Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,052.) 26 februari 1902 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
170
SVENSK lARARETIDNING.
N:r 9
en; fäderneslandets historia »fortselies» så,
att de unga känna sig samhöriga med det
folk, som kämpat och lidit förluster;
fäderneslandets stora diktare lära barnen känna
genom att flitigt läsa - ofta utantill -
deras alster. Grundtanken vid undervisningen
är att lära barnen, att Danmark är ett stort
land, ty det har haft och har stora män,
som velat och vilja offra något för sitt land.
Ferieresorna, som i Danmark mycket
värderas, återverka befruktande och
uppfriskande på undervisningen: mycket af det,
läroboken omnämner, ha barnen sett med
egna ögon, känna de alltså till utan
tidsödande beskrifningar och kunna de med
den for danskar utmärkande lättheten att
uttrycka sig »fortselie» om.
De danska skolorna taga vid
ämnesfördelningen stor hänsyn till det praktiska
lifvets kraf, och åt ämnen, som härvid äro af
betydelse, lämnas stort utrymme. Ett
främmande språk läses i afslutningsklassen.
Programmets senare del upptog
diskussion om åskådningsundervisningen.
Denna inleddes med ett sakrikt, väl
genomtänkt föredrag af
småskollärarinnan fröken Augusta Hammarstedt.
Åskådningsundervisningen måste anses,
menade talarinnan, som ett af småskolans
viktigaste ämnen, enar den afser att till rätt
bruk uppöfva sinnena, >kunskapens portar»,
utan hvilkas förmedling- aldrig någon
kunskap tränger in i själen, samt att hjälpa
barnen ordna sina tankar och kläda dessa
i ord.
Både af inledarinnan och under den
följande diskussionen framhölls vikten af att
vid åskådningsundervisningen verkliga
föremål, så vidt görligt är, användas som
material samt att barnens sjelfverksamhet tages
i anspråk. Detta senare kunde ske bl. a.
därigenom, att man läte barnen själfva
medtaga den åskådningsmateriel, de kunde
anskaffa, samt därigenom att man ställde
teck-ningsundervisning’en i samband med
före-varande ämne. Man borde taga barnen
med ut på exkursioner, på det de måtte
komma verkligheten nära. Man borde
vidare akta sig för att förvandla
åskådningsundervisningen till en lektion i geografi
och naturkunnighet. Icke minneskunskap
vore målet utan själslifvets väckande. Dessa
öfningar vore att likna vid »själens
befrielsestunder».
Åskådningsundervisningen skulle
förnämligast röra sig med sådana föremål, som
barnen förut kände till, och i synnerhet vore
af vikt att vid den allra första
undervisningen för barnet slå en brygga mellan
hemmet och skolan genom att i den senare
begagna modeller af i hemmet
förekommande föremål.
Diskussionen skall vid nästa möte
fortsättas.
Mellan föredragen utfördes unison
sång.
Efter förhandlingarnas slut hölls
samkväm, hvarvid sång och deklamation
förhöjde stämningen.
Vid supén hade en ny anordning
försökts, hvilken väckte mycken munterhet.
Hvarje deltagare förde sin matsäck med sig,
och då de talrika gästerna fyllt de
tomma borden med sina smörgåsförråd
samt försetts med rykande té från
skolköket, företedde salen en sådan bild af
enkel . gemytlighet, att man knappast
trodde sig vara midt ibland högtidliga
svenskar. Alla enades om, att det
ligger sanning i Dumboms ord: »Ju
enklare, ju simplare». Sekreteraren.
DÖDSFAL
Augusta Södergren f- Lärarin
nan vid Hudiksvalls folkskola fröken
Augusta Södergren träffades den 13
dennes på hemvägen från skolan af ett
slaganfall. Hon var sedan nästan
medvetslös, ända tills hon den 17 dennes
insomnade för alltid.
Hon var född å Värmdön 1871, tog
småskollärarinneexamen vid LÖfvénska
seminariet 1888 samt tjänstgjorde vid
flyttande skola i sin födelseförsamling i
9 år. Efter år 1901 aflagd
folkskollä-rarinneexamen har hon tjänstgjort i
Hudiksvall.
Länge besvärad af en svår reumatism,
hvilken hon troligen ådrog sig under sin
tjänstgöring i otjänliga lokaler å öarne i
skärgården och som på sista tiden vållat
henne hjärtfel, verkade hon icke desto
mindre med aldrig svikande trohet och
samvetsgrannhet in i det sista. Hennes
blida och försynta väsen, hennes varma
gudsfruktan, hennes lefvande intresse för
lärarekallet gjorde henne till en föresyn
för både lärjungar och kamrater. Dessa
senares tillgifvenhet , ägde hon ock i
ovanlig grad.
H. Andersson f. Den 17 dennes
afled f. d. folkskolläraren Håkan Andersson.
Född 41835 i Ullstorp, tog han 1856
i Lund folkskollärareexamen och blef 1862
ordinarie folkskollärare i St. Uppåkra
och kvarstod som sådan till ’1892, då
han erhöll begärdt afsked med pension.
N. P. Sahlstétt f- I förra veckan
afled i Lojsta å Gotland f. d.
folkskolläraren i Stenkumla Nils Peter Sahlstén.
Han var född 1830 i Mästerby, tog
1856 folkskollärareexamen i Visby och
blef 1860 innehafvare af ordinarie
folkskollärare- och organistbefattningarna i
Stenkumla, hvilka han innehade till 1891,
då han tog afsked med pension.
Blid, rrjärtevarm och redbar
efterlämnar den gamle läraren ett i allo aktadt
minne icke blott hos många forna
lärjungar, hvilkas kärlek och erkänsla i
rikt mått kommo honom till del under
hans krafts dagar, utan äfven af alla
andra, med hvilka han kommit i beröring.
Närmast sörjes han af maka och två
gifta döttrar.
Tyska lärareföreningen har utgifvit
sin årsskrift för 1902 (Jahrbuch des
deutschen Lehrervereins; 28 Jahrgang).
Af denna framgår, att föreningen vid
1901 års slut räknade 84,922
medlemmar, fördelade i 44 landsföreiiingar och
2,552 kretsar. Året förut hade
föreningen 82,739 medlemmar, hvadan
ökningen således utgör 2,1,83.
Föreningens styrelse är sammansatt
af representanter för de olika
landsföreningarna i proportion till dessas
medlemsantal jämte ordföranden i preussiska
lärareföreningen och verkställande
utskottet, hvilket senare består af
uteslutande berlinerlärare. Denna styrelse
räknade år 1901 icke mindre än 214
medlemmar.
Verkställande utskottet, som har att
förbereda alla frågor och verkställa alla
beslut, hade för särskilda ärenden utsett
7 kommittéer, nämligen för
1) utgifvande af föreningens kalender och
årsskrift;
2) försäkrings väs en;
3) rättshjälp;
4) utgifvandet af en resehandbok;
5) utgifvande af tidskriften »Die deutsche
Schule»;
6) Skolstatistik;
7) militärtjänst.
Föreningens inkomster under år 1900,
inberäknadt behållningen från föregående
år, utgjorde 20,795 mark, utgifterna
16,676 mark. Af dessa senare åtgingo
11,828 mark till ett enda ombudsmöte.
Kommittén för rättshjälp har under
1901 haft 100 fall att behandla.
Föreningsmedlemmarna erhålla intet
rättsbiträde men däremot penningbidrag till
förande af rättegångar. Åt 57 personer
hafva dylika bidrag utbetalts med
sammanlagdt 4,621 mark. Fr.
Lärarebrist förefinnes på flera håll
i Tyskland. Orsaken tyckes öfverallt
vara af ekonomisk natur. En mängd
unga lärare, som funnit, att
uppfost-ringsarbetet i folkskolan aflönas
jämförelsevis vida sämre än annat arbete,
öfvergifva skolan och söka sig annan
bättre aflönad verksamhet. I Bajern
finnes ett stort antal skolor, till hvilka
man icke ens lyckats erhålla någon s. k.
biträdande lärare. Undervisningen i dessa
skolor måste därför upprätthållas genom
biträdande lärarinnor och s. k.
»skol-systrar» (klosterlärarinnor). I
konungariket Sachsen grep man förra året till
den förtviflade utvägen att förkorta
seminariekursen för att få lärare till de
vakanta platserna.
På många håll har ock lärarekallet
förlorat sin gamla dragningskraft inom
de lager af befolkningen, «om förr
lämnade den* bästa kontingenten af elever
åt seminarierna. Militärtjänst, .handel,
industri af olika slag, ja till och med
de flesta andra befattningar uti statens
tjänst erbjuda en ung man i materiellt
hänseende vida ljusare framtid, än hvad
lärarekallet gör. Så kommer det sig,
att man har lärarebrist icke blott till
numerären utan, hvad betänkligare och
värre är, äfven i kvalitativt afseende.
Seminarierna hafva icke numera ätt
glädja sig åt en elitskara af begåfvade
unga män utan nödgas uppsamla en
stor del andligt undermåliga individer,
som med svårighet kunna föras fram
till examen. Läsåret 1896-1897 funnos
i första klassen af Preussens seminarier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
