Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 38. (977.) 19 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 38
gade till dylikt lönetillägg. Likaledes
äro de, som senast den l januari 1891
tillträdde dylik plats, berättigade att
erhålla det andra ålderstillägget,
hvaremot det första erhålles, så snart fem
ordinarie tjänsteår äro uppnådda,
antingen detta inträffar den l januari
eller annan tid på året.
Vidare erinras om »kofodersfrågan»,
som genom sistlidna riksdags beslut
löstes på det sätt, att kofodret skall
ersättas med minst 100 kr., till hvilket
belopp staten bidrager med två
tredjedelar. Lärare eller lärarinna, som
hittills åtnjutit högre ersättning, skall
dock bibehållas vid denna förmån
under sin återstående tjänstetid.
Likaledes skola de, som ha kofoder in
natura, bibehålla denna förmån, om de
själfva så önska. I båda de senare
fallen bidrager äfven staten med två
tredjedelar af 100 kronor.
För de församlingar, som ej betrakta
senaste riksdagens beslut såsom en
»affär», erbjuder sig här ett osökt
tillfälle att utan ett öres kostnad bereda
lärarepersonalen ett litet lönetillägg
genom att låta dem få statsanslaget till
kofodret. Särskildt borde städerna,
hvarest lärarne icke torde vara
berättigade till lönetillägg, enär de flesta
redan nu ha 1,000 kronor eller
därut-öfver, på detta sätt bereda sin
lärarepersonal en välbehöflig löneförbättring.
Äfven de lärare på landsbygden, som
ej uppnått så många tjänsteår, att de
äro berättigade till ålderstillägg, kunna
mer än väl behöfva denna lilla
tillökning.
Slutligen må påpekas, att äfven
småskollärarinnorna fått ett andra
ålderstillägg, som utgår efter samma
grunder som det tredje till folkskollärarne.
Vederbörligen examinerad
småskollärarinna, som oförvitligen tjänstgjort
vid småskola, vid mindre folkskola
eller vid folkskola i egenskap af
biträdande, skall nämligen efter femton
års oförvitlig tjänstgöring, infallande
före eller efter 1901, erhålla minst 400
kronor i årlig lön, att utgå från och
med kalenderåret närmast efter det,
hvarunder det femtonde tjänsteåret gått
till ända. Den, som tjänstgjort från
och med den l januari 1886, är alltså
nästa år berättigad att erhålla minst
400 kronors lön.
Härvid torde dock för
småskollärarinnor bemärkas, att tjänsteåret räknas
såsom fullt, endast om lärarinnan
därunder tjänstgjort åtta månader eller
341/2 veckor eller den kortare tid,
som k. m:t af särskilda anledningar
kunnat medgifva. Med de år, under
hvilka af annan anledning lärarinnan
undervisat kortare tid, verkställes
sammanläggning och reduktion med
beräkning af åtta månader på hvarje år.
Likaledes bör observeras, att såsom
tjänstetid räknas äfven den del af
läsåret, hvarunder undervisningen jäm-
likt § 43 mom. l i gällande
folkskolestadga varit inställd.
l öfrigt hänvisas till de tre nya
författningar, som af k. m:t utfärdades
den l sistlidna juni och som
återgif-vits fullständigt i n:r 32 af denna
tidning. ,
Ett vilseledande referat
af den nya författningen angående
statsbidrag vid sjukdomsfall för folk- och
småskollärare har dels med, dels utan
anförande af Ny Ecklesiastiktidning
som källa varit infördt i skilda
tidningar, efter hvad vi just nu erfarit.
I referatet i fråga omnämnes, att
från och med nästa år statsbidrag
utgår icke blott såsom hittills till vikarie
för ordinarie lärare eller lärarinna vid
folkskola utan ock till vikarie för
extra ordinarie eller biträdande lärare
eller lärarinna vid folkskola samt för
lärare eller lärarinna vid mindre
folkskola eller småskola. Efter en
redogörelse för de olika lönebelopp, som
skola utgå till vikarie för sjuk
småskollärarinna och för sjuk
folkskollärare, heter det ordagrant:
Då enligt de hittills gällande föreskrifterna
den möjligheten icke är utesluten, att rätten
till statsbidrag kan missbrukas på det sätt,
att lärare vid inträffande sjukdom år efter
år, och längre än behöfligt är, skaffar sig
hjälp till vikaries aflönande, så hafva till
förekommande häraf dels stadgats viss form för
det läkarebetyg, hvarå
tjänstledighetsansökningen grundar sig, dels ock fastställts en
viss maximitid, hvarunder statsbidrag må få
njutas.
Om läkarebetyget är för närvarande
före-skrifvet, att det skall innehålla intyg, att
sjukdomen ej %för all framtid hindrar den
sjukes återinträde i tjänstgöring. Då det är
svårt att med visshet intyga något dylikt, och
läkarebetyget alltså icke kan komma att
utgöra något hinder för statsbidrags erhållande,
äfven om sannolikhet förefinnes för att
sjukdomen är obotlig, så har nu föreskrifves, att
från och med nästa år läkarebetyget må
innehålla, att sjukdomen ej är af sådan
beskaffenhet, att vid betygets utfärdande läkaren
efter omsorgsfull undersökning anser
sannolikt, att sjukdomen för all framtid hindrar
den sjukes återinträdande i tjänstgöring.
Hvad beträffar maximitiden för åtnjutande
af bidrag till vikaries aflönande, så har
bestämts, att tillskott af allmänna medel samt
bidrag af skoldistriktet till vikaries aflönande
icke utgår för mer än högst 16 läsmånader
under de tre första åren af lärares eller
lärarinnas tjänstetid samt ej heller för mer än
högst 16 läsmånader under den därefter
följande tjänstetiden, eå framt icke läraren eller
lärarinnan under de tre närmast föregående
åren själf tjänstgjort minst åtta läsmånader.
Den, som läser detta, bibringas
ovillkorligen den föreställningen, att såväl
den nya föreskriften om läkarebetyget
som ock det nya stadgandet om
maximitiden för åtnjutande af bidrag gäller
både folkskollärare och småskollärare.
Detta är emellertid alldeles felaktigt.
Den nya bestämmelsen om
läkarebetygets affattning gäller båda kategorierna
af lärare. Däremot har icke från
något håll ifrågasatts inskränkning i tiden
för åtnjutande af bidrag åt vikarie för
sjuk ordinarie folkskollärare eller folk-
skollärarinna. Bestämmelsen härom har
ock i den af k. m:t utfärdade
författningen (återgifven i sin helhet i denna
tidning n:r 32) erhållit följande lydelse:
Bidrag af statsmedel eller från
skoldistriktet till vikaries aflönande utgår icke för mera
än högst sexton läsmånader under de tre
första åren af extra ordinarie eller biträdande
lärares vid folkskola eller lärares vid mindre
folkskola, eller småskola tjänstetid samt ej
heller för mera än högst sexton läsmånader
under den därefter följande tjänstetiden, så
framt icke läraren under de tre närmast
föregående åren själf tjänstgjort minst åtta
läsmånader eller den kortare tid, under hvilken
undervisningen i den skola, hvari han är
anställd, på grund af k. m:ts särskilda
medgifvande årligen meddelas.
I riksdagens skrifvelse motiverades
på följande sätt, hvarför en dylik
inskränkning för småskollärare och med
dem likställda ansågs behöflig:
Genom Eders k. m:ts förslag sj^nes
möjlighet icke vara utesluten, att rätten till
dylikt statsbidrag (nämligen för vikarie åt sjuka
småskollärarinnor samt med dem likställda,
hvarom deri k. propositionen handlade) kan
missbrukas på det sätt,, att lärare vid
inträffande sjukdom år efter år, och längre än
behöfligt är, skaffar sig hjälp till vikaries
aflönande. Visserligen kan häremot invändas,
att den omständighet, att skolrådet skall
pröfva behofvet af tjänstledighet för sjukdom,
antaga vikarie samt aftala med denne om
arvodet, bör medföra, att sådant missbruk ej
äger rum. Men det ekonomiska intresse för
skoldistriktet, som utgör en anledning, att
skolrådet vid tjänstledighetsansökningar från
ordinarie lärare noggrant pröfvar de
föreliggande omständigheterna, är i själfva
verket ganska obetydligt, då fråga gäller icke
ordinarie lärare.
Alltså: föreskrifterna angående
läkarebetyget äro lika för såväl ordinarie som
extra ordinarie (inkl. småskollärarinnor
m. fl.), hvaremot bestämmelsen om viss
maximitid, hvarunder statsbidrag må
få åtnjutas, icke gäller den ordinarie
lärarepersonalen, som år 1894 af
riksdagen tillförsäkrades dylikt statsbidrag
utan angifvande af någon maximitid.
Till förekommande af alla
missförstånd hos såväl skolråd som lärare
hafva vi funnit oss böra påpeka detta.
Ett märkligt försök
anställes för närvarande vid
Kristianstads folkskolor.
Anledningen härtill är en donation
af aflidne handlanden J. H. Dahl, fäst
vid stadens allmänna läroverk och
afseende upprättandet af en »läroklass»
för att bereda »obemedlade stadens
ynglingar, hvilka ägna sig åt näringarna
och förut förvärfvat nödiga
elementar-kunskaper», en praktisk bildning. Då
en dylik »läroklass» ej medgifves af
nu gällande läroverksorganisation,
hafva de donerade medlen ej kunnat
användas utan år från år fått växa, så
att de den 31 sistlidne december
uppgingo till 135,000 kronor.
Förra höstterminen skulle läroverkets
kollegium afgifva förslag rörande den
sålunda bildade fondens framtida
användning. Helt naturligt kom man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
