän jämte öfriga intresserade.
De köpenhamnska folkskolorna omfatta
sex obligatoriska uppåtstigande årsklasser.
Särskild »småskola» förekommer icke,
utan besitta samtliga lärare och lärarinnor
samma lagliga kompetens och äro till
rangställning hvarandra lika, oafsedt på hvilket
stadium de undervisa. Utöfver de 6
föreskrifna klassernas lärokurs förekommer en
sjunde årsklass, hvari deltagandet från
lärjungarnas och målsmännens sida är frivilligt
och hvari utom vanliga skolämnen äfven
undervisning i tyska språket meddelas.
Årspröfningarna förete till sin yttre
anordning åtskilliga egendomligheter. Några
öfverordnade (utom i vissa fall skolans egen
inspektör) äro vanligen icke närvarande, utan
har inspektören på förhand förordnat vissa
bland lärarepersonalen att fungera såsom
censorer i de särskilda klasserna. Därvid
har iakttagits, att i flickklasser en lärare
och i gossklasser en lärarinna beklädts med
detta uppdrag, under det att examinatorn
alltid är klassens lärare, men censorn
bestämmer examensämnet och sätter betyg för
hvarje särskild lärjunge. Samma lärare eller
lärarinna, som ena timmen uppträder som
examinator, är således en annan timme
censor och tvärtom.
Själfva förhöret tillgår på följande sätt.
När klassen är samlad, inträda censorn
och examinatorn. Den förre bestämmer
ett ämne ur klassens lärokurs, hvarpå 4
eller 5 lärjungar framkallas. Dessa erhålla
hvardera efter censorns bestämmande 4-5
eller 7-8 frågor, hvarefter nya 4 eller 5
elever framkallas för att undergå samma
procedur. Stundom infinner sig
»inspektören» och interfolierar med en eller annan
fråga. På detta sätt fortgår förhöret, till
dess hela klassen öfverfarits. De betyg,
som af censorn för hvarje särskildt barn
i ämnet antecknas, införas sedermera i
lärjungarnas betygsböcker och läggas till grund
för flyttningar och afgång.
Då det för brefskrifvaren var af särskildt
intresse att afhöra slutförhören i
afgångs-Masserna, ägnades den mesta tiden åt dessa,
l kristendomskunskap examinerades en
goss-klass i kyrkohistoria. Enkelt, klart och i
sammanhängande satser redogjorde
lärjungarna för kristendomens första utbredande,
.påfveväldets uppkomst och utveckling m. m.
En flickklass presterade på samma sätt ett
prof i sakramentsläran.
Som prof i modersmålet lästes dels ett
prosastycke ur den i skolan använda
läseboken och dels ett stycke på vers ur en af
Danmarks mera populära författare.
Därpå förekom satsupplösning. För det
skriftliga profvet hade skoldirektören utgifvit en för
alla skolor gemensam uppgift, nämligen
Napoleon den förste, och att döma af hvad
man därvidlag såg, står såväl historie- som
modersmålsundervisningen högt vid danska
hufvudstadens folkskolor. De flesta
lärjungar hade utan förberedelse eller lärarens
mel-lankommande åstadkommit en fyra kvartsidor
lång, till form och innehåll nästan felfri
uppsats, hvilket för denna ålder icke torde
säga litet.
Såsom ämne för skriftligt prof i
matematik hade likaledes från skoldirektionen
utgått uppgifter till samtliga skolor.
Dessa skulle af lärjungarna under lärares
uppsikt lösas på läroruniniet.
Ur uppgiftsamlingen anföras följande
såsom exempel:
Hur många tunnor kol rymmas i
parallele-pipedisk låda, som är 62/5fot lång, 42/3 fot bred,
och 33/4 fot hög, när en tunna innehåller 51/?
kubikfot?
Till hvilket pris kan tunnan säljas, när
man blandar 9 tunnor korn å 8 kr., 10
tunnor å 10 kr. 80 öre och 13 tunnor ä 12 kr.
samt vid försäljningen vill tjäna 10 procent?
En person har insatt så mycket penningar
i sparbank, att han under ett vanligt år har
l kr. 5 öre i ränta pr dag. Huru stort är
det insatta kapitalet, när räntefoten är 3V2
procent?
Så vidt man vid en hastig öfverblick
kunde finna, voro lösningarna i allmänhet
korrekta och räkneoperationerna utförda med
stor noggrannhet.
Det muntliga profvet i matematik gick
sålunda till, att examinatorn framlade å
katedern lika många papperslappar, som
klassen hade elever. Å hvarje lapps
nedåt-vända sida stod ett matematiskt problem
skrifvet. Censorn framkallade 5 lärjungar,
hvilka fingo draga hvar sin lapp och
omedelbart därpå lösa den därå befintliga
uppgiften, hvarefter 5 andra fingo träda fram
o. s. v., till dess klassen öfverfarits.
Af uppgifter, soin på detta sätt
förelades afgångsklassernas lärjungar, må följande
såsom exempel anföras:
Bevisa, att ytinnehållet af ett trapezium
är = MS+W
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
