Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 52. (1,043.) 24 december 1901 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
910
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
som möjligt. Själf har han fått nöja
sig med en ovanligt dålig skollokal.
Förutom genom sin verksamhet i
skolans och kyrkans tjänst har P. gagnat
sin församling l en mängd mycket
fordrande kommunala uppdrag. Så är han
t. ex. sedan 19 år tillbaka ordförande i
fattigvårdsstyrelsen samt föreståndare
vid socknens stora fattiggård.
:I sitt äktenskap med Matilda
Lindgren, dotter till P:s företrädare i
organisttjänsten, har P. haft 12 barn, af
hvilka 8 ännu lefva och bereda sina
föräldrar mycken glädje på skilda platser
i lifvet. Det sällspordt lyckliga
familjelif, som varit rådande i P:s hem, torde
i icke ringa mån ha bidragit därtill, att
P., trots s vår skött skola, dålig lokal och
mycket arbete, vid sin afgång från
skolan befinner sig i full arbetskraft.
Sistlidna torsdag, då Pettersson för
sista gången höll examen i sin skola,
öfverlämnades till honom minnesgåfvor
från nuvarande och f. d. lärjungar samt
från församlingens lärarepersonal,
hvarjämte skolrådets ordförande,
kontraktsprosten Flemming, tolkade skolrådets
och församlingens tacksamhet för de
gångna 40 årens arbete.
På e. m. samma dag voro
församlingens prästerskap och lärarepersonal,
ett antal församlingsbor m. fl. inbjudna
till herrskapet Petterssons hem på middag
och supé. Flera tal höllos därvid för
den afgående läraren, bl. a. ett af
ordföranden i Norra Roslags lärareförening,
som å medlemmarnes vägnar tackade
för godt kamratskap. P. har tillhört
nämda förening sedan dess stiftande och
deltagit i de flesta möten, som den
hållit under sina växlande öden och
benämningar. Ed Hbg.
Vid årsskiftet
En återblick.
Sakta sjunker vintersolen. För sista
gången under seklets första år
breder hon snart sitt vintriga
strål-skimmer öfver jorden. Stilla och
liksom väntansfullt lyssnande står naturen.
Det är som fornumme hon ekot från det
förflutna samt ljudet af annalkande
röster. En stämning af högtidligt allvar
hvilar öfver henne, och under intrycket
häraf drager sig människoanden undan
det brusande världsvimlet och försänker
sig i inre betraktelse. Växlande bilder
från det förflutna trängas i brokigt
virrvarr i minnets belysta bakgrund, än i
skarpa konturer och tydligt utpräglade
drag, än i obestämda former, orediga och
sammanflytande - lefvande gestalter
blandande sig med skuggväsen, som
komma och försvinna.
Hvilken oändligt liten bråkdel af tid
är icke i mänsklighetens
utvecklingshistoria den, som rymmes mellan de
ögonblick, hvilka begränsa ett år! Och dock,
hvilken oändlig rikedom rymmer den ej!
Hvilken mångfald af krafter, och hvil
ket inveckladt samspel af dem! Hvem
mäktar väl fatta ens en tusendedel af
alla deras lifsyttringar, än mindre med
sin tanke tränga in i de djupaste
orsakernas dolda verkstad! Och likväl är
detta ett nödvändigt villkor för att i
någon mån förstå det lif, som omgifver
en och finna sig själf tillrätta däri, ett
villkor för att bli något mera och bättre
än en marionett på lifvets skådebana.
Ingen känner sig väl - eller
åtminstone borde genom arten af sin lifsuppgift
känna sig - i högre grad än uppfostraren
uppfordrad till att eftersträfva en klar
och riktig syn på lifvet och världen, och
ingen är väl bättre än han i tillfälle att
kunna omedelbart gagna i följd af en
dylik insikt. Men att en sådan ej
kommer af sig själf utan måste ef ter
sträf-vas, det vet en hvar. Därtill hör
tydligen, bland mycket annat, något
liknande det, som vi lärare känna under
namnen förberedelse och efterberedelse
eller, jag hade nästan hellre velat säga,
undersökning och pröfning. Till en
sådan innebär ju alltid ett årsskifte en
osökt anledning, om ej rent af en
maning, och ett oumbärligt moment däri
är obestridligen en återblick på det
gångna årets viktigaste händelser och
företeelser på skolans vidsträckta
arbetsfält.
Det följande vill utgöra ett
anspråkslöst bidrag till en dylik orienterande
blick tillbaka.
Till en början må då i korthet
erinras om hvad som från lagstiftningens sida
gjorts under året för att främja
uppfostringsväsendet genom
folkbildnings-anstalterna. Den genom »sin omedelbara
inverkan på skolan, dess organisation
och arbete, följdrikaste af åtgärderna i
detta hänseende har varit utfärdandet af
den nya normalplanen, med både
förhoppningar och farhågor motsedd
af-folkbildningsvännerna. Den förhärskande
känslan vid dess mottagande var inom
folkskollärarekåren tillfredställelsén öfver
att en stor del af de önskemål, som
inom densamma under åratal
upprepade gånger framställts och slutligen
tagit sig uttryck i en från
centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärareförening till chefen för
ecklesiastikdepartementet ingifven petition angående
normalplanens innehåll, blifvit
förverkligade. Så fanns t. ex. rörande de s. k.
minimikurserna, bedröfliga i åminnelse,
ej ett ord; de sämsta skolformerna i
1889 års normalplan voro uteslutna; de
flesta skolformer med afknappad lästid
förklarades uttryckligen böra förekomma
endast i nödtvungna undantagsfall,
nämligen »endast då lokala förhållanden
eller medellöshet betinga en dylik
anordning» ; ersättningsskolan omnämdes
endast med hänvisning tiil
folkskolestadgans § 5 mom. 4 samt § 12 mom. 5;
däremot fanns folkskolans högre
afdelning upptagen, dock utan noggrannt
angifvande af lärokurser för att lämna
frihet att lämpa undervisningen efter olika
orters behof; intet läroämne fanns
uteslutet, snarare hade åt realämnena
gifvits en gynnsammare ställning;
åtskilliga lärokurser hade gjorts mindre
omfattande men i stället koncentrerade
kring viktigare delar; bibelläsningen mer
betonad; större vikt lagd vid skriftliga
öfningar; betydelsen af fria lekar för
barnens kroppsliga utveckling framhäfd
vid sidan af gymnastiken; huslig ekonomi
upptagen som frivilligt läroämne m. m.
Tydligen kan man i en stor del af
dessa förändringar se ett tillmötesgående
mot de kraf, som, stödda af under
skolarbetet omedelbart förvärfvad erfarenhet,
framställts under den omkring tioåriga
diskussionen angående 1889 års
normalplan. Detta förhållande innebär en
kraftig och hälsosam eggelse till fortsatt
aktgivande på och pröfning af allt, som
med skolan och dess arbete äger
närmare samband, och till det fortsatta
oaflåtliga meningsbyte, förutan hvilket
villfarelser och misstag ofta förblifva dolda
eller förbisedda samt i fred och rö få
utöfva sina skadebringande verkningar.
Vissa andra nyheter i normalplanen
ha däremot icke, i likhet med de
nyssnämda, mottagits med oblandad
tillfredsställelse. Bland nyheter af sådant slag
må erinras om anvisningen rörande
ersättningsskolans anordnande på det sätt, att
hennes lärjungar någon dag i veckan
undervisas samtidigt med barnen i
folkskolan, Hit hör ock förslaget dm
folkskola med tfe eller fyra årsklasser, sam
-’tidigt undervisade af en lärare, men
med åtta månader för en del barn och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
