Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 45. (1,036.) 6 november 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 45
SVENSK LÄRARETIDNING.
765
tjänstledighet, får dröja ett år, innan
han kan uppflyttas i högre lönegrad.
Huruvida en dylik följd skall
inträda, äfven om läraren blott haft t. ex.
8 ä 14 dagars ledighet, får man icke
genom det föreliggande prejudikatet
veta. Under alla omständigheter kan
man vara ense därom, att det skulle
vara allt för hårdt, om läraren skulle
gå miste om ett års lönetillägg
därför att han under femårsperioden
haft en kortare tids ledighet.
För läroverkens lärare tillämpas
föreskriften på det sätt, att läraren
skall för att kunna uppflyttas i högre
lönegrad hafva faktiskt tjänstgjort
minst fyra femtedelar af den
stadgade tiden. Rättvisan synes kräfva,
att för folkskolans lärarepersonal en
liknande bestämmelse komme till
stånd.
Löneregleringar
hafva ytterligare vid kyrkostämmor
blifvit beslutade å några platser.
Uppsala.
Vid kyrkostämma med Uppsala
domkyrkoförsamling den 31 oktober beslötos
följande förändringar i afseende på
lönestaten för lärarepersonalen vid Prins
Gustafs folkskola:
för de ord. folkskollärarnes som tjänstgjort \
15 år, inrättades en fjärde lönegrad å 2,250
kronor, hvarigenom lönerna blifva 1,500,
1,750, 2,000 och 2,250 kronor;
de ord. folkskollärarinnornas löner
reglerades till 1,200, 1,300, 1,400 och 1,500
kronor och
småskollärarinnornas till 700, 800, 900 och
1,000 kr.;
e. o. folkskollärinnas lön bestämdes till
1,100 kronor.
Vid uppflyttning i högre lönegrad
tillgodoräknas 5 af de ordinarie tjänsteår,
som innehafvas från tjänstgöring å
annan ort samt af extra ordinarie tjänsteår
på platsen så många, som öfverstiga 5.
Tillika beviljade stämman medel för
inrättande af en hjälpklass för sådana
barn, som af en eller annan orsak äro i
behof af särskild för dem afpassad
un-k dervisning (s. k. efterblifna). Den
lärare, som handleder denna afdelning,
erhåller ett tilläggsarvode, motsvarande
den tillökning i inkomsten, som
uppflyttning i högre lönegrad medför (250
kr. för lärare, 100 kr. för lärarinna).
Såväl direktionen för Prins Gustafs
folkskola som skolrådet hade enhälligt
tillstyrkt dessa förslag. Kyrkostämmans
beslut fattades ock enhälligt, ja utan
ens den ringaste diskussion.
Sundsvall.
Folkskollärararinnornas löner
omreglerades. De blifva:
för e. o. folkskollärarinna: 1,100 kr.,
för ordinarie folkskollärarinna: 1,200,1,4007
1,600 och 1,800 kr.
Umeå.
Här blefvo följande löneförmåner
fastställda:
för ordinarie folkskollärarinna: 1,200, 1,300,
1,400 och 1,500 kr., under villkor att lästiden
utsträckes till 36 veckor;
för e. o. folkskollärarinna: 1,000 kr. och
ett ålderstillägg af 100 kronor efter 5 års
tjänstgöring;
för småskollärarinna: 500, 550, 600, 650
kronor samt 100 kr. i ersättning för
bristande bostad.
Oskarshamn.
På grund af ingifna petitioner från
folkskollärare och småskollärarinnor -
samhället saknar ordinarie
folkskollärarinnor - hade skolrådet uppgjort
förslag till reglering af lönerna, och blefvo
dessa vid senaste kyrkostämma sålunda
bestämda:
för folkskollärare: 1,400, 1,600, 1,800, 2,000
kronor ;
för biträdande lärarinna: 650, 750, 850kr.;
för småskollärarinna: 600, 700, 800 kr.;
För närvarande är lärarnes
begynnelselön 1,100 och slutlön 1,540 kronor.
Karlshamn.
Skolrådets löneregleringsförslag för
folkskollärarinnorna godkändes, hvadan
lönerna för framtiden blifva: 800, 900,
1,000 och 1,100 kr. (förut 800, 850,
900 och 950 kr.); därjämte bostad och
vedbrand eller ersättning.
Nu är tiden inne
att rekvirera Jultomten, Tummeliten,
Praktupplagan och Fågel Blå.
Fullständiga exemplar af dessa
julpublikationer finnas redan att tillgå.
Hopsummering
af årets valprotokoll inom Sveriges
allmänna folkskollärareförening
kommer att äga rum i medlet af
månaden, hvarom vi velat erinra, enär
några protokoll ännu saknas.
Ke-sultatet af årets val kan emellertid
med tämligen stor visshet redan nu
meddelas. De tre afgående
centralstyrelseledamöterna (Fridtjuv Berg,
Alfred Dalin och J. GL Söderberg) ^äro
återvalda med stor majoritet-
Likaledes hafva till två af de tre nya
platserna blifvit med stor
röstöfvervikt valda småskollärarinnan fröken
Hanna Jönsson i Östra Torn och
folkskolläraren P. Borgh i Lekaryd.
Beträffande den tredje platsen har
striden stått mellan två norrländingar,
folkskollärarne Mauritz Tennman i
Sandö och Ernst Vestberg i
Hudiksvall, af hvilka den förstnämde ganska
säkert erhållit majoritet. Till revisor
har återvalts folkskolläraren Nils
Lundahl i Lund och nyvalts
förutvarande suppleanten folkskolläraren
Alfr. Fridén i Örebro.
Stockholm på efterkälken.
Enligt den läroplan för Malmö stads
folk- och småskolor, som antogs af
stadens skolråd den 17 i förra
månaden, äro Malmö folkskolor försedda
med en högre afdelning, omfattande
ej mindre än tre årsklasser. I likhet
med det industriella Norrköping är
sålunda det kommersiella Malmö
långt före det byråkratiska
Stockholm, där vederbörande icke anse
sig ha råd att göra »folkskolans
tiögre afdelning» mer än - ett-årig.
Under ledning af d:r Carl Nyström
afslogo som bekant Stockholms
kyrkofullmäktige nyligen ett af
folkskoleöfverstyrelsen framlagdt förslag om
nämda afdelnings utvidgande med
n årskurs. Hufvudstaden visar på
detta område en sällspord
blygsamhet. Den lämnar anspråkslöst
förteget åt Malmö, Norrköping och
Göteborg m. fl. samhällen, hvilka ligga
den civiliserade kontinenten närmare.
Förmodligen vill den afvakta, hvad
Malmköping, Mariefred och Sigtuna
komma att åtgöra, innan den inlåter
sig på så vidlyftiga och kostsamma
företag.
Skara-förhållanden.
Vid senaste kyrkostämma i
stifts-och lärdomsstaden Skara tilldrog sig
något, som i Västergötlands Dagblad
-det där ock »Skara Läraretidning»
kallas - omtalas på följande sätt:
Adjunkten Karlgren påpekade ett sedan
gammalt rådande förhållande, eller rättare
missförhållande, nämligen det att
lärarinnorna vid stadens folkskolor äro förbundna
att verkställa eldningen i sina resp.
lärosalar. Det är en kvarlefva sedan gammalt.
Eldningen skall ock göras utan ersättning.
Vi erkänna villigt, att vi blefvo mycket
förvånade öfver hvad adjunkten Karlgren
förkunnade. Det måtte inte finnas många
ställen i vårt land, där man kräfver, att
lärarinnorna själfva skola ha
eldningsskyldigheten. Vi minnas från den tid vi själfva
gingo i folkskolan, för omkring 30 år sedan,
då var det redan ute på landsbygden
hafd-vunnen sed, att eldningsbestyret gick i tur
bland oss skolbarn. I Skara är det, säger
och skrifver 1901, lärarinnorna, som ha detta
att sköta extra och för intet.
Och detta går, oaktadt det står i
uppenbar strid mot gällande lag. Och det
underligaste af allt är, att skolrådet söker att
fasthålla vid denna egendomliga regim.
Hr Karlgren uppmanades från flera håll,
där man troligen var en smula generad
öfver hela frågan, att låta det vara:
skolrådet kunde nog ordna härmed utan^ att
stämman hördes. Men då lämnade hr
Karlgren den upplysningen, att han i skolrådet
framdragit saken, och att därifrån ej vore
något att vänta, af hvilken anledning han
just ville ha det fram för stämman. Och
önskade han nu, att kyrkostämman skulle
besluta att i enlighet med lag ersätta
lärarinnorna for deras eldning.
Stämman ansåg sig ej kunna nu behandla
frågan, hvadan den förekommer vid nästa
stämma.
Skolmyndigheterna i Skara tyckas
ganska bra veta, hvad som passar i
hop: hvarannandagsläsning för
barnen och eldningsskyldighet för
lärarinnorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
