Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (996.) 30 januari 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 5
SVENSK LÄRARETIDNING.
79
länder, antog mötet efter slutad diskussion
följande resolution:
Mötet ansåg sig böra uttala den önskan,
att öfverintendentsämbetet vid utarbetandet
af nya normalritningar för folk- och
småskolebyggnader tager följande synpunkter i
betraktande :
! ötfHärarebostäderna förläggas till särskilda
byggnader, skilda frän lärorummen;
att, om detta ej alltid kan låta sig göra, de
då, så vidt möjligt är, skiljas från
lärorummen samt förses med egen ingång;
att inga ritningar uppgöras till
folkskolesalar för större barnantal än 50, högst 60, och
till småskolesalar för 30, allra högst 40 barn ;
att skolsalarna beräknas blifva så stora, att
de i sanitärt hänseende blifva sunda.
Afklädningsrummet göres så stort, att där
tinnes utrymme för tillräckligt antal
klädhängare och matkorgsfack samt tvätt- och
vattenkärl jämte sittplatser för barnen vid
förtärandet af de medhafda matförråden eller
den mat, som kan erhållas från skolkök, där
sådant finnes anordnadt, samt att, där det ej
finnes särskild gymnastiksal, det äfven kan
därtill användas.
Utanför afklädningsrummet bör finnas en
mindre förstuga eller inbyggd veranda.
För hvarje lärosal bör finnas särskildt
af-klädningsrum.
I goss-slöjdrummet bör finnas plats för 15,
högst 20 gossar. I flickslöjdrummet bör
finnas plats för 15 å 20, högst 25 flickor.
Lärarebostaden bör utgöras af 3 rum och
kök och, där förhållandena så medgifva,
därjämte ett vindsrum.
Till lärarebostaden böra höra tvätt- och
bagarestuga samt skafferi och matbod.
Småskollärarinnans bostad bör utgöras af
2 rum och kök samt vara försedd med egen
ingång.
Styrelsen fick af mötet i uppdrag att
insända denna fråga till centralstyrelsen för
S. A. F. med framställd önskan, att
centralstyrelsen måtte vidtaga de åtgärder, den
finner lämpligast för ifrågavarande saks
lyckliga lösning.
Enköping den 12 oktober 1900.
E. V. Eriksson,
ordförande.
J. Fredrik Apelquist, Aug. Herlander,
v. ordförande. sekreterare.
Rekvirera profnummer af Svensk:
Läraretidning för utdelning till
lärare, lärarinnor och skolvänner!
Fås gratis och portofritt.
Ett folkskollärareseminarium
i Strängnäs.
Med anledning af motion af
landssekreteraren J. Vidén beslöt fjorårets
riksdag att anhålla, att k. m:t efter
verkställd utredning rnåtte till
riksdagen inkomma med förslag angående
inrättande inom Strängnäs stift af ett
seminarium för utbildande af
folkskollärare.
Den begärda utredningen har nu ägt
rum. Efter en fullständigare
redogörelse för de tomt-erbjudanden, som gjorts
med anledning af riksdagens skrifvelse,
yttrar chefen för
ecklesiastikdepartementet följande:
Såsom af det anförda framgår, hafva tre
städer, Örebro, Strängnäs och Askersund,
erbjudit sig att kostnadsfritt dels till det
ifrågasfcällda nya folkskollärareseminariet
upplåta lämplig byggnadstomt samt erforderligt
område för trädgårdsanläggningar, dels ock
hålla läroanstalten till hända provisoriska
lokaler, i händelse man skulle vilja låta den
träda i verksamhet, innan dess byggnader
hunnit blifva fullbordade. Vid valet
mellan de tre städerna har ingen af de
myndigheter, hvilkas yttranden i ärendet blifvit
infordrade, ansett sig kunna förorda
Askersund, enär denna stad vore underlägsen de
båda andra både med hänsyn till centralt
läge och bekväma samfärdsmedel. Jag
anser mig kunna instämma i hvad
myndigheterna i detta hänseende anfört. Däremot
tala goda skäl såväl för Örebro som för
Strängnäs. Det synes mig dock, som om
det vore fördelaktigast att förlägga det
ifrågasatta seminariet till den sistnämda staden.
I k. stadgan den 18 juni 1842 angående
folkundervisningen i riket, genom hvilken
stadga folkskolan i vårt land först blef en
i lag påbjuden och genom lag ordnad
institution, föreskrefs, att såväl i
hufvudstaden som i hvarje stiftsstad af domkapitlet
borde beredas tillfälle för dem, som ville
ägna sig åt folkskollärarekallet, att i ett
seminarium erhålla undervisning och öfning
i de till detta kall hörande ämnen. Till
följd häraf inrättades ett seminarium i
hufvudstaden och likaledes ett i hvar och en
af de tolf stiftsstäderna. Men genom k.
kungörelsen den 22 april 1864 bestämdes,
att af dessa endast åtta skulle bibehållas,
nämligen sex för manliga och två för
kvinnliga elever. Seminarierna i Strängnäs,
Västerås, Kalmar, Karlstad och Visby blefvo
då indragna. Efter den tiden hafva
seminarierna i Karlstad och Kalmar åter
trädt i verksamhet. Redan den
omständigheten, att Strängnäs ägt ett seminarium,
talar för att, om ett seminarium åter
kommer att anordnas inom Strängnäs stift, detta
bör förläggas till Strängnäs, om denna stad
för öfrigt är en lämplig förläggningsort för
en läroanstalt af ifrågavarande slag. Och
den är det, enligt mitt förmenande, bland
annat därför att den är säte för
stiftsstyrelsen. Det lär nämligen ej kunna förnekas,
att domkapitlet, som enligt gällande
seminariestadga har till åliggande att utöfva
tillsyn öfver seminarium, lättare och bättre
kan fullgöra denna skyldighet, om seminariet
är förlagdt till den stad, där domkapitlet
har sitt säte, än om seminariet är
anordnadt å annan ort, Å andra sidan måste
det vara till gagn för seminariet själft att
få arbeta just på den plats, där dess
närmast öfverordnade styrelse finnes. Genom
att förlägga seminarierna till stiftsstäderna
undviker man för öfrigt åtskilliga kostnader
och olägenheter, hvilka måste blifva en följd
däraf att seminarierna och stiftsstyrelsen
befinna sig å olika orter. Till förmån för
Strängnäs talar slutligen ock, att den tomt,
som staden utfäst sig lämna till seminariet,
är fullt tillfredsställande och öfverträffar
med hänsyn till läge och lämplighet i öfrigt
den plats, som Örebro för ändamålet
upplåtit, samt att lefnadskostnaderna i det hela
torde komma att ställa sig något billigare i
Strängnäs än i Örebro.
Beträffande de ritningar till det
ifrågasatta nya seminariet, som
öfverintendents-ämbetet låtit uppgöra, synes det mig
synnerligen lämpligt, att seminariet, såsom
ämbetet föreslagit, erhåller sin egen
gymnastiklokal. För de seminarier, som sakna sådan>
uppstå af denna anledning många
olägenheter och svårigheter. Dels måste de nöja
sig med lokaler, som i sanitärt ^hänseende
ärb otillfredsställande och i öfrigt för
ändamålet olämpliga, dels måste de underkasta
sig att gymnastiköfningarna komma att
förläggas till otjänliga tider och dels måste deras
elever försätta mycken för dem dyrbar tid genom
de långa, vandringarna till och från
gymnastiklokalen. Därtill kommer, att
seminarierna nödgas på en och annan ort betala en
mycket hög hyra - ända till 500 kr.
årligen - för rätten att få begagna en
annan läroanstalts gymnastiklokal. De för
undervisningen afsedda lokalerna synas mig
ändamålsenliga och välbehöfliga för att
undervisningen skall kunna med rätt framgång
bedrifvas och undervisnrugsmaterielen med
tillbörlig omsorg vårdas. Mot de ritningarna
åtföljande kostnadsberäkningarna har jag
intet att erinra.
Lärarebristen är emellertid så tryckande,
att åtgärder böra vidtagas för att kunna
till dess afhjälpande utsända vederbörligen
utbildade lärare inom kortare tid än som
kunde ske, om det föreslagna nya seminariet
skulle träda i verksamhet först sedan
seminariebyggnaderna blifvit uppförda. Då
staden Strängnäs erbjudit sig att tillhandahålla
erforderliga lokaler för seminariet intill dess
.detta kan inflytta i egen byggnad, synes det
mig, att seminariet bör begynna sin
verksamhet vid början af höstterminen 1901.
Då skulle första seminarieklassen och
små-skoleafdelningen af seminariets öfningsskola
träda i verksamhet; vid början af läsåret
1902-1903 skulle intagas en ny första klass,
sedan en andra klass bildats af den
förutvarande första klassen, och en ny första
klass intagas i öfningsskolans
småskole-afdelning, sedan af dess förra andra klass
bildats en första klass af
folkskoleafdel-ningen o. s. v.
Kostnaderna för det nya seminariet under
läsåret 1901-1902 samt höstterminen 1902
torde komma att uppgå till 19,850 kr.
enligt följande beräkningar:
Arvode till en tillförordnad rektor
efter 3,500 kr. för år.............., 5,250: -
Arvode till en tillförordnad adjunkt
höstterminen 1902..................... -900: -
Arvode till en lärare i öfningsskolans
småskoleafdelning................___ 2,700: -
Arvode till en lärare i öfningsskolans
folkskoleafdelning höstterminen
1902 "..................................... 900: -
Tillfälliga lärarebiträden i
öfnings-ämnena samt ett och annat
läroämne -.................–-.......... 3,700: -
Stipendier till seminarieelever ...... 3,200: -
Uppvärmning, belysning och
städning, läkaiearvode m. m.......... 900: -
Skolinventarier och
undervisningsmateriel.........._.......................... 1,700: -
Oförutsedda utgifter..................... 600: -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
