Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 3. (1,046.) 15 januari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 3
vetvis hafva till följd, att andra viktiga
och betydelsefulla reformer med
afseende på pensionsinrättningen måste under
tiden undanskjutas och sålunda blifva
fördröjda.
Om, mot all förmodan, förslaget kunde
realiseras utan att nuvarande
åldersbestämmelser i öfrigt blefve höjda till
likhet med de för läroverkslärarne gällande,
skulle detta hafva en annan fara med
sig: extra-läraresystemet kunde då lätt
komma i större flor liksom vid
läroverken. Nuvarande bestämmelser innebära
en uppfordran för både lärare och
församling att gifva läraren ordinarie
anställning snarast möjligt och senast vid
25 års ålder, så att han blir berättigad
till hel pension vid 55 års ålder. Men
om förslaget genomfördes, skulle
församlingarna kunna tycka, att det ju
ingenting betydde, om han ginge 10 å
15 år som extra: han finge i alla fall
räkna dessa år, då det gällde pension.
I kampen mot de försök, som här och
hvar göras att utsträcka
extra-läraresystemet på folkskolans område, vore det
godt att hafva en bundsförvant i nu
gällande pensionsbestämmelser.
På dessa skäl beslöts att afslå den
föreliggande motionen.
Föreningens länsombud.
Ombudens årsredogörelser
genomging-os, och däri framställda förslag togos
under ompröfning af centralstyrelsen.
På grund af afsägelser utsagos nya
länsombud för Kristianstads län, norra delen
af Göteborgs och Bohus län, Helsingland
och Ångermanland.
Främjandet af föreningens utveckling-.
En skrift, som afser att främja
föreningens utveckling, skall under året
utgifvas. Därjämte beslöts att i
årsskriften påpeka vikten och betydelsen af
sockenombud.
Föreningssångens främjande,
Sedan centralstyrelsen erfarit, att
första upplagan af Svensk Läraretidnings
sångbok för ett par år sedan vore
utgången och ej vidare kunde erhållas
från förlaget, hade centralstyrelsen ställt
en uppmaning till bolagsstyrelsen att
utgifva en ny upplaga af nämda sångbok
i afsikt att främja den enstämmiga
sången vid kretsföreningarnas sammanträden.
Det meddelades nu, att den nya
upplagan för någon tid sedan utkommit från
trycket, och hade ur denna utmönstrats
åtskilliga sånger, hvilka enligt vunnen
erfarenhet föga kommit till användning
vid läraremötena, under det några nya
sånger, som för ändamålet ansågos
lämpliga, hade1 , tillkommit.
Då sålunda nu lämpligt sångmaterial
funnes tillgängligt, beslöt centralstyrelsen
rikta en uppmaning till föreningens
medlemmar att vid skolmötena icke
förglömma den betydelse, som den unisona
sången – den sång, i hvilken alla kunde
deltaga – hade för stärkande och
lifvande af samhörighetskänslan.
Höjning af dagtraktamentet,
Revisorerna hade föreslagit, att
dagtraktamentet för centralstyrelsens
ledamöter och revisorerna skulle höjas från
4 kronor 50 öre till 6 kronor, och ett
20-tal kretsar hade instämt i detta
förslag.
Centralstyrelsen beslöt nu utsända
ärendet till allmän behandling af
kretsarna. På yrkande af
landsortsrepresentanterna beslöts dessutom föreslå kretsarna
en sådan omformulering af stadgarnas §
19 mom. 2, att äfven i Stockholm
boende centralstyrelseledamöter och
revisorer, hvilka hittills icke erhållit något
dagtraktamente, nu skulle blifva
delaktiga af sådant för de dagar, då allmänna
sammanträden påginge (däremot icke för
verkställande utskottets sammanträden).
Föreningens ekonomi.
Kassaförvaltaren lämnade under
sammanträdet en redogörelse för
föreningens ekonomi för det gångna året. Då
emellertid räkenskaperna ännu ej kunde
vara afslutade, meddelas här endast, att
det gångna årets inkomster uppgått till
omkring 8,300 kronor och utgifterna till
ungefär 7,800 kronor. Behållningen vid
årets slut uppgår till omkring 11,000
kronor.
Motioner.
13. En handbok för lärarens själfstudier.
Till centralstyrelsen för Sveriges allmänna
folkskollärare förening.
Vid Västra Barakretsens ordinarie
möte den 13 sistlidna juni behandlades
frågan: Hvad kan göras för att
underlätta lärarens själfstudier?
Såsom ett af de viktigaste medlen
framhölls en lämplig studiehandbok,
hvari läraren kunde finna upplysningar
om hur han bör ordna sitt studium,
hvad litteratur han skall anlita o. d.
för att få en djupare insikt i det eller
det ämnet, som är föremål för hans
intresse.
Kretsen uppdrog åt sin styrelse och
frågans inledare, läraren vid Hvilans
folkhögskola fil. lic. E. Ingers, att ingå
till centralstyrelsen med motion om
åtgärders vidtagande för utarbetandet af
en dylik handbok.
För att lämna några antydningar om
huru man tänkt sig en sådan, anföras
följande af inledaren framställda
önskemål:
1. Den skulle först innehålla
allmänna anvisningar, hur själfstudier böra
bedrifvas, hvar och på hvilka villkor man
ur allmänna bibliotek kan erhålla
böcker till låns, och hur man i öfrigt på
lämpligaste sätt kan skaffa sig litteratur
m. m.
2. För hvarje särskild vetenskapsgren
skulle meddelas utförliga studieråd jämte
litteraturhänvisningar, hvarvid i främsta
rummet borde beaktas den
på"iskandi-naviska språk befintliga litteraturen,
därefter den tyska, så den engelska, franska
o. s. v.
3. Då syftemålet ju ingalunda vore,
att den studerande skulle beredas till
något examensprof och för detta
ändamål tillägna sig största möjliga mängd
af kunskapsstoff, utan i främsta rummet,
att han genom att tränga djupare in i
en vetenskap skulle bli i stånd att
tillgodogöra sig dess bildningsvärde, borde
vid litteraturanvisningarna tydlig
åtskillnad göras mellan arbeten, som blott
innesluta vetenskapens fakta, och
sådana, där dessa genom en personlig
framställning äro lefvande gjorda, och där
själfva sättet för det andliga
frambringandet träder i dagen. .
4. Beträffande omfånget borde
naturligtvis i främsta rummet studieplaner
utarbetas för de vetenskaper, som till
sina elementer förekomma redan i
folkskolan, samt för pedagogik och därmed
sammanhängande ämnen. Dock borde
man ej stanna härvid. Ty intet
studium, som främjar lärarens egen
personliga utveckling, kan sägas vara
ofruktbart för hans gärning i skolan.
Handboken kunde därför gärna omfatta ett
flertal af de studiefack, som förekomma
inom universitetens humanistiska och
naturvetenskapliga sektioner, fast man
naturligtvis ej borde känna sig bunden
af den stundom föråldrade gruppering
och omfattning, de olika ämnena äga
vid universiteten. Sådana
vetenskapsgrenar, som tjäna att belysa och
förklara moderna samhällsförhållanden och
öfverhufvud taget vår tids kulturlif,
exempelvis sociologi, nationalekonomi,
religionshistoria, borde också beaktas, äfven
där de ännu ej fått sig någon plats
anvisad bland akademiska
examensämnen.
5. Hvad sättet för utarbetandet af
denna handbok angår, borde naturligtvis
hvarje särskildt ämne behandlas af en
framstående fackman, helst
universitetslärare. Dock skulle det kanske i flera
fall bli svårt för denne att anpassa sig
efter folkskollärarens förutsättningar och
behof, och det bästa vore väl därför,
om man för hvarje ämne, där sådant
vore möjligt, anförtrodde utarbetandet
af studieplanen åt någon lärare, som
själf skaffat sig grundliga insikter i
ämnet, och sedan underställde hans
förslag vederbörande fackmans öfverseende
och granskning.
På grund af nu anförda få
undertecknade härmed anhålla,
att centralstyrelsen för Sveriges
allmänna folkskolläräreförening ville
ombesörja, att en handbok för lärarens
själfstudier måtte utarbetas och
utgifvas.
St. Uppåkra, Åkarp, Arlöf och Hvilan
den 27 december 1901.
A. C. Rundcrantz.
Victor Almer.
N. O. Bruce.
E. Ingers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
