Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (943.) 24 januari 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 4
pågått minst fyra timmar i veckan under
åtta månader eller två timmar i veckan
under två månader, fyra timmar i veckan
under fyra månader och sex timmar i veckan,
fördelade på minst två dagar, under två
månader eller ock fyra timmar i veckan
under två månader och sex timmar i
veckan, fördelade på minst två dagar, under
fyra månader, hvarje månad i alla dessa
fall beräknad till trettio dagar, samt tiden
för slöjdundervisningen sammanfallit med
arbetstiden i den skola, till hvilken de
slöjdande gossarne hört, eller ock till en del
med denna skolas och till återstående
delen, dock ej mera än en fjärdedel, med
småskolas eller fortsättningsskolas inom
distriktet arbetstid;
2) att skoldistrikt, om i dylik folkskola
eller särskild slöjdskola antalet af de i
slöjdundervisningen deltagande varit så stort, att
de för denna undervisning fördelats på två
eller flere afdelningar, likaledes må på
ofvan angifna villkor för hvarje sådan
slöjd-afdelning, i hvilken antalet slöjdande
uppgått till minst femton, erhålla ett årligt
understöd af statsmedel å 80 kronor;
3) att skoldistrikt, som i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola för
flickor anordnat undervisning i slöjd, bestående
i stickning, linnesömnad, stoppning och
lappning samt, där omständigheterna så
medgifva, klädsömnad, spånad, väfning och
flät-ningsarbeten, må under enahanda villkor
som i mom. 1) och 2) äro angifna, för
hvarje skola, i hvilken minst tio, eller
hvarje si ö j daf delning, i hvilken minst
tjugufem flickor deltagit uti ifrågavarande
undervisning, erhålla af statsmedel ett årligt
understöd å 40 kronor;
4) att, om i folkskola, mindre folkskola
eller särskild slöjdskola undervisning i slöjd
väl icke pågått under åtta månader af
kalenderåret, men meddelats åtminstone två
timmar i veckan under två månader och
fyra timmar i veckan under sex månader
eller fyra timmar i veckan under sju
månader eller ock fyra timmar i veckan
under sex månader, skoldistriktet må, därest*
öfriga i mom. 1)-3) omförmälda villkor
blifvit uppfyllda, för hvarje skola eller
slöjdafdelning bekomma i de två första af
här angifna fall sju åttondedelar och i sista
fallet tre fjärdedelar utaf det understöd af
statsmedel, som enligt nyssnämda mom.
kunnat för åtta månaders undervisning
erhållas;
5) att, om slöjdundervisning anordnats å
allenast en af de stationer, mellan hvilka
flyttande skola flyttar, eller i endast en
afdelning af sådan fast skola, hvilkens
särskilda afdelningar undervisas olika tider af
året, skoldistriktet må erhålla en
åttondedel af de i mom. l)-3) omförmälda
statsunderstöd för hvarje hel månad, beräknad
till trettio dagar, undervisning uti
ifrågavarande ämne meddelats, dock under
förutsättning ej mindre att de i mom. 1)-3)
föreskrifna villkor angående
slöjdundervisningens ändamålsenliga anordnande utan
eftersättande af undervisning i öfriga ämnen
samt om antalet i denna undervisning
deltagande och om samma undervisnings
förhållande till skolans eller annan skolas ar-
betstid blifvit uppfyllda, än äfven att
slöjdundervisningen under det år, för hvilket
understöd ifrågasattes, pågått minst tre
månader och att slöjdtimmarne under året,
fördelade enligt de i mom. 1) omnämda
grunder, uppgått till ett sammanlagdt antal af
minst fyra timmar för hvarje vecka
undervisningen meddelats; samt
6) att, om slöjdundervisning i folkskola,
mindre folkskola eller särskild slöjdskola
eller i slöjdafdelning af dylik skola begynt
under en så framskriden del af ett
kalenderår, att af den anledning undervisning ej
kunnat under samma år äga rum så lång
tid, som för statsbidrags bekommande här
ofvan föreskrifves, skoldistriktet dock må,
därest stadgade villkor i öfrigt uppfyllts,
erhålla sådant understöd för det antal hela,
på angifvet sätt beräknade månader,
undervisningen bedrifvits, dock endast i det
fall att densamma pågått åtminstone från
höstterminens under året början.
Pä grund af hvad jag nu anfört,
hemställer jag i underdånighet, att Eders k. m:t
täcktes föreslå riksdagen att
dels, för sin del, godkänna de af mig
nyss angifna grunder för utdelande af
statsbidrag till främjande af undervisningen i
slöjd, med rätt för Eders k. m:t att, när
i särskilda fall omständigheterna därtill
föranleda, meddela understöd af statsmedel för
ifrågavarande ändamål utan hinder däraf att
någon afvikelse från nämda grunder ägt
rum;
dels ock höja det under riksstatens
åttonde hufvudtitel uppförda förslagsanslag
med titel »bidrag till aflönande af lärare i
slöjd vid folkskolorna», nu uppgående till
110,000 kronor, med 130,000 kronor, eller
till 240,000 kronor.
Därest föreliggande proposition
vinner riksdagens bifall, kommer k. m:t
framdeles att utfärda närmare
föreskrifter i fråga om den administrativa
anordningen och sättet för
utbetalningen af statsbidrag i förevarande
afseende.
En underlig- fråga.
Så må man med skäl kalla det
spörsmål, som en brukspatron i en större
landsförsamling nyligen framkastat ,i
en af Södermanlands tidningar. Den
är riktad »till vänner af småbarnsskola
och folkskola» och lyder sålunda: Är
hvardags-läsning att föredraga framför
hvar annandags-läsning ?
Tänker man på hvad som ur
barnens, ur folkbildningens synpunkt är
att föredraga, så förefaller det väl, som
anförda fråga icke skulle kunna
besvaras annat än jakande. Men upp-
ställaren däraf har en motsatt mening,
och efter en vidlyftig bevisföring
sammanfattar han sin åsikt i följande
märkliga slutord:
Den, som har ett lifligt intresse för
vinnande af en arbetsam och plikttrogen
befolkning i vårt gamla kära fädernesland^ måste
därför på det ifrigaste^ arbeta för att få
Hvarannandagsläsning i såväl småbarnsskolor som
folkskolor.
Det är ett helt program för vårt
folkskoleväsens framtida utveckling, som
i dessa ord ligger inneslutet. Skada
bara, att de afse en utveckling bakåt
till det sämre, icke framåt till det
bättre.
Huru bestämda motståndare vi än
äro till detta program, vilja vi inga-,
lunda påstå, att det hos alla sina
anhängare grundar sig på fiendskap till
folkbildning och folkskola. Den
motivering, som den anförde frågeställaren
lämnat, synes tvärtom visa, att hans
öfvertygelse har sin rot i ett
missförstånd med afseende på folkskolans
verksamhetssätt, samt att skolans
myndigheter möjligen genom mindre
lämpliga anordningar kunnat här och hvar
gifva en viss anledning till
missförståndets uppkomst.
I alla händelser torde det vara af
vikt, att folkskolans vänner taga under
öfvervägande de skäl, som
hvarannan-dagsläsningens befrämjare anföra till
stöd för sina yrkanden, samt tillse, i
hvad mån de kunna anses äga någon
giltighet.
Här omnämde författare
sammanfattar sina invändningar mot den
dagliga skolgången sålunda:
Vid skolgång förekommer:
1) En lång väg till skolan, af ända till
3/4 mil, som verkligen blifver för ansträngande
om barnen skola gå för hvarje dag. Under
regnigt väder samt vid dåligt väglag kan
eå-dan skolgång blifva förstörande för hälsan,
synnerligen som barnen i regel ej hafva mer
än en omgång af kläder och skodon.
2) Då skolgång sker hvarje dag, blir det
för lång tid att sitta stilla från kl. 8 f. m.
till 3 e. m., äfven om rastestunder
förekomma, hvarefter vid barnens hemkomst
läxläsning genast måste börja. Detta släppar,
och arbetet blir mera mekaniskt, då verkligt
intresse saknas. Vid skolgång hvarannan dag
blir större lugn med arbetet, och hvad som
meddelas förorsakar mindre ansträngning,
3) På morgonen, när barnen gå hemifrån,
hafva de ej tillräcklig tid för att intaga
be-höflig föda, och när de återkomma omkring
kl. 4 e. m , äro de för trötta för att kunna
tillgodogöra sig den måltid, som möjligen kan
vänta, hvilket de icke gärna utan svårighet
kunna uthärda, då det inträffar för hvarje
dag.
4) Ett allt för stort jäktande att komma
till skolan gör, att barnen äro både döfva och
blinda för hvad som passerar i hemmen och
emottaga utan tacksamhet all omtanka och
välvilja, som hvarje dag måste stå dem till
buds. Deras tankar föras från hem och
föräldrar till skolan, som fångar så mycket in
tresse de kunna åstadkomma. Då
skyldighetskänslan är människans finaste tillhörighet, så
är det beklagligt, att skolgång från 7 till 14
år kan försvåra möjligheten för barnet att
vinna en så behöflig uppfattning. Sådant
missförhållande lämnar lätt såsom produkt
»ligapojkar» o. d.
5) Den kroppsarbetare, som un’der sin
barndom haft daglig skolgång 8 å 9 timmar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
