Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (978.) 26 september 1900 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 39
SVENSK LÄRARETIDNING.
659
Ja, Törnberg var en fint bildad man, en
flitig arbetare och en rik och harmonisk
lärarepersonlighet, som talar länge ännu
sedan hans stämma för alltid tystnat. Och
när han nu funnit den sista hvilan, följes
hans minne af mångas välsignelse.
Det är under sådana förhållanden så
mycket vemodsfullare, att Törnbergs
lefnadssaga också fått blifva ett bidrag till det
mörkaste bladet i den svenska lärarekårens
historia, det blad, som upptager
förteckningen öfver de många ädla arbetare på
uppfostrans fält, hvilka i sin bästa
mannaålder dukat under, krossade under bördan
af det myckna och mångahanda, som
bidragit att gifva det knappa bröd, hvilket
icke unnats som lön för plikttroget arbete
i tjänsten. Sven Nylund.
Erik Johan Törnberg föddes 1841 i Ö. Vrams
församling af Kristianstads län. Fadern var
kantor. Sedan sonen genomgått Kristianstads
högre elementarläroverk, blef han student i
Lund 1861, fil. kandidat 1875. Efter en tids
tjänstgöring som vice lektor vid Karlskrona
läroverk, blef han tillförordnad adjunkt vid
Karlstads folkskollärareseminarium 1876 och
utnämdes därsammastädes 1878 till ordinarie
adjunkt i modersmål, pedagogik och metodik.
Sedan han 1893 tagit trädgårdsmästareexamen
vid Kosendal i Stockholm, var han åren 1894
-96 äfven lärare i trädgårdsskötsel.
Från trycket har han utgifvit: »Språklära
för folkskolan» samt »Förklaringar till
folkskolans läsebok>. l Albrekt Segerstedts
»Veckoblad för folkundervisningen» skref T» en
mängd pedagogiska artiklar, och sedan denna
tidning upphört, uppsatte han själf
tillsammans med rektor J. H. Bergendal en ny
skoltidning »Svenska Folkskolebladet», som dock
utkom endast under år 1888.
Sin mest betydande verksamhet på det
publicistiska området ägnade T. emellertid
»Nya Värmlandstidningen>, där han kvarstod
som medarbetare, ända till dess sjukdomen
kom honom att fälla pennan. Under en följd
af år redigerade han veckotidningen
»Värm-ländingen».
Ofta erhöll T. kommunala uppdrag som
ledamot i styrelser och kommittéer.
Gift sedan 1879, sörjes han närmast af
maka, född Erika Lundborg, men inga barn.
Törnbergs begrafning ägde rum i lördags
på nya kyrkogården i Karlstad. I liktåget
märktes utom den aflidnes anhöriga biskop
Rundgren, seminariets rektor och lärarekår
jämte seminariets samtliga nuvarande och
många forna elever. Sedan första versen
af sv. ps. 452 afsjungits, förrättades
jordfästningen af seminarierektor A. B.
Lundblad, som med några hjärtliga ord erinrade
om den hädangångnes lifsgärning. Så sjöngs
andra versen af samma psalm, och den
högtidliga akten var till ända.
SVERIGES ALLMÄNNA
TOLKSKOLIÄRAREFÖRENING
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Göteborgs-kretsen: J. Franzén, Alex.
Jonsson och folkskollärarinnan Anna Lessel i
Göteborg.
Östersunds-kretsen: J. Franzén, Alex.
Jonsson och Anna Lessel*
S. Olands-kretsen: dito.
Ystads kretsen: dito.
Hedesunda-kretsen: dito.
Torups kretsen: dito.
Värmlands Näs-kretsen: dito.
Örbyhus-kretsen: J. Franzén, Alex. Jonsson
och Hulda Lundin.
V. Värmlands-kretsen: dito.
Söderala-kretsen: dito.
Väne-kretsen: dito.
Hisings-kretsen: J. Franzén, Alex. Jonsson
och redaktrisen Kr. Quint,
N. Helsinglands-kretsen: Alex. Jonsson, Ernst
Vestberg i Hudiksvall och Kr. Quint.
Seminghundra-kretsen: J. Franzén och Alex.
Jonsson samt med lika röstetal Jenny Olsson
i Norrköping och Hulda Lundin.
b) Revisor.
Göteborgs-kretsen: riksdagsmannen A. F.
Liljeholm i Göteborg.
Östersunds-kretsen: And. Lindén i
Stockholm.
S. Olands-kretsen: dito,
Hedesunda-kretsen: dito.
V- Värmlands kretsen: dilo.
Söderala kretsen: dito.
Väne-kretsen: dito.
Hisings-kretsen: dito.
N. Helsinglands-kretsen: dito.
Värmlands Näs-kretsen: dito.
Torups kretsen: J. P. Lindén i Stockholm.
Ystads kretsen: dito.
Seminghundra-kretsen: A. G. Vinländer i
Stockholm.
örbyhus-kretsen: Alfr. Fridén i Örebro.
Vanartade barns behandling.
Göteborgs-kretsen förenade ärendet i
lördags. Inledare var föreståndaren för
af-söndringsskolan Gust. Johnsson. Efter en
liflig diskussion antog kretsen en resolution
som svar på de utsända frågorna.
I nämda resolution uttalar föreningen sitt
gillande af kommitténs förslag om ändring
af folkskolestadgan § 42 mom. 3 i syfte att
omöjliggöra pådana olämpliga reglementsbe:
stämmelser, som nu flerstädes lägga hinder
i vägen för ett rätt utö f vande af skolans
uppfostrande myndighet; af förelaget att den
kommunala uppfostringsmyndighet, åt
hvilken omsorgen om vanartade och sedligt
försummade barns behandling uppdrages, skall
hafva skoldistriktet till sitt
verksamhetsområde, samt af de åtgärder, som för dylika
barns tillrättaförande blifvit af kommittén
förordade.
Beträffande däremot de af kommittén
föreslagna hufvudgrunderna för kostnadernas
bestridande uttalar föreningen som sin mening,
att, då någon ersättning för de försummade
och vanartade barnens underhåll och vård
i barn- och skyddshem i de flesta fall ej
torde vara att påräkna från vederbörande
målsmän, bidrag af statsmedel för detta
ändamål är af nöden, på det kommunernas
utgifter för dessa barn ej måtte blifva alltför
betungande, och borde bidraget af statsmedel
utgå dels i form af lönetillskott åt
föreståndare och lärarekrafter vid dessa hem, dels
genom årligt bidrag för hvarje i hemmet
intagen skyddsling.
Rörande den af kommitténs flertal
föreslagna barnavårdsnämden anser föreningen,
att då denna väsentligen skulle hafva samma
uppgift som skolrådet - i olikhet med hvad
i Norge är lag och i Danmark föreslagits -,
är en sådan ny kommunal institution icke
af behofvet påkallad, hvarjämte kan befaras,
att vid lagens tillämpning slitningar och
förvecklingar kunna uppstå mellan skolrådet
och den föreslagna nämden, hvilket skulle
fördröja ärendenas handläggning och
förorsaka skolrådet onödigt besvär. I denna punkt
instämmer föreningen alltså med reservanten
inom kommittén, hr Fridtjuv Berg, som
föreslår, att befattningen med vanartade och sed-
ligt försummade barn fortfarande må
odeladt tillkomma skolrådet.
Slutligen tillägger föreningen, att, om det
afsedda målet med den nya lagen i någon
mån skall kunna ernås, måste dithörande
författningar göras tillräckligt effektiva gent
emot uppenbart vårdslösa och tredskande
föräldrar och målsmän.
Den fortsatta
undervisningen.
(Forts. fr. föreg, nummer.)
Lunds stift.
Folkskoleinspektörernas uppgifter från
landets »fetaste» stift äro, hvad
fortsättningsskolorna beträffar, ytterst »magra» och
intetsägande. Vi anteckna det viktigaste, som
nästan är allt som finnes.
Inom Oxie, Skytts och Vemmenhögs
kontrakt finnas fortsättningsskolor blott i Malmö
stad »och kunna där icke anses fullt
motsvara sitt ändamål».
Inom Torna, Bara och Harjagers kontrakt
voro alla fortsättningsskolorna (6 till antalet,
hvaraf en var i verksamhet endast år 1895)
anordnade såsom aftonskolor.
Inom Ljunits och Herrestads m. fl.
kontrakt finnes fortsättningsskola endast i Ystad,
»likaså ersättningsskola ».
Inspektören för Södra och Norra Åsbo
m. fi. kontrakt, kontraktsprosten
Nilsson-Gierow, skrifver:
Fortsättningsskola finns blott i Starby.
Då barnens skolgång lämnar i jämnhet
mycket öfrigt att önska, behöfva de för
inhämtandet af folkskolans kurs hela den tid,
de tillhöra skolåldern, intill inträdet i
konfirmandskolan det år? hvarunder de uppnått
14 års ålder. Sådana skolor kunde vara
till större nytta för den konfirmerade
ungdomen, men en sådan anordning skulle
möta svårigheter, om folkskolans lokal och
lärare skola för undervisningen tagas i
anspråk under den för folkundervisningen
lämpligaste tiden af läsåret. Tekniska
aftonskolor uppfylla i viss mån samma ändamål
för just dylik ungdom.
I Blekinge finnas fortsättningsskolor
endast i de fyra städerna.
Göteborgs stift.
Kyrkoherden Carl Christenson yttrar på
tal om fortsättningsskolorna:
Den ringa tillökningen med afseende på
dessa skolor har nog sin hufvudsakliga grund
i den omständigheten, att skoldistrikten i
allmänhet ej vilja åtaga sig ökade utgifter
för sitt skolväsende, när dessa ej ined
nödvändighet påkallas, hvarförutom
fortsättningsskolan långt ifrån vunnit förstående och
sympatier hos folket, som i allmänhet
tycker, att det är mer än nog med den
undervisning, som bibringas i folkskolan.
Därtill kommer, att resultatet af folkskolans
arbete af växlande orsaker varit sådant, att
jag ej ansett mig böra yrka inrättande af
fortsättningsskola, alldenstund nödiga
betingelser för att den skulle kunna arbeta med
fördel, saknats. - - - Resultatet af
fortsättningsskolornas verksamhet har natur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
