Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 37. (924.) 13 september 1899 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 37
men enär den omständigheten, att
skolro-tarne inom farsamlingen«, jämlikt förenämda
öfverenskommelse, livar Mr sig byggt eller
anskaffat de för skolväsendet erforderliga
hus, icke föranledde därtill, att samma
skolhus vore rotarnes enskilda egendom, utan
antagas måste, att dessa byggnader, som
anskaffats för församlingens skolväsen, vore
hela skoldistriktets gemensamma tillhörighet,
förty och då vid sådant förhållande
öfver-klagade beslutet, att skolhusen vore rotarnes
egendom och att församlingen för inköp af
skolhusen skulle upptaga ett amorteringslån,
hvilade på orättvis grund och öfverskrede
kyrkostämmans befogenhet, men det
emellertid måste anses lämpligt och rätt, att vid
skolhusbyggnadsskyldighetens öfverflyttande
från rotarne på hela skoldistriktet den tunga,
som genom skolhusens byggnad drabbat
rotarne, dem emellan blefve utjämnad genom
en uppgörelse, därvid i förhållande till den
fullgjorda byggnadsskyldigheten hvarje rote
finge antingen mottaga eller utgifva
ersättning, profvade länsstyrelsen skäligt att, med
undanrödjande af kyrkostämmobeslutet i
dessa delar, visa ärendet härutinnan åter till
kyrkostämman för åvägabringande af
vidräkning mellan skolrotarne i berörda hänseende.
Bolaget yrkade hos kammarkollegium, att
länsstyrelsens utslag måtte upphäfvas för
så vidt därigenom förklarats, att skolhusen
i de särskilda rotarne och i allt fall
bolagets skolhus icke vore enskild utan
kommunens egendom samt att ersättning af
vissa skolrotar skulle lämnas för församlingens
byggnadsskyldighet. Jämte det bolaget
lämnats obetaget att i fall af befogenhet göra
sin påstådda rätt till Brunsbergs skolhus i
laga ordning gällande, förklarade
kammarkollegium sig ej finna skäl att i anledning
af besvären göra ändring i länsstyrelsens
utslag, och k. m:t har den 25 sistl. augusti
fastställt kammarkollegii utslag.
Förbättring i skolväsendet. I
anledning af ett utaf vederbörande
folkskoleinspektör framställdt förslag om
anordnande af en ny folkskola inom Hölö
församlings nordvästra del beslöt församlingen
å kyrkostämma den 17 maj 1896, att med
vidtagande af åtgärder i berörda syfte skulle
anstå, tills ett af församlingen för
skolhusbyggnad upptaget lån blifvit till’f ullo
guldet eller år 1900.
Sedan domkapitlet i Strängnäs, uppå
därstädes förd klagan, på anförda skäl
undanröjt berörda kyrkostämmobeslut och ålagt
församlingen att före juli månads utgång
år 1898 hafva af hjälpt den if rågakomna
bristen i församlingens skolväsen, samt talan
häremot blifvit hos k. m:t fullföljd, fann
k. m:t år 1897, enär församlingens
skolväsen icke vore på ändamålsenligt sätt
anordnadt, samt de i sådant afseende
förefintliga brister icke kunde anses blifva
af-hjälpta genom inrättande, såsom
domkapitlet syntes hafva förutsatt, af en mindre
folkskola, skäligt att, med upphäfvande af
domkapitlets utslag, visa frågan om
skolväsendets ordnande inom församlingen åter
till kyrkostämman för ny laglikinätig
behandling.
Vid företagen förnyad behandling af
frågan beslöt församlingen den 6 februari 1898
att inom församlingens nordvästra del
anordna en mindre folkskola med underlag af
särskild småskola samt för sådant ändamål
uppföra ett nytt ändamålsenligt skolhus,
hvarjämte församlingen den 20 i samma
månad godkände framlagdt förslag till
ritning å skolhusbyggnad samt bestämde, att
den nya skolan skulle förläggas vid
Närlun-da å hemmanet Åkerbys ägor.
Hos länsstyrelsen i Södermanlands län
och domkapitlet i Strängnäs anfördes
särskilda besvär öfver de sålunda fattade
besluten under yrkande, att då bristen i
församlingens skolväsen med afseende på dess
nordvästra del genom beslutet om
anordnande därstädes af en mindre folkskola icke
blefve på ett ändamålsenligt sätt afhjälpt,
samt den beslutade skolhusbyggnaden blefve
alldeles otillräcklig och förlagd på.
olämplig plats, öfverklagade kyrkostämmobesluten
måtte i berörda hänseenden upphäfvas samt
församlingen åläggas att till den l sept.
1899 hafva anordnat sitt skolväsen enligt
vissa närmare angifna grunder.
Grenom gemensamt utslag den 2 nov. 1898
förklarade länsstyrelsen och domkapitlet,
att ehuru en mindre folkskola med
underlag af småskola och så anordnad, att ingen
inskränkning där vidtages i folkskolans
läroämnen eller lärokurser, i afseende på det
dåvarande barnantalet kunde anses vara
tillräcklig för behofvet i Hölö sockens nordväst
ra rote, likväl och då dels den af stämman
beslutade platsen för den nya
folkskolebyggnaden vore mindre lämplig, dels den
beslutade folkskolebyggnaden vore för knappt till
tagen och ej ens kunde bereda laga bostad
åt en folkskollärare, hvadan den ej kunde
anses nöjaktig med hänsyn till det inom en
ej så aflägsen framtid inträdande, af
församlingen själf erkända behofvet af en
fullständig folkskola i nyssnämda rote, funne
länsstyrelsen och domkapitlet med upphäfvande
af öfverklagade kyrkostämmobesluten angå
ende platsen för folkskolebyggnaden och
denna byggnads beskaffenhet, skäligt visa ärendet
i dessa delar åter till stämman för ny
laglik-mätig behandling.
Häruti söktes hos k. m:t ändring, med
yrkande om åläggande för Hölö församling
ej mindre att till den l sept. 1900 hafva,
i hufvudsaklig Öfverensstämmelse med hvad
klagandena hos länsstyrelsen och
domkapitlet påyrkat, anordnat sitt skolväsen och
uppfört nytt ändamålsenligt skolhus vid den
s. k. klockarebolsbacken, än ock att
omedelbart vidtaga förberedande åtgärder i och
för byggnadsarbetets verkställande.
K. m:t har den 25 augusti, med
afseende å hvad upplyst blifvit i fråga om
bristfälligheten i Hölö församlings skolväsen,
funnit skäligt att, med upphäfvande af
öfverklagade utslaget, i hvad detsamma angår
ordnandet af skolväsendet i församlingen,
föreskrifva, att en fast folkskola skall
inrättas i nordvästra delen af nämda
församling; hvaremot och enär beträffande målet
i öfrigt detsamma icke är af beskaffenhet
att klagandena bort, på sätt som skett, mot
föreskriften i 3 § 2 mom. c i den för
kammarkollegium gällande instruktion, af den 14
nov. 1879, hänvisas att sin talan mot
länsstyrelsens och domkapitlets därutinnan
gifna utslag omedelbart hos k. m:t fullfölja,
k. m:t pröfvat lagligt att, med
upphäfvande af den i berörda hänseende meddelade
besvärshänvisning, förordna, att besvären
därutinnan skola öfverlämnas till
kammarkollegium, som hade att desamma till pröfning
och afgörande företaga.
Förestående är ett exempel på, huru skol-
mål kunna i oändlighet dragas ut på tiden
och därigenom nödiga förbättringar
uppskjutas.
Statsbidrag i förhållande till
lästiden. Skolrådet i Idre
kapellförsamling i Dalarne tillerkändes af länsstyrelsen
den 29 sept. 1898 i lönetillskott af
allmänna medel 200 kr. for uppehållande under
nämda år af undervisningen i en småskola
uti Fjätensby. Med förmälan, att
skolrådet, oaktadt upprepade försök, icke lyckats
anskaffa någon lärarinna vid omförmälda
skola samt att af denna anledning
undervisningen i skolan måst inställas under 11
veckor af den till 30 veckor enligt k.
brefvet den 20 april 1897 bestämda lästiden,
anhöll skolrådet uti en till länsstyrelsen
in-gifven skrift att utan hinder af berörda
omständighet få behålla den del af det
erhållna lönetillskottet, som belöpte på 19 veckor
eller den tid, som undervisningen uti
nämda skola under år 1898 pågått.
Efter inhämtande af vederbörande
folkskoleinspektörs yttrande i ämnet,
öfverlämnade länsstyrelsen till k. m:t de till
ärendet hörande handlingar, enär det icke till-,
komme länsstyrelsen att pröfva och afgöra
skolrådets ifrågavarande ansökning.
K. m:t har den 25 augusti medgifvit, att
ofvan omförmälda omständighet icke må
utgöra hinder för församlingen att behålla
den del af det erhållna lönetillskottet, som
belöper å den tid, undervisningen uti
ifrågavarande skola under år 1898 meddelats.
Vägradt statsbidrag för mindre
folkskolor. Skolrådet i Huddinge
församling anhöll hos länsstyrelsen i
Stockholms län att för innevarande år
utbekomma lönetillskott af allmänna medel för
af-lönande af två vid de mindre folkskolorna
i Balingsta och Lisma anställda lärarinnor
med 233 kr. 33 Ore för den förra och 200
kr. för den senare.
Enär den mindre folkskolan vid
Balingsta icke syntes vara inrättad under sådana
förhållanden, som enligt gällande
folkskolestadga gjorde densamma berättigad, samt
såväl sistnämda skola som den vid Lisma
icke motsvarade sitt ändamål, i det att en
del till dessa skolor hörande barn helt och
hållet uteblefve från undervisningen och en
del bevistade densamma mycket ojämt,
af-styrkte vederbörande folkskoleinspektör
ut-anordnande af statsbidrag till lärarinnornas
aflöning, och länsstyrelsen vägrade bevilja det
rekvirerade beloppet.
Häruti sökte skolrådet ändring med
anhållan att för innevarande år utbekomma
l One tillskott för lärarinnorna.
Enär den mindre folkskolan vid
Balingsta icke synes vara inrättad under sådana
förhållanden, som enligt gällande
folkskolestadga göra densamma berättigad, har k. m:t
ej funnit skäl att göra ändring i
länsstyrelsens beslut, i hvad detsamma angår
lönetillskott för den vid denna skola anställda
lärarinnan; hvaremot k. m:t, enär
beträffande den mindre folkskolan vid Lisma
endast anmärkts, att skolgången därstädes är
ojämn och denna omständighet icke utgör
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
