Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 36. (923.) 6 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Holberg med det hos andra historiei vanliga
absolutistiska åskådningssättet. Holberg
ansåg nämligen, att enväldet förstörde
Danmark. Han följde ej kritiklöst de
historiska källorna. Hans historia utmärkte sig
för ett humant framställningssätt. Holberg
gisslade krigen och satiriserade den
chauvinistiska historieskrifningen. Så yttrade
han om Olaus Rudbecks »Atlantica», att
det fattades blott i denna, att Rudbeck
låtit Noaks ark stanna på Dovre fjäll.
Holberg ville ej framhålla Danmark på andra
länders bekostnad. För honom var en
mohammedan lika god som en kristen.
Holberg berättade enkelt och konkret. Han
framdrog smådrag och anekdoter, som
belyste och karakteriserade hans historiska
personer. Holbergs »Danske Rigets
Historie» blef epokgörande för Danmark. Den
blef ock en verklig folkläsning.
Af Holbergs öfriga historiska arbeten
nämdes äfven i förbigående hans
framställning af den stora branden i Köpenhamn
1728, Bergens historia, Holbergs
kyrkohistoria samt hans historiskt-filosofiska arbeten.
Såväl genom Holbergs komedier som sitt
sistnämda historiska och historiskt filosofiska
skriftställarskap utbredde Holberg i
Danmark upplysningstidehvarfvets läror, skapade
och omskapade Danmarks litteratur, riktade
dess språk samt populariserade i mångt och
mycket vetenskapen. Holberg såg som ingen
annan, hvad som fattades det danska folket,
såg dess fel och svagheter, hvilka han med
kraft gisslade, vare sig dessa då uppträdde
som politiskt storskräfleri, bigotteri, fromleri
eller nationalfåfänga, ombytlighet, lärdt
pedanteri, projektmakeri, ståndshögfärd och
förakt för kvinnan m. m. Med skärpa uppträdde
Holberg mot censur i litteraturen, mot
hyckleriet – men först och sist mot
lifegenskapen. Han ifrade ock för en sundare
undervisning i de lärda skolorna. Holberg
blef genom allt detta i korthet sagdt en
verklig folkuppfostrare för sitt land. Stor
är också den tacksamhet, som det danska
folket känner för honom.
Dessa rader äro blott en svag antydning
om docent Meyers gedigna och lärorika
föreläsningar, hvilka lämnade åhörarne en
öfverskådlig och färgrik bild af Holbergs lif och
lifsgärning samt hans stora betydelse för
Danmark såväl som för det öfriga Norden.
Att dylika ingående skildringar af
litterära banbrytare vidga blicken hos skolans
män, på samma gång de väcka intresse för
egna studier af litteraturens stormän och
de mästerverk dessa frambragt, säger sig
själft.
*
Docenten Ernst Ludvig Philip Meyer föddes
1854 i Stockholm och är son till
bokförläggaren ocli skriftställaren Philip J. Meyer.
Student i Uppsala 1872, fil. kandidat 1877,
licentiat 1882 och samma år promoverad till
fil. doktor. Han var e. o. adjunkt vid högre
latinläroverket i Göteborg 1886–87 och blef
docent i litteraturhistoria i Uppsala 1888. E.
o. amanuens vid universitetsbiblioteket
därstädes sedan 1890. Har utgifvit en del
litteraturhistoriska studier och kritiker.
A. Hld.
Kycklingens utveckling i ägget
var ämnet för den serie föreläsningar, som
professor J. Aug. Hammar höll å
anatomiska institutionen. Ifrågavarande serie,
omfattande 12 föreläsningar, var den till
timantalet längsta under detta års
sommarkurser, och kallades i programmet
prepara-tionskurs, detta därför, att eleverna själfva
delvis fingo framställa de preparat, som vid
undervisningen kommo till användning.
Sedan det värpta, ännu ej rufvade ägget
med sin groddskifva och öfriga delar medelst
mikroskopets tillhjälp noggrannt undersökts,
genomgick föreläsaren på samma noggranna
sätt och med användande af dels de
preparat, som eleverna själfva vid tillfället
framställde ur de i äggkläckningsapparaten
rufvade äggen, dels dem, som professor
Hammar på förhand särskildt beredt, dels äfven
afbildningar i vax, planscher o. s. v.
fost-rets utveckling efter 24, 26, 30 och 48
timmars rufning.
Med hvilket intresse följde ej eleverna
lifvets utveckling hos det lilla fostret, hos
hvilket man redan vid dessa sist nämda
tidiga utvecklingsstadier kunde iakttaga
hjärtats slag och blodets pulserande! Efter 4
till 6 dygns rufning hade hönsfostret så
utvecklats, att alla dess särskilda delar
tydligt framträdde äfven utan mikroskopets
tillhjälp.
Någon torde kunna sätta i fråga,
huruvida ifrågavarande studium kan vara af
tillräckligt stor betydelse, för att så stor del
af sommarkursernas dyrbara tid bort anslås
däråt. Men de, som hade förmånen att
under professor Hammars om grundlig
kunskap, oförtrutet nit och lefvande intresse
vittnande ledning med egna ögon blicka in
i naturens hemligheter, spåra lifvets
uppkomst och dess systematiska utveckling, de
inse tillfullo betydelsen däraf.
Mer erkännande än kanske någon annan
af föreläsarne förtjänar professor Hammar för
de synnerligen utförliga, af särskilda
planscher åtföljda grundlinjer, som han
utarbetat till sina föreläsningar samt för det dryga
arbete han nedlade på beredande af
preparat och åskådningsmateriel, hvilken jämte
hans åskådligt enkla framställningssätt och
de lärdomar, hvilka han genom
hönsfost-rets utveckling i ägget såsom
åskådnings-medel lämnade beträffande motsvarande
utvecklingsstadium hos däggdjuren och
människan, gjorde undervisningen så
intresseväckande och lärorik.
Professor Johan August Harald Hammar,
hvars fader var landskamrerare i Blekinge
län, föddes 1861 i Karlskrona och blef efter
skolgång i sin födelsestad och vid ett par
läroverk i Stockholm student i sistnämda
stad 1879. Han absolverade 1885 medicine
kandidatexamen och 1890 medicine
licentiatexamen, blef samma år docent i histologi
vid Uppsala universitet, 1894 e. o. professor
och 1899 ordinarie professor i anatomi
därstädes, efter att förut åtskilliga år hafva
varit amanuens vid anatomiska institutets
histologiäka afdelning och medicinska
afdelningen af Akademiska sjukhuset i Uppsala.
Aren 1888-94 var han t. f. lärare i histologi
vid samma högskola.
Har gjort åtskilliga in- och utländska
studieresor samt från trycket utgifvit åtskilliga
anatomiska och fysiologiska arbeten, som
mestadels stått intagna i vetenskapliga
tidskrifter.
Al fr. Erikson Lindegård.
Djurens vård om sina ungar.
Hvarje lärare vet af erfarenhet, att det
svårligen gifves något, som i lika hög grad
tillvinner sig hans lärjungars intresse som
skildringar ur djurlifvet. Ingenting torde
därför vara mera ägnadt att hos de unga
framkalla en verklig kärlek till och
medkänsla för vara »stumma bröder» än just
lämpliga berättelser från djurens värld.
Såväl ur denna som andra synpunkter måste
de föreläsningar, som docenten L.
Jägerskiöld höll öfver ofvanstående ämne, för
oss lärarefolk betraktas som särdeles
lärorika och nyttiga.
Föreläsaren framvisade en mängd genom
talrika skioptikonbilder belysta exempel på
mera egendomliga former för den hos de
flesta djur märkbara sträfvan att vårda och
skydda sin afkomma. Så fick man t. ex.
se flera prof på vissa insekters rent af
häpnadsväckande förmåga att för äggläggningen
söka rätt på sådana platser, som kunna
erbjuda den framkommande larven skydd och
tillräcklig näring. Detta är lör öfrigt ett
gemensamt drag hos alla lägre äggläggande
djur. Genom nyligen gjorda iakttagelser
har man dessutom hos flera af dessa kunnat
konstatera äfven andra yttringar af
föräldra-vård. Så har man funnit ormar, som
verkligen ruEva sina ägg genom att rulla ihop
sig som en kägla öfver dem, samt i
Syd-Amcrika en fiskart, hos hvilken hannen ön
tid följer ungarne för att vid påfallande
fara låta dem gömma sig i hans mun.
Inom fågclvärlden är förmågan att göra
bona lika omgifningen, så att s. k.
skyddande likhet uppstår, det mest
anmärkningsvärda. Som prof härpå visades en bit af
en trädstam med ett fågelbo, som man
sannerligen inte fick syn på vid första
ögonkastet.
Docenten Jägerskiölds uppträdande och
föredrag var hurtigt och mediyckande.
Docenten Axel Leonard Krister Edvard
Jägerskiöld är född 1867 i Helsingfors, där fadren,
kapten i ryska flottan, var bosatt, Sedan
sonen genomgått Nya elementarskolan i
Stockholm, inskrefs han 1887 som student i
Uppsala, tog där fil. kandidatexamen 1889 och
fil. licentiatexamen 1892, hvarefter han, som
1890 blifvit svensk undersåte, promoverades
1893. Ar 1894 blef han amanuens vid
zootomiska laboratoriet och är nu docent i zoologi.
Har studerat vid flera utländska högskolor
och utgifvit en del zoologiska afhandlingar.
Adolf Edén.
-*-
Om fixstjärnorna.
Om studiet af det oändligt lilla på vår
planet är ägnadt att böja vår ande i
ödmjuk beundran för naturens rikedom och
ändamålsenliga inrättning, så måste
inblic-karne i det oändligt stora i icke mindre
grad stämma till andaktsfull häpnad inför
världsalltets lodlösa djup och omätbara vidd
samt tvinga oss på knä inför den allmakt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
