Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 41. (1,032.) 9 oktober 1901
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ILLUSTRERADT VECKOBLAD FÖR FOLKUNDERVISNINGEN.
N:r 41 (A). ( 1,032.)
STOCKHOLM, 9 OKTOBER 1901,
20:e årg.
Prenumerationspris;
Vi år 4 kry 3/4 år 8,25 kr., */2 år 2,25 kr., J/4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker såväl i landsorten som i Stockholm å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 8, nedra botten. Kontorstid: 10-6. Allm. tel. 60 00,
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11, 5- G.
förläggare : Svensk Läraretidnings Förlagsaktiebolag.
Tryckt hos Idun» Kungl. Hofboktryckeri, Stockholm.
Lösnummer
å 10 öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid : hvarje onsdags förmiddag.
An nonspris;
10 öre för en millimeters höjd på enkel spalt. Födelse-, f örlofnings- och vigselannons 1 kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad senast måndags afton för att inkomma i veckans nummer.
En afliden folkhögskoleman.
Natten mellan den 28 och 29
september afled en af de tidigaste
och ifrigaste kämparne för
folkhögskoleidén i vårt land, filosofie
kandidaten Hans Holmlin, en verksam och
för allmänna ärenden, särskildt inom
födelsebygden, synnerligen intresserad
personlighet, som också knutit sitt namn
vid många sträfvanden för västkustens
utveckling.
Hans Holmlin föddes i Tanum den 16
juli 1844 af en släkt, som räknat
åtminstone en riksdagsman före honom.
Han hade lust för studier och kom
därför, om än sent, i skola i Göteborg, där
han samtidigt med att han skötte egna
studier ledde yngre kamraters för att
förtjäna sitt uppehälle. Vid Lunds
universitet blef han student 1869 och
fortsatte på samma sätt. Han var 1871-
72 lärare vid Lunds seminarium, och
1874-75 var han andre lärare vid
folkhögskolan Hvilan, där han bland annat
på ett verksamt sätt ledde bärgningen
under den som då ödelade den
gamla skolbyggnaden, och där hans
kärlek till folkhögskolan väcktes.
 |
| HANS HOLMLIN. |
Han hade som »göteborgare» i Lund
lärt känna stadens borgmästare Lars
Billström, och detta torde ej ha varit
utan inflytande på tillkomsten 1876 af
just en folkhögskola på Tjörn. Icke
heller torde H. ha varit främmande för
den verksamhet, som gick ut på att
upprätta en folkhögskola i Bohuslän och
hvilken 1872 första gången tog sig ett
offentligt uttryck genom en motion till
landstinget. Holmlin aflade fil.
kandidatexamen våren 1875, och redan i
augusti samma år antogs han till
föreståndare för den ett par veckor förut
beslutade folkhögskolan i Bohuslän, som
han emellertid endast hann gifva dess
egentliga form, i det han redan följande
år afgick for att öfvertaga ledningen af
Billströmska folkhögskolan. Dennas
stiftare hade, som villkor för att
donationen skulle blifva till en folkhögskola,
uppställt den fordran, att H. skulle blifva
föreståndare. Löftet var gifvet, och det
hölls.
På Tjörn blef det äfven ett yttre
grundläggningsarbete, i det en gård
inköptes och hus uppfördes, innan skolan
den l november 1876 kunde öppnas.
Här verkade H. med nit och intresse i
sex år. Men sedan en af styrelsens
ledamöter författat nya omständliga
stadgar, som tydligen gingo ut på att minska
föreståndarens inflytande på skolans
förhållanden, beslöt H. afgå från sin
befattning. Han vann då ett nytt fält
för sia lärareverksamhet, i det han 1882
öfvertog Andersinska flickskolan i
Göteborg.
Det visade sig, att hans kärlek till
folkhögskolan likväl fanns kvar, ty han
var den drifvande kraften, som
åstadkom ny egen lokal åt länets
folkhögskola i Grebbestad 1886. Hans
verksamhet som föreläsare i historia vid
Göteborgs arbetareinstitut och på andra
ställen (såsom i Uddevalla, Vänersborg,
Trollhättan, Rånnum m. fl.) var ju också
egentligen ett fortsatt folkhögskolearbete.
Från 1886 var han ledamot i styrelsen
för länets folkhögskola och talade där ofta
vid afslutningar och liknande tillfällen,
alltid hörd med stort intresse. En
begynnande sjuklighet (hjärtfel) nödgade
honom att 1893 öfverlämna sitt privata
elementarläroverk för flickor i andra
händer och söka en annan, mera
stärkande verksamhet på landsbygden. Sedan
han redan förut öfvertagit sin broders
gård Olseröd i Tanum, inköpte han
äfven en granngård till denna och flyttade
dit. Här byggde han sig snart en ny,
vacker bostad och trifdes godt på sitt
Tusculum.
Men hans verksamhetslust sträckte sig
vidare än till gårdens råmärken. Det
var icke endast upplysning, han ifrade
för utan äfven bekväma förbindelser
eller samfärdsmedel mellan människorna.
Svensk Läraretidning utgifves i dag i två nummer, A och B, det sistnämda innehållande ett tillkännagifvande om Jultomten,
Skolbarnens jultidning, utgifven af Svensk Läraretidning. Därjämte medföljer en bilaga angående »Nordens flora».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:44:16 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1901/0697.html
