- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 18:e årg. 1899 /
512

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 32. (919.) 9 augusti 1899 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Mötet anser det både önskvärdt och
nödvändigt, att en mindre anstalt för vanartade
barn upprättas inom Örebro län, på det att
folkskolan må kunna befrias från sina
sedligt förvildade lärjungar, och på det att dessa
må kunna erhålla en för dem lämplig
uppfostran och därigenom räddas åt samhället.

Programmets följande nummer upptog
föredrag af Öfverläraren Filip Holmqvist i
Stockholm »Om Skrifundervisningen i
folkskolan», men då hr fl. var genom sjukdom
hindrad att infinna sig måste det förbigås.
I stället föredrogs en från
folkhögskoleföreståndaren d:r J. V. Jonsson inlämnad fråga,
huruvida mötet önskade att en ny
föreläsningskurs för folkskollärare och lärarinnor
inom länet måtte anordnas vid Käfvesta.
Mötet uttalade sig för önskvärdheten af att
eri ny kurs komme till stånd 1902 och
tillsatte en kommitté af d:r J. V. Jonsson,
folkskoleinspektören d:r Arv. Sundblad och
folkskolläraren Alfr. Fridén att anordna densamma.

I samband med denna fråga föreslog
folkskolläraren K. G. Hempel i Mariedam, att
mötet skulle till länets riksdagsmän uttala
önskvärdheten af, att statsbidrag erhöllos
till anordnande af dylika mindre
föreläsningskurser. Detta förslag antogs med 28
röster mot 14 (mötet var besökt af 400
deltagare). Mot detta beslut reserverade sig
hr Fridén, emedan han ansåg ett sådant
uttalande vara olämpligt, då frågan så nyss
varit behandlad af riksdagen, och att, om
riksdagen beviljade dylikt anslag,
universitetens sommarkurser därigenom skulle
förkväfvas, hvilket vore till ovärderlig skada,
då dessa i alla afseenden stode långt
framför de i landsorten anordnade kurserna.

På eftermiddagen tågade mötets deltagare
i samlad trupp till Bofors bruk, hvars
samtliga storartade anläggningar besågos under
ledning af tjänstvilliga ingeniörer, som
lämnade beskrifningar och förklaringar. Ett
högst storartadt skådespel att se var
härdningen af kärnröret till en kanon, hvilken
ägde rum just under främlingarnas besök.
Efter återkomsten samlades man åter i
kyrkan kl. 7 e. rn. för att åhöra en konsert,
som leddes af folkskolläraren Aug.
Andersson i Vintrosa. Njutningen var stor och
bifallet det lifligaste.

Andra mötesdagen.

Redan kl. half 9 var man åter i det gamla
kära templet, och efter en kort
morgongudstjänst återupptogos förhandlingarna.

Folkskolläraren E. G. Gustafsson i
Örebro höll nu föredrag om »Skolan och en af
tidens brännande frågor».

Sedan talrn genom en längre och intressant
historik visat nykterhetsfrågans läge i vårt
land under olika perioder, öfvergick han till
att tala om, hvilken ställning skolan och
läraren borde intaga till densamma.

Skolan får ofta mottaga barn från hem,

Från veckans tre stora skolmöten.



I dessa dagar hållas tre större skolmöten
i vårt land, nämligen Växjö stifts
fjortonde folkskolläraremöte i Jönköping
(onsdag, torsdag och fredag), Skara stifts 43:e
folkskolläraremöte i Skara (onsdag och
torsdag) samt Gäfleborgs läns femte allmänna
folkskolläraremöte i Gäfle (torsdag och
fredag). Vi begagna tillfället att för våra
läsare presentera de tre män, hvilka äro
ordförande i bestyrelserna för dessa möten.

illustration placeholder
Alfr. Dalin.



Öfverläraren Alfred Dalin är född 1855 i

Horn i södra Östergötland, tog 1876

folkskollärarexamen i Linköping och tjänstgjorde

åren 1876—79 vid Maria folkskola i

Stockholm. Sistnämda år anställdes han vid

Huskvarna skola, där han 1885 tillika blef

öfverlärare. Redan 1883 erhöll han vederbörligt

tillstånd att söka anställning vid högre

folkskola och vardt 1896 föreståndare för högre

folkskolan i Huskvarna, där han fortfarande

äfven är öfverlärare vid folkskolan.



I skolrådet har han varit medlem,

kassaförvaltare och sekreterare.



Af centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärareförening är han medlem sedan

1885. Nu liksom vid förra stiftsskolmötet i

Jönköping är han ordförande i bestyrelsen.



*




illustration placeholder
J. G. Söderberg.



Öfverläraren Joel Gustaf Söderberg föddes

1850 i Håtuna, Uppl., och tog 1870

folkskollärareexamen i Uppsala. Samma år blef han

extra lärare vid Maria folkskola i Stockholm

och erhöll 1872 ordinarie plats vid samma

folkskola. Från h. t 1875 tjänstgjorde han

därsammastädes som teckningslärare under

några år sedan han tre terminer åren 1873 och

1874 varit elev af principskolan vid Fria

konsternas akademi. År 1880 blef han

öfverlärare vid Lidköpings folkskola. Flera gånger

har han haft förordnande som vikarierande

lärare i musik och sång vid allmänna läroverket

i sagda stad, liksom han flera år undervisat i

stadens elementarläroverk för flickor, dels i

sång, dels i andra ämnen, företrädesvis

modersmålet och matematik. Åren 1889—93

var han vikarierande organist, vid Lidköpings

kyrka och tog 1891 organistexamen i Skara.



År 1885 erhöll han k. m:ts dispens att söka

lärarebefattning vid högre folkskola.



Sedan 15 år tillbaka har han fungerat som

ordförande i bestyrelserna för Skara stifts

folkskolläraremöten, och vid samtliga dessa

möten har han suttit som ordförande utom

vid mötet 1886, då framlidne biskop A. F.

Beckman utsågs att sköta klubban.

Centralstyrelsen för Sveriges allmänna

folkskollärareförening har Söderberg tillhört sedan år

1888 och är dess vice ordförande allt sedan

samma år.



*




illustration placeholder
Nils Lövgren.



Kontraktsprosten Nils Lövgren, ordförande

i bestyrelsen för Gäfleborgs läns femte

allmänna folkskolläraremöte, föddes 1852 i Kila,

Vrml., där hans fader var hemmansägare.

Efter studier vid Uppsala universitet, där han

tog filosofie licentiatexamen, blef han 1874

vikarierande lärare vid Johannelunds

missionsinstitut samt undervisade 1878—80 vid

Fjellstedtska skolan i Uppsala. Vid Umeå

läroverk blef han 1881 vikarierande och 1883

ordinarie lektor, men sökte och erhöll 1884

transport till Örebro och året därpå till

Uppsala. Här förestod han 1887—90 tillika den

teoretiska profårskursen. Sedan han 1886

låtit prästviga sig, blef lektorn i kristendom

och grekiska 1889 kyrkoherde i Gäfle, där

han äfven på andra områden än det rent

kyrkliga intagit en framstående plats. Så är

han inspektor för högre flickskolan liksom

för allmänna läroverket, medlem i åskilliga

fattigvårds- och välgörenhetsstyrelser, af

stadsfullmäktige o. s. v.



Teologie doktor blef han 1897 och

kontraktsprost 1898. Sistnämda år erhöll han

första förslagsrummet till biskopsstolen i

Västerås stift.




<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:42:35 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1899/0516.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free