Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 10. (949.) 7 mars 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Vid texten: »Vakten eder för de falska
profeterna» omtalas först, att alla profeter,
både sanna och falska, fordom voro »klädda
i en dräkt af fårens skinn och därför till
det yttre voro hvarandra lika». Längre
fram, sedan de falska profeterna beskrifvits,
följer denna tillämpning:
»Men någon sådan falsk profet känner inte
jåg>, säger du. Nej, jag hoppas det. Men
du känner kanske ett annat slag af falska
profeter, som heter dåliga böcker. Ej heller
dessa känner du igen på deras yttre. De
hafva samma utseende som de goda och
kunna t. o. m. stundom tala till dig på ett
mycket vackert språk. Men du skall känna
igen dem på deras frukt, det är på det
intryck de lämna efter sig. Om du märker, att
dina tankar genom läsningen af en bok blifva
väiida bort från Gud och dragna till det, éom
du vet är orent inför honom, så har du råkat
ut för en af de falska profeter, som likna
glupande ulfvar, hvilka göra skada bland de
får, som höra den gode Herden till. Dåliga
böcker äro de sämsta lärare du kan hafva.
Vakta dig för dem! Och bed uppriktigt:
»Bevara mig, min Gud, för ondt exempel, att ej
förstörs den Helge andes tempel! Ondt
säll–skap söm förgift lär mig att sky, falsk lära
och de ondas seder fly. Amen. >
- Såsom en af bokens största förtjänster
anse vi, att där åter och åter betonas
såsom det viktigaste för en människa, att hon
vill lyda Guds bud, att hon vill följa sin
Frälsare och låta Anden i henne skapa det
nya lifvet, en lärdom, som behöfver tidigt
inplantas och flitigt inskärpas. Mycket
hälsosamt är det också, att när en text genom
att påpeka andras fel och försyndelser
framkallat barnets sedliga förtrytelse, denna
förtrytelse genom några pröfvande frågor till
barnets samvete vändes bort från den felande
nästan och får verka till barnets egen
förödmjukelse, så att det ledes att döma sig
själf med samma dom, om det själft syndat
på samma sätt.
Vi .anbefalla boken till vidsträckt bruk
och önska, att förf. måtte låta detta första
häfte följas af flera, A. D:m.
Anmärkningsbok, utgifven af
folkskol-lärarne Alb. Flodkvist i Hölö och Aug,
Karlsson i Grödinge, har redan utkommit
i en andra upplaga. Att första upplagan
af detta arbete på så kort tid som två år
hunnit slutförsäljas visar, liksom de
synnerligen fördelaktiga vitsord, som af lärare och
skolrädsordförande kommit detsamma till
del, att denna bok verkligen fyller ett länge
kändt behof - för att nu begagna en alltför
ofta använd term.
Nytt i bokhandeln.
Det gångna århundradet 1800-1900. En
kortfattad återblick. Sthm. Albert Bonnier.
(Öreskrifter för folket n:r 167.) 25 öre.
Svenska skalder i urval för skola och hem
af A. Sterner. Sthm,. Hugo Geber. N-r 4.
o. 5 ä 30 öre.
Valda smärre dikter af Frans Mikael
Franzén. (För skola och hem 1.) Sthm, Exp.
af Ljus-o 30 öre.
Uppståndelse. Roman af Leo Tolstoy. Sthm,
Albert Bonnier. Haft. 4 (slutet), l kr.
25 öre.
. Svensk sång. N:r 7. 15 öre.
Världslitteraturens historia af Henrik Schack,
Sthm, Hugo Geber. Haft. 11. 90 öre.
Skolmötesuttalanden
*med anledning af ifrågasatt
ny normalplan.
Skolmötet i Vadstena.
For öfverläggning om de frågor angående
grundprinciperna i en ny normalplan, hvilka
förut stått omnämda i denna tidning,
samlades i lördags ett 30-tal lärare och
lärarinnor från Aska, Dals, Bobergs och
Lysings härader i Vadstena folkskola.
Där-| jämte hade äfven åtskilliga utom
lärarekåren stående skolvänner infunnit sig.
Mötet öppnades af ordföranden i Västra
Östergötlands lärareförening, som angaf
orsaken till mötets sammankallande och till
ordförande för dagen föreslog
kontraktsprosten E. Fjetterström, hvilket förslag
enhälligt accepterades. Folkskolläraren J. ’N.
Bergström i Vadstena inledde därpå frågan
om tillägg i normalplanen för
öfverensstämmelse med nya folkskolestadgan angående
»folkskolans högre afdelning»,
»ersättningsskolor» och eventuellt andra
nya skolformer.
Inledaren betonade nödvändigheten af att
gå försiktigt tillväga vid uppgörande af
bestämmelser for nya skolforiÄr och
framförallt att icke snöra för hårdt åt i dessa
bestämmelser, när de gälla Öfverbyggnader på
folkskolan. Han framhöll, hurusom vår
fortsättningsskola helt säkert skulle sett
annorlunda ut för närvarande, om icke senaste
upplagan af normalplanen lagt så stora
hinder i vägen för dess fria utveckling.
Såsom en sammanfattning af sitt yttrande
föreslog han mötet följande uttalande, hvilket
enhälligt godkändes:
Mötet anser, att den i nya
folkskolestadgan upptagna skolformen »folkskolans högre
afdelning» ännu alltför .litet hunnit pröfvas
för att kunna blifva föremål för
normalplanens reglementerande bestämmelser, hvilka,
ehuru de ju icke ovillkorligen måste följas,
näppeligen skulle befordra den mångsidiga
utveckling, som med afseende på denna
skolform kan vara att önska och hoppas.
Och i fråga om »ersättningsskolan» måste
mötet uttala sitt beklagande öfver att
folkskolestadgan upptagit en sådan skolform, som
under inga förhållanden bör framhållas
såsom lämplig och följaktligen icke har rätt att
blifva föremål för närmare vägledande
anvisningar och läsordning i normalplanen.
Skolformen i fråga kan omöjligen gifva
ersättning för den undervisning, som gått
förlorad för eleverna genom deras för tidiga
afgång från den egentliga folkskolan, men
skulle, om den finge komma till mera allmän
användning, icke blott främja en förhatlig
klass-skillnad, som tidigt nog ändå gör sig
gällande i lifvet, utan äfven bidraga till
sänkandet af vårt folks bildningsnivå i
allmänhet, alldenstund den säkerligen skulle
införas äfven på åtskilliga ställen, där icke ens
det i .folkskolestadgan angifna skälet för dess
inrättande förefinnes.
För öfrigt anser mötet, att nya skolformer
icke böra upptagas i normalplanen endast
därför, att de förekomma på ett och annat
ställe, innan de hunnit tillräckligt pröfvas
och befunnits värda att tagas såsom exempel.
Såsom svar på frågorna om
ändring och revidering af lärokurser
och läsordningar
för - kristendömsundervisning, modersmålet
samt geografi, historia och naturkunnighet
föreslogs följande: .
1. För kristendomsundervisningen anser
mötet det vara lämpligast, att från folkskolans
läsordning katekes, biblisk historia och
bibelläsning borttagas och ersättas med
^religionsundervisning’», hvilket ämne icke bör få mer
än högst 4 timmar i veckan, af
folkskolans lästid; och bör det sedan få blifva
undervisarens ensak att fördela dessa timmar
på lämpligaste sätt.
Den nu till grund för
kristendomsunder-visningen liggande katekesen anser mötet icke
vara lämplig såsom barnalära och kan
följaktligen icke önska att i densamma an
vis-riing gifves på särskilda stycken, som
ordagrant skulle läras utantill.
2. a) Undervisningen i ’’modersmålet bör
erhålla mera tid, och två timmars ökning i
veckan bör kunna vinnas därigenom, att
religionsundervisningen erhåller endast 4
timmar.
b) Under denna förutsättning bör redan i
folkskolans första klass i sammanhang med
utfrågning af lättare läsestycken inläras
begreppet sats och satsens hufvuddelar.
Därjämte böra förekomma förberedande öfningar
till egentlig uppsatsskrifning.
3. Geografi, historia och naturkunnighet
anser mötet vara så allmänt bildande och för
fosterlandskärleken och en sann. hurhakitet
grundläggande ämnen, att de långt ifrån böra
utgå eller inskränkas vid
folkskoleundervisningen; det vore i stället önskvärdt, att denna
undervisning kunde ske vida grundligare.
Denna resolution blef dock icke antagen
såsom mötets beslut, men samtliga deltagare
voro dock af den mening, att
katekesutan-läsningen i folkskolans första klass borde
inskränkas, och de flesta anslöto sig i denna
fråga till ett af folkskollärare Strand i Fornas
formuleradt uttalande: »Enär barnen på detta
åldersstadium icke på långt när nått den
förståndsutveckling, som kräfves för att rätt
uppfatta katekesstyckena och tillgodogöra sig
dess innehåll inom den föreskrifna kursen,
och enär det historiska underlaget angående
kristendomens sanningar behöfver göras
fylligare, bredare och fastare, vore det, en stor
fördel, om den nya normalplanen i sina
Järo-kurser och läsordningar toge hänsyn häVtill.»
Angående utgifvandet af en
normalurjj3-laga af katekesen voro alla utom reStor
Lundberg i Vadstena af den åsikten, att en
sådan icke borde ifrågakomma, enär man
hoppades på en fullständig omarbetning af
katekesen med allra snaraste. Och" att en
sådan omarbetning eller rättare en ny
lärobok i dessa ämnen vore’ af nöden,.därom
voro också alla eniga.
För öfrigt anslöt sig mötet rörande den
sistnämda gruppen af ämnen till ofvanstående
resolution jämte Kålmords- och
Vikbolands-kretsarnes uttalande i frågan med den
förändring, att nian inskränkte talet om
abnorma skolformer till det område, som
mötet kunde sägas representera.
Angående lärotider . . .
i folkskolan ville mötet ingen inskränkning i
den dagliga undervisningstiden till 4-timmar
för beredande af mera utrymme åt slöjd, fria
lekar och trädgårdsskötsel, hvilka ämnen vis*
serligen vore viktiga men åtminstone på landet
borde läggas på särskilda timmar utom de
till annan undervisning anslagna.. Det yrkades^
emellertid äfven, att för trädgårdsskötsel
borde anslås årligen ett visst antal timmar
att af läraren användas på lämpligaste tia
med proportiönérligt afdrag på -tideö för dre
öfriga ämnena’. :
Vidare ansåg man, att-#n->inskränkning i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
