Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 28. (967.) 11 juli 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
468
SVENSK LÅEAEETIDOTNG.
N:r 28
försummade eller vanartade barns
behandling;
att skolinspektören eller annan
motsvarande myndighet skall äga rätt och
skyldighet att öfva uppsikt öfver skolrådets
åtgörande i dess egenskap af barnavårdsnämd,
samt
att skolrådsbarnavårdsnämdens ordförande
må såsom ämbetsplikt föreläggas att tid efter
annan eller helst årligen till högre
myndighet aflämna rapport rörande åtgärder, som
med afseende på vanartiga eller sedligt
försummade barn vidtagits.
Mjölbyortens krets: 1)-4) Ja. 5) och
6) l mindre skoldistrikt torde vara
lämpligast, att omhändertagandet af vanartade
och sedligt försummade barn fortfarande
må tillkomma skolrådet; men i skoldistrikt,
som osafatta städer eller andra större
samhällen, må detta uppdrag, där så anses
nödigt, öfverflyttas på en s. k.
barnavårdsnämd.
Vemmenhög skr etsen: 1)-4) Ja. 5) och
6). Då tungt vägande skäl kunna anföras
för båda förslagen och då inga erfarenheter
kunna åberopas för någotdera, anser kretsen
sig böra lämna frågorna obesvarade. - Kretsen
anser vidare, att såvidt möjligt
undersökning bör göras och därefter sådana barn,
som äro födda med brottsliga anlag, skiljas
från sådana, som blifvit dåliga genom
uppfostran, samt att det vore lyckligt, om
staten i mån af behof för dylika barn
inrättade åkerbrukskolonier i likhet med den
på Hall.
LITTERATUR
l religiösa och kyrkliga frågor.
Skriftsamling i evangelii tjänst, grundad af
Fredrik Fehr, utgifven af S. A. Fries. Haft.
34. Sthm, I. Hseggströms förlagsexp.
Pris l kr. 25 öre. - Haft. 35. Sthm,
Vahlström & Vidstrand. Pris l kr. 50
öre.
Under ofvanstående rubrik äro trettiofem
smärre och större häften utgifna, i hvilka
en mängd ämnen från den kristna teologien
och etiken, kyrkohistorien och
bibelforskningen behandlas, hufvudsakligen af nyare
teologer, mest utländska, men äfven några
svenskar (Fehr, Fries, Söderblom, Göransson),
och torde om dem väl kunna sägas, att de
alla mottagit mer eller mindre djup
påverkan af den berömde tyske teologen Kitschl.
Väl bekant är, att »ritschlianismen» är
en på många håll fruktad och i starka
färger utmålad »villolära», som sådan
kännetecknad äfven af många, hvilka knappast
besvärat sig med att taga reda på Ritschl
och hans åskådning. Anmälaren behjärtar
till fullo krafvet att hålla lärans renhet
ogrumlad, men dels äro äfven högkyrkliga
teologer för villfarelse utsatta människor,
dels är det gagneligt att »pröfva profeterna»
både från vänster och höger, ty på så sätt
bevarar man bäst sin egen andliga
själfständighet, dels har det icke i något
tidsskede lyckats att från den
evangeliskt-lutherska kyrkans fält hålla skilda
strömningar fjärran: reformerta, pietistiska,
Sve-denborgska, rationalistiska åskådningar hafva
äfven i äldre tider, trots censur, böter och
förbud trängt in i kyrkan, och hade icke så
varit, skulle hon under en enda som riktig
godkänd läras öfvervälde säkerligen för länge
sedan varit att likna vid ett bottenfruset
vatten.
Dessutom må man väl ihågkomma:
teologi, vore den än så ortodox, och kristen
tro äro två olika saker, och den senare kan
vara gemensam för människor, som
dogmatiskt stå i olika väderstreck, ja som t. o. m.
bekämpa hvarandra. Hjärtats, hela
människans fulla förlitande på Jesus Kristus,
Herren och Frälsaren, är en sak; en annan
är den att förståndsmässigt begrunda samt
att i det mänskliga språkets alltid
bristfälliga och mångtydiga ord- och
begreppsformer söka klargöra för andra hvad ens
eget trosöga skådat, ens egen själ i sitt
djup förnummit. Just därför att det är
så, kunna och böra kristna människor ur
olika teologiska läger hälsa hvarandra som
bröder, låta hvarandra fritt få tala och
skrifva samt väl vakta sig för alla
högmodsandens, trånghetens och
kärlekslöshe-tens frestelser, som mana att fästa
kättaremärke vid den eller den och därigenom
upptända det »odium theologicum», hvilket
sedan seklers sekler fläckat kyrkans historia
och skämt det kristna namnet.
Mig synes det nyttigt och sporrande att lyssna
till trosstarka människor med olika teologiskt
tonfall, och jag vet icke, hvarför icke t.
ex. en folkskollärare kunde anse sig
betjänt ined att studera Grottfrid Billings,
Valdemar Rudins och Fredrik Fehrs olika
kristendomsframställniugar. Han skall hafva
mycket att lära af dem alla och skall från
ett sådant studium utgå med en rikare
tanke, en åt flera sidor vidgad blick, med
större kärlek till kyrkan och dess Herre,
till religiöst begrundande och till kristen
folkundervisning.
N:i1 34 börjar med ett tal på femtionde
årsdagen efter Fredrik Fehrs födelse, hållet
vid Wallinska skolans minnesfest den 25
april 1899 af d:r S. A. Fries. Han
betonar häri, att om också den
religionsvetenskapliga forskningen såsom all forskning
icke kan blifva allas egendom, så skall icke
därför mängden hållas i okunnighet om dess
landvinningar. Otro och religionsförakt,
fanatism och partibildningar uppkomma
lättast, då forskningens ljus stänges inom
lyckta dörrar.
Af den för tidigt bortgångne pastor
primarius Fr. Fehr, en teolog af dristigt och
manligt slag, meddelas ett vackert
konfirmationstal, men häftets glansnummer är
tvifvelsutan garnisonspastor N. J.
Göranssons uppsats »Nutidsmänniskan i religiöst
hänseende», en artikel, som synes den icke
teologiskt fackbildade anmälaren vara af
märklig beskaffenhet, djupsinnig, lärd och
klart utredande, som den är. Det är den
stora skillnaden mellan renässansens,
humanismens åskådning och principer å ena sidan,
kristendomens, framför allt den evangeliska
kristendomens, å den andra, som här utredas.
Förf. betonar, att den förra, som i grund och
botten är den antika hedendomen i ny form,
har vida mer än reformationens religiösa
princip färgat Europas kultur. Men till fria och
hela människor gör den oss icke, ty den
fängslar oss i världen och vi blifva af
världen. Nutidsmänniskan har öfveransträngt
sin kunskapsdrift men svältfödt sin religiösa
förmåga, och därför saknar hon inre
medelpunkt, sinnesfrid, andligt herravälde och
upphöjdhet öfver värld och timlighet. Mer
än någonsin behöfver nutidsmänniskan
religion.
Kristus, känd och uppfattad i sin
verkliga historia, är borgen för att
kristendomens princip icke skall fördunsta, icke skall
begrafvas under renässanskulturens
yppighet eller af dess metod upplösas i ett
psykologiskt virrvarr. Kristus skall lära
kulturen tjänarskapets anda. »Den sanna
religionen, himmelens och jordens ädlaste
frukt, skall genom Jesus Kristus ännu och
för alla kommande tider värma och
befrukta människornas hjärtan.»
I n:r 35 har pastorn i svenska
församlingen i Paris Nathan Söderblom, väl
bekant för många frän 1893 års sommarkurser
i Uppsala, framlagt en förträfflig
granskning af och jämförelse mellan
frestelseberättelserna om Buddha, Zarathustra och
Jesus Kristus. Förf. visar skarpt och
slående den evangeliska frestelsehistoriens
ursprunglighet och själfständighet, ty den
skenbara likheten i former afslöjar lätt nog
innehållets genomgripande olikhet.
I uppsatsen om »de fem Moseböckerna» gör
pastor H. Wadéu en sammanfattande
öfversikt öfver nutida uppfattning af dessas
tillkomst och inre karaktär. För öfrigt
innehålla båda häftena läsvärda
litteraturanmälningar, predikningar, redogörelser m. m.
Publikationen »I religiösa och kyrkliga
frågor» utmärker sig för allvar i ton och
uppfattning, och genom af öfvertygelse burna
uppsatser, hållna i friska färger, inviger
den läsaren i de nyare teologiska
strömningarna. T. Hbg.
Sveriges ångbåtskommunikationer. Utgifven
af Svenska turistföreningen. Sthm,
Vahlström & Vidstrand. Pris 25 öre.
I fjor utkom första årgången af denna
uppslagsbok, så gagnelig, ja, oumbärlig för
de många, som i kvafva sommardagar vilja
kvista ut på böljor blå och fylla sina
lungor med frisk luft.
Uppställningen synes i år vara lika klar
och ofverskådlig; prisuppgifterna äro
ganska rikhaltiga och omfatta ibland till och
med priset för vivre å ångbåtarna -
något som ej bör förbises af dem, som göra
sommarfärder med tunn plånbok.
H. W-r.
Nytt i bokhandeln.
Fortegnelse över Dansk pcedagogisk Litteratur
i 1898 og 1899 ved Fr. Thomassen. (Ssertryk
af »Aarbog for Folkeskolen».)
Om missriktningar i Finlands förvaltning.
Frimodiga ord från Finlands ständer till
storfursten-kejsaren. Sthm, Albert Bonnier. 50
öre.
. På nordlig stråt. Eeseskildringar och
kulturbilder frän vårt framtidsland af L. A.
Ahl-gren. Sthm, Alf. Samuelssons förlag. 3 kr.
75 öre.
Vägledning i fiske af Gustaf Schröder. Sthm,
Alf. Samuelssons förlag, l kr. 75 öre.
Riksdagen 1900, dess verksamhet och
resultat. Sthm, Linkoln Blom (i distr.). 50 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
