Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (949.) 7 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
ha revisorerna velat för föreningen omnämna
detta förhållande.*
Kretsföreningarnas protokoll ha vi funnit
med reda och ordning f orda och vittnande om
stigande intresse för föreningens utveckling.
Att under året endast ett valprotokoll måst
kasseras torde få utgöra bevis härpå.
Centralstyrelsens samtliga protokoll och
räkenskaper äro med största noggrannhet
och omsorg förda och de sistnämda
vederbörligen verificerade, föreningens
säkerhetshandlingar ha blifvit oss företedda, och ha
vi icke haft anledning att mot desamma
framställa någon anmärkning, hvarför vi
hemställa,
att föreningen ville bevilja
centralstyrelsen full ansvarsfrihet för räkenskaper
och förvaltning under år 1899.
Stockholm den 28 februari 1900.
Nils Lundahl. Otto Bejbom. Alfr. Fridén.
* Centralstyrelsens ifrågavarande beslut är
af följande lydelse: »Begär föreningsmedlem
ätt få taga kännedom om visst uppgif vet
ärendes behandling inom centralstyrelsen, skall
det för hvarje fall bero på dennas beslut, om
protokoll häröfver må honom företes eller,
där sådant ej låter sig göra, protokollsutdrag
på sökandens bekostnad kunna till honom
utlämnas.»
Då hvarken under re vision såret eller något
föregående år vare sig föreningsmedlem eller
utanför stående person vägrats att, sedan en
fråga blifvit slutbehandlad, få del af
protokollen i ärendet; då alltså ingens intresse
och än mindre någons rätt blifvit kränkt
genom det sedan flera år tillbaka gällande
beslutet, och då det slutligen ligger i sakens
natur, att centralstyrelsen måste förbehålla
sig rätten att prof va, huru vida någon i dess vård
befintlig handling är af den beskaffenhet, att
den icke utan vidare må utkräfvas och
pris-gifvas åt offentligheten, har centralstyrelsen
icke ansett sig böra eller kunna ändra sitt l
föreningens intresse fattade beslut. Vissa
handlingar har ju som bekant centralstyrelsen
möttagit rent af under den förutsättning, att
de icke få offentliggöras, Red. anm.
Tjänsteårsberäkning vid sjukdomsfall.
Andra kammarens första, tillfälliga
utskott har öfver hr P. Norbergs i n:r
6 af denna tidning återgifna motion
afgifvit följande utlåtande:
Den paragraf i pensionsreglementet, i
hvilken motionären ifrågasatt ändring, har
i nu omhandlade del följande lydelse:
Från tjänstetid, hvarå rätt till pension
grundas, må afdrag ej ske för den tid, under
hvilken tjänstledighet åtnjutits, så vida icke denna
ledighet oafbrutet fortfarit under minst ett
läsår. Icke heller må afdrag ske för den tid,
hvarunder tjänstledighet, med behörig
till-låtelse, begagnats för att vid läroanstalt inom
riket eller genom resor i främmande länder
utvidga den tjänstlediges insikter, eller för
att, till följd af särskildt förordnande eller
val, bestrida allmänt uppdrag eller offentlig
befattning utom skolområdet eller
skoldistriktet
Af detta stadgande framgår, att, om
lärare på grund af styrkt sjukdom har
tjänstledighet helt läsår, förlorar han för
denna tid rätt till tjänsteårsberäkning i
fråga om pension. För att undgå detta
plägar därför sjuk lärare i regeln ej taga
tjänstledighet för hela läsåret, utan söker
han bevara sin rätt till tjänsteår genom
att åtminstone en veckas tid under läsåret
själf uppehålla undervisningen. Endast
undantagsvis torde det inträffa, att lärare är
så sjuk, att han icke kan bestrida
undervisningen under åtta dagars tid, vare sig
vid läsårets början eller dess slut eller på
annan tid.
Motionären har emellertid utan tvifvel
rätt däri, att åtskilliga olägenheter, särskildt
för undervisningen, uppstå genom ett
dylikt af nuvarande bestämmelser påkalladt
förfarande. Och därtill kommer, att ett
stadgande, som så jämförelsevis lätt kan
kringgås, måste anses ganska olämpligt.
Den för folkskolans lärarepersonal
härvidlag gällande bestämmelsen är emellertid
långt fördelaktigare, än hvad som gäller för
småskolans lärarepersonal. I reglementet
för småskollärares m. fl. ålderdomsunder>
stödsanstalt stadgas i § 10 följande:
Tjänsteår räknas med afseende på rätt till
understöd såsom fullt, därest läraren
därunder tjänstgjort 8 kalendermånader eller 34V2
veckor. Med de år, under hvilka läraren
möjligen undervisat kortare tid, verkställes
en sammanläggning och reduktion, med
beräkning af 8 månader på hvarje år; dock
må för lärare, till hvars aflönande tillskott
af allmänna medel på grund af k. m:ts
särskilda medgifvande åtnjutits såsom för full
tjänstgöring, oaktadt den årliga
undervisningstiden understiger 8 månader, tjänsteårets
längd beräknas i enlighet med den för
nämda lönetillskotts åtnjutande fastställda årliga
undervisningstiden.
K. m:t hade i sin till riksdagen år 1892
afgifna proposition hemställt, att om
småskollärare undervisat kortare tid än 8
månader af året, skulle sammanläggning och
reduktion verkställas med beräkning af 7
månader på hvarje år. På statsutskottets
hemställan höjde emellertid riksdagen denna
siffra till 8 månader, hvadan alltså - då
den årliga undervisningstiden i regeln är 8
månader - riksdagen vid detta tillfälle
ansåg, att tjänsteinnehafvare ej skulle få
åtnjuta någon som helst rätt till
tjänsteårsberäkning vid sjukdomsfall.
Motionärens yrkande går i alldeles
motsatt riktning, och han kan till stöd för sitt
förslag åberopa den rätt, som blifvit
tillerkänd de flesta andra tjänstemannakårer i
vårt land. Så få till exempel allmänna
läroverkens lärare åtnjuta obegränsad
tjänstledighet för sjukdom men likväl räkna
tjänsteår i fråga om pension.
I den för 1899 års riksdag framlagda k.
propositionen med förslag till lag angående
civile 4jänj3teinnehafvares rätt till pension
af staten var denna förmån att få räkna
tjänsteår vid sjukdomsförfall uttryckligen
fastslagen. § 9 i förslaget till pensionslag
hade nämligen följande lydelse:
Med tjänstetid förstås den tid, hvarunder
tjänsteinnehafvare i ordinarie eller extrk
ordinarie anställning eller på grund af särskildt
förordnande varit verksam i allmän tjänst;
och må förty pensionssökande icke
tillgodoräknas den tid, hvarunder han åtnjutit
ledighet från innehafvande tjänst, så framt icke
denna ledighet utgjorts af semester eller
förorsakats af sjukdom, särskildt offentligt
uppdrag eller resa för egen utbildning. Den,
som i ordinarie tjänst saknat rätt till
semester eller ferier, äge dock att utan afdrag
få sig tillgodoräknad den tid, hvarunder han
för enskilda angelägenheter varit tjänstledig^
men detta endast i den mån ledigheten ej
öfverstigit l Va månad under hvarje
kalenderår.
Nämda förslag till pensionslag blef
emellertid icke af riksdagen i detalj pröfvadt,
utan fann sig riksdagen böra afslå förslaget,
på samma gång riksdagen anhöll, att k. m:t
»täcktes låta verkställa utredning om sådant
ordnande af det civila pensionsväsendet, att
tjänsteinnehafvarne lämna bidrag äfven till
sin egen pensionering, samt för riksdagen
framlägga det förnyade förslag till
pensionering af civile ämbets- och tjänstemän,
som efter dylik utredning må finnas af
förhållandena påkalladt».
I anledning häraf har k. m:t tillsatt en
ny pensionskommitté, som för närvarande
har ärendet under utredning.
Utskottet tager för gifvet, att äfven i
det förnyade förslag till pensionslag, som
på grund af kommitténs arbeten kan väntas
blifva framlagdt för riksdagen, bestämmelser
komma att inryckas, huru tjänsteåret skall
beräknas vid sjukdomsfall. De stadganden,
som härvidlag slutligen komma att
godkännas, blifva helt visst så småningom
normerande äfven för andra ämbets- och
tjänstemän. Utskottet föreställer sig alltså, att
om riksdagen skulle komma att för civile
ämbets- och tjänstemän godkänna
pensionsbestämmelser, som äro i föreliggande
afseende förmånligare än de, som nu gälla
för folkskoljärarne, riksdagen skall befinnas
villig utsträcka samma förmån äfven till
folkskolans lärarepersonal.
Däremot kan det näppeligen tänkas, att
i det läge hela pensionsfrågan nu befinner
sig - då man ännu icke vet, hvilka
be-stämmelser pensionskommittén i nu
afhandlade afseende kan komma att föreslå för
civile tjänstemän i allmänhet, ännu mindre
hvilken ståndpunkt riksdagen i anledning
häraf kan komma att intaga - riksdagen
skulle vara villig ändra nu gällande
detalj-bestämmelser i pensionsreglementet för en
särskild kår och därmed på sätt och vis
binda sig för framtiden med afseende på
öfriga tjänstemannakårer»
Det stadgande, hvari nu ifrågasatts
ändring, har för öfrigt varit gällande allt
sedan pensionsinrättningens tillkomst, d. v. s.
i 33 år, utai* att, såvidt utskottet har sig
bekant, några’allmännare klagomål försports,
och då torde, det hafva föga betydelse, om
bestämmelsen får stå kvar ännu några år,
till dess den stora pensionsfrågan blifvit
afgjord, och riksdagen fattat beslut
angående huru för öfriga tjänstemän skall i nu
omhandlade afseende förfaras.
En ytterligare anledning att icke nu
tillstyrka förslaget anser utskottet föreligga i
den omständigheten, att motionären icke
föreslagit någon som helst begränsning i
fråga om rätt att vid sjukdom få räkna
tjänsteår. Det* torde väl dock få anses vara
väl mycket begärdt, att därför att en
person erhållit ordinarie anställning, han sedan
skulle kunna i 15 å 20 år eller ännu längre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
