Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 29. (916.) 19 juli 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 29
SVENSK LÄRARETIDNING.
467
att grundlig undervisning meddelas om
nikotinets egenskaper och dess skadliga
verkningar på minderåriga och svaga personer;
att tobaks plantan för detta ändamål
afbildas och beskrifves i naturläran eller
Folkskolans läsebok, där äfven belysande exempel
och lämpliga berättelser från läkares
erfarenhet på nikotinförgiftningens område böra få
plats under olika rubriker; samt
att populära uppsatser och herättelser, som
belysa detta ämne, utgifvas och spridas bland
barn och föräldrar.
Kretsen uppdrager åt centralstyrelsen att
på lämpligt sätt verka för realiserandet af
ofvannämda åtgärder.
Halmstads-kretsen: 1)-3) Ja. 4)
Lärarne böra genom bearbetning af allmänna
opinionen söka förmå lagstiftarne att utfärda
förbud för minderåriga att köpa eller å
offentliga platser i någon form använda
tobak. Intill dess ett sådant lagbud kan
komma till stånd, böra lärarne genom
personligt hänvändande till tobakshandiarne söka
förmå dem att ej utlämna tobak till barn,
helst då det kan förutsättas, att dessa själfva
skola begagna densamma.
Alingsås-kretsen: 1) Nej. 3) Ja. 4)
Läraren bör genom föredöme och
undervisning om tobakens natur och vådorna af
dess bruk påverka barnen, genom samtal
med föräldrar söka vinna hemmens
medverkan för hämmandet af tobaksbruket bland
minderåriga samt, där så anses erforderligt,
påverka handlandena, att försäljning af
tobak till minderåriga om möjligt icke må
förekomma.
Färentuna-kretsen: 1)-3) Nej. 4) I
skolans reglemente bör införas förbud för
skolbarn att använda tobak i någon form å
skolans område och offentliga platser, och
bör läraren låta sig angeläget vara att vid
lämpliga tillfällen undervisa barnen om det
skadliga i tobaksbruk liksom i användandet
af starka drycker. Dessutom borde läraren
i detta såsom i mycket annat försäkra sig
om föräldrars och målsmäns medverkan.
Okome-kretsen tror, att detta bruk på
landsbygden icke förekommer i den
utsträckning, att några särskilda åtgärder där äro
af behofvet påkallade, och anser lagstiftning
i detta afseende icke medföra något vidare
gagn. Dock bör läraren icke försumma att
vid lämpliga tillfällen framhålla för barnen
såväl det fula som det farliga i bruket af
nikotin i en eller annan form. För öfrigt
må vederbörande myndigheter vidtaga de
åtgärder, lokala omständigheter kräfva.
V. Färnebo-kretsen: l) Nej. 2) Ett
dylikt cirkulär torde vara nyttigt för att
ungdomen måtte blifva förtrogen med tobakens
skadliga inverkan. 3) Nej. 4) Läraren
föregår själf med godt exempel samt bör
söka att motarbeta njutningslystnaden
rörande såväl tobaksbruk som i öfriga former.
Hofva-kretsen: l) Inom kretsen
förekommer tobaksbruket i något enstaka fall bland
skolbarnen, men efter skoltiden är detta
bruk tämligen allmänt bland minderåriga.
2)-3) Ja. 4) Kretsen instämmer i tolfte
allmänna svenska folkskolläraremötets i
Norgr-köping resolution rörande denna fråga.
Blekings östra krets: 1) Nej. 2)-3) Ja.
4) Lärarens föredöme, anordnande af
föräldramöten för att komma i tillfälle att
samverka med hemmen, hvarjämte man ansåg
att på platser med tätare befolkning
föreningar torde böra bildas föf tobaksbrukets
bekämpande.
Kinds-kretsen anser, att liksom om
rusdryckerna bör man undervisa barnen och
varna dem för bruk af tobak i en eller
annan form.
Ljungby-kretsen anser, att lärarne och
hemmen böra göra allt hvad göras kan för
motarbetande af tobaksbruket, och att ett
cirkulär om tobaksbrukets skadlighet bör
utfärdas.
Valkebo-kretsen: 1) Nej. 2) Ja. 3) Nej.
4) I Läsebok for folkskolan böra intagas
flera stycken till belysande af tobakens
skadlighet.
Hessleholms-kretsen: 1) Ja, inom vissa
områden. 2) Ja. 3) Kretsen anser, att i
folkskolestadgan bör inryckas ett förbud för
inom skolåldern varande bara att använda
eller å öppna platser försälja tobak.
Varbergs-kretsen: 1) Nej. 2) Ja. 3) Ja.
4) Nej.
Harj äger s-kretsen: l) Nej. 2) Nej. 3) Ja.
4) Inga andra åtgärder.
Uppvidinge-kretsen: Nej.
Torna-kretsen: 1)-3) Ja. 4) Vara själf
ett mönster; varna och bestraffa i skolan;
upplysa hemmen om vådan af
tobaksmissbruket.
Ströfvelstorps-tyetsen har gjort följande
uttalande:
Då det visat sig att vid tätare befolkade
platser inom kretsens område och särskildt
vid industriella anläggningar tobaksbruket
bland minderåriga förekommer i den
utsträckning, att särskilda åtgärder däremot äro af
behofvet påkallade, så vill kretsen, utom de
åtgärder, om hvilka centralstyrelsen talar,
äfven förorda att man samtalsvis söker bringa
föräldrarna till insikt om nödvändigheten af
att de med all kraft motarbeta och söka
förhindra tobaksbruket bland sina barn.
Tunaläns-Sevede-kretsen: 1) Nej. 2) Ja.
3) Nej.
Sollentuna-kretsen: l)-3) Nej.
Ö. Dals-kretsen: 1)-3) Ja. 4) Förbud
borde förefinnas i skolreglementen och å
anslag; handlande borde enligt lag ej tillåtas
utlämna tobak till minderåriga gossar.
Romele-kretsen anser,
att tobaksbruk bland skolbarnen inom
di-striktei ej förekommer i den utsträckning,
att några särskilda åtgärder, hvad denna
trakten angår, äro af behofvet påkallade, men
håller dock före, att ett k. cirkulär angående
undervisning om tobakens skadliga
verkningar bör utfärdas, och att i folkskolestadgan
inryckes förbud f or lärjungarne att använda
tobak - lärarne kunde väl förbjuda, men det
är så bra att hafva lagen vid sin sida, ty då
är man bättre skyddad mot anmärkningar
och trots - stemt att populära skrifter om
tobaksbrukets skadliga verkningar på unga
eller svaga personer utgåfves, och i Läsebok
för folkskolan införes ett eller flera stycken
till belysning af tobakens skadlighet.
Karlstads stifts sjette allmänna
folkskolläraremöte
hölls den 11 och 12 dennes i Åmål och
räknade omkring 200 deltagare.
Komminister O. A. Gunnelvus i By
predikade första mötesdagen med anslutning
till Joh. ev. 17: 3 öfver iiimiet: »Skolans
höga uppgift att genom befordran af Guds
sanna kännedom uppfostra för det eviga
lifvet». Predikanten påpekade, att denna
Guds kännedom ej får vara endast
bok-staf^unskap utan en hjärtats egendom.
Läraren måste därför själf vara e u person,
till hvilken barnen kunna med fullt
förtroende blicka opp.
Sedan bestyreisens ordförande, förste
läraren Sv. Olsson i Åmål, hälsat deltagarna
välkomna, valdes till ordförande kyrkoherden
L. J. Vahlbäck i Åmål, till vice
ordförande folkskolläraren A. Blom i Värnilandsbro
samt till sekreterare folkskollärarna M. ElgJi
i Dals-Ed och J. E. Myren i Nor.
Första frågan: »Om morgonandakten i
folkskolan» inleddes af folkskolläraren J.
Carlstedt i Karlstad.
Morgonandakten, som är i folkskolestadgan
påbjuden och väl öfverensstämmer med
bibelns maning att göra allt i Jesu namn,
består" af tre moment: sång, bön och
bibelläsning. Alla hafva de sin stora betydelse.
»Hjärtats nyckel heter sång»; bönen är det
troende hjärtats samtal med Gud.
Bönelä-sandet får därför ej ske slentrianmässigt. Vid
bibelläsningen är det Herren själf, som
talar. Då det eviga lifvets ord framplockas för
de små, bör detta ej ske medels för mycket
utfrågande.
Under diskussionen framhölls, att långa
föredrag borde å andra sidan undvikas
liksom för mycket katekiserande.
Morgon-andakten bör göras tilltalande för
barnahjärtat, och läraren borde vid bibelläsningen
visa på stora ädla karaktärer ur historien
och lifvet. Metod bör finnas i allt. Som
många barn ej ens få lära sig »Fader vår»
i hemmet, hade en talare låtit barn gå
fram och läsa morgon- och aftonböner.
Läraren bör ej blott bedja med barnen -
de böra äfven själf bli bed j are.
Diskussionen skulle utgöra svar på
frågan.
Andra frågan lydde: »Om bästa metoden
att undervisa i katekes och om behofvet af
en efter pedagogiska grundsatser uppställd
lärobok i detta ämne.’»
Inledaren var G. Bergman i Gunnarsnäs,
hvilken förordade den syntetiska metoden vid
förberedandet och den analytiska metoden
vid förhörandet af det inlärda. Blott ett
enda begrepp borde tagas i sänder, och detta
borde förklaras sålunda, att man utginge från
berättelser, bibelspråk, erfarenheter och
sinnebilder, som barnen väl känna eller lätt
kunna uppfatta. Kursen måste i följd häraf
minskas: femte hufvudstycket kunde
uppskjutas till nattvardsskolan, endast »lilla
katekesen», språken samt sådana stycken, som
komplettera dessa, böra läsas ordagrant.
Äfven borde en del omkastningar af materialet
ske för att följa den pedagogiska grundsatsen
att gå från det lättare till det svårare.
Stycken och språk borde byta plats med
hvarandra, så att det åskådliga komme först och
sammanfattningen sist; den förkastliga
frågeformen komme också härigenom att försvinna.
I samma riktning och med yrkande på
revision af katekesen yttrade sig i hufvudsak
hrr G. M. Sandin i Grums, A. Skogström
i Laxarby, A. Gräslund i Mangskog och
Öfverläraren J. A. Jarlen i Göteborg m. fl.
Den senare ansåg den sämsta af alla
metoder vara den tråkiga. Det vore ej
meningen att kunna katekesen som en tabell:
den skall taga gestalt i vår känsla och vilja
för lifvet. Hr Carlstedt tog katekesen i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
