Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 16. (1,059.) 16 april 1902
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 16
SVENSK LÅKA11ET1DJNLNYG.
285
vidare åtminstone innebära fullt
tillräcklig garanti mot de af motionären
befarade missbruk», i följd hvaraf
motionen af styrktes. Utskottets hemställan
blef af kammaren bifallen.
Under de 14 år, som förflutit sedan
denna fråga sist var före inom
riksdagen, torde nog, på grund af förbättrade
undervisningsmetoder, minskning af
lärokurserna, utgifvande af särskilda
katé-keseditioner o. s. v. en förbättring hafva
inträdt på ifrågavarande område. Hvad
särskildt Stockholm angår, har
folkskoleöfverstyrelsen i sammanhang med en
jämkning af kristendomskurserna under
slutet af förra året föreskrifvit, att af
katekesutvecklingens 268 stycken endast
48 och af de mer än 400 bibelspråken
blott 113 hädanefter skola läsas
utantill.
Icke ens med de inskränkningar, som
gjorts vid hufvudstadens folkskolor, hafva
emellertid de önskningsmål, som af
riksdagen för länge sedan uttalats och som
gått ut därpå, att katekesförklaringen
»endast synts böra såsom handledning
vid religionsundervisningen och icke till
utanläsning begagnas», blifvit i allo
uppfyllda. Och att detta ännu mindre är
fallet i vissa andra trakter af landet
framgår nogsamt af
folkskoleinspektörernas berättelser. Utskottet får i detta
afseende återgifva några belysande
utdrag ur de senaste berättelserna (för
åren 1893-98).
- Inspektören i Gestrikland yttrar följande:
»Min i föregående berättelse uttalade åsikt
om katekesundervisningen har jag fullt skäl
att vidhålla. Äfven under nu gångna
sex-årsperiod har jag funnit densamma allt för
uteslutande taga lärjungarnas förstånd och
minne i anspråk, men däremot allt för litet
vända sig till deras vilja, hjärta och sinne,
för att söka böja och leda dem till det
kristligt goda, rätta och sanna. Med
tillfredsställelse har jag ock under senare åren hört
allt flera präster uttala behof af nu gällande
katekesutvecklings omarbetning till ledning
i nämda riktning. I en och annan skola
har jag funnit nyligen från seminarium
utgångna lärare upptaga allra största delen
af katekeslektionen med att låta alla
lärjungar i klassen, eller läxlaget hvar för sig
ordagrant uppläsa läxan från början till slut
såväl frågor som svar och därefter använda
den återstående korta stunden till
framställande af några få allmänt utredande frågor.
Nog kan man väl med skäl misströsta om
dylik undervisnings djupare betydelse och
värde för utvecklingen af ett kristligt
religiöst och sedligt lif.»
*
Inspektören i Helsingland anför: »Rörande
katekesundervismng^en gäller, att kurserna
för de mindre lyckligt lottade skolorna äro
för stora. Det egendomliga äger ju
nämligen här rum, att, under det till exempel
i Stockholm - med dess för
folkskoleförhållanden ovanligt långt gående gruppering
af barnen efter kunskaper och mognad -
endast vissa stycken och vissa bibelspråk i
utvecklingen skola ordagrant inläras, i
regel ingen sådan begränsning förefinnes för
landtfolkskolorna, utan lärarepersonalen i
dem söker inlära allt, hvarför i stället litet
behålles som säker egendom,»
Inspektören i Nerke förklarar, att »ännu
är man ej fullt förskonad från att få höra
samma tanklösa rabblande som förr».
Inspektören i Kinna, Kåkinds m. fl.
kontrakt af Skara stift påpekar, att flera
småskolor finnas, »där man, förbiseende denna
skolas egentliga uppgift, plågar de små
barnen med utanläsning af större eller
mindre delar af katekesförklaringen, som, om
den skall läsas utantill, borde uppskjutas
till folkskolan».
Inspektören i Kinnevalds och Allbo
kontrakt af Växjö stift yttrar om
kristendomsundervisningen i småskolan följande: »De
yngre examinerade lärarinnornas
undervisning i detta ämne är ganska
tillfredsställande, men ofta lider i synnerhet de äldres af
mekanism och boksfafsträldom. Bibliska
historien läses alltför mycket utantill, och
såväl vid utfrågning som vid berättande
återkomma bokens ord. Ganska ofta
genomgås icke blott textorden till Luthers lilla
katekes utan förklaringen läses utantill och
genomgås allför dogmatiskt med inlärande
af definitioner och indelningar, ja, på några
ställen läses också en del af utvecklingen.»
- Och beträffande folkskolan anmärker
samme inspektör: »De fel, som oftast begås,
äro medgifvande af rabblande uppläsning
samt obenägenhet att gå utöfver lärobokens
ord. Då hvarje afdelnings hela lärokurs i
katekes ofta genomgås på en termin, så är
den analytiska metoden den allmännast
använda för katekesundervisningen.
Utanläsning och ofta upprepad genomgång af
läroböckerna befordras af en ganska, ofta
förekommande fordran på ungdomens
ordagranna kännedom af dem vid
konfirmationsundervisningens början.»
Inspektören i Sorsele, Piteå m. fi. kontrakt
af Hernösands stift yttrar: »Undervisningen
i katekes och biblisk historia, hvilka
läroämnen icke alltid inträda i den ordning,
folkskolestadgan föreskrifver, bedrifves ej
sällan på sådant sätt, att själlös utanläsning
därigenom befordras. Redan första läsåret
sättes läroboken mångenstädes i händerna
på barnet. Ordalagen och de tekniska
svårigheterna taga uteslutande dess
uppmärksamhet i anspråk; det distraheras från
innehållet och vänjer sig att i första hand
tänka på formen. Läxan blir ofta icke
preparerad, och då förberedande behandling
äger rum, består den stundom blott i
lärarens utanläsning eller i osammanhängande
prat eller djupsinniga tolkningar, som
öfvergå barnets fattningsförmåga. Detsamma
gäller om den förklaring, som gifves vid
förhörandet af läxan. Slutligen händer det
ej sällan, att den till
kristendomsundervisning anslagna lärotiden uteslutande
upptages med undersökning, huru ordagrant
barnen kunna läsa upp sin läxa, ja mången
gång har det vid mina skolbesök inträffat,
att läraren användt en stor del af lektionen
till att lära barnen läxans ordalydelse. Att
ett dylikt förfaringssätt icke är" ägnadt att
bibringa de unga qn lefvande uppfattning
af de heliga sanningarna, ligger i öppen
dager.»
Inspektören i Visby stifts norra kontrakt
förklarar, att rörande katekesundervisningen
gäller ännu nästan utan inskränkning allt
hvad han därom yttrade år 1893, hvarför
han hänvisar härtill under förklaring, att
han fortfarande är lifligt öfvertygad om
behöfligheten af katekesutanläsniiigeiis
inskränkning.
I det tidigare yttrande, hvartill han
sålunda hänvisar, heter det: »Ej blott
textorden i Luthers lilla katekes inläras i alla
småskolor, utan äfven Luthers
förklarings-stycken till första och andra och i några
skolor till alla fem hufvudstyckena inläras
i småskoleafdelningen. På folkskolans
område fordras ännu nästan utan undantag
af skolråden ordagrant memorerande af hela
den genom k. cirkuläret den 11 oktober
1878 i nåder påbjudna katekesutvecklingen
med alla dithörande bibelspråk, och
därefter måste lärarekåren foga sig. Underteck-
nad har både vid skolläraremöten och
präst-möten framhållit behofvet af någon
inskränkning i katekesutanläsningen, och
pluralite-ten bland lärarekåren erkänner ej mindre
behofvet af en sådan inskränkning än det
berättigade i krafvet därpå jämlikt nåd. cirk.
den 12 maj 1865. Men prästerskapet, som
i sist berörda lagrum ej finner något
misskrediterande af katekesutanläsningen i och
för sig% utan blott af en själlös sådan,
misskänner enhälligt bemälta kraf.»
De inspektörer, hvilka här blifvit
citerade, hafva uppenbarligen sökt i hvad
på dem ankommer stödja och främja de
åsikter, »hvilka i detta viktiga ämne
gjort sig gällande hos Rikets Ständer».
Men det saknas ingalunda exempel på
inspektörer, hos hvilka en mot dessa
åsikter stridande uppfattning påtagligen
gjort sig gällande vid inspektionens
ut-öfvande. De hafva, med åsidosättande
af såväl Rikets Ständers skrifvelse som
de k. cirkulären af den 11 maj 1865
och den 11 oktober 1878, sökt främja
utanläsning af utvecklingen. Följande
utdrag ur inspektörsberättelserna torde
bestyrka detta:
I berättelsen för åren 1887-1892 ytfrar
dåvarande inspektören i Gullbergs och
Bobergs m. fl. kontrakt Sif ’Linköpings stift:
»Ordagrann utanläsning af Luthers lilla
katekes och skriftspråken i utvecklingen,
åtminstone de viktigaste, har jag framhållit
såsom en oeftergiflig fordran; hvad
katekesstyckena beträffar, anser jag, att samma
fordran ej med nödvändighet bör göras,
ehuru erfarenheten visar, att där ett barn
verkligen lärt sig sin katekes, där är det
vanligen fallet, att det ock kan läsa deri
fullständigt utantill; - och häri ligger
bestämdt icke något ondt.»
Och i berättelserna för 1893-98 anför
inspektören i Domprosteriets Munktorps m. fl.
kontrakt af Västerås stift följande:
»Fordringarna på utanläsning af katekesens ord
äro numera visst icke öfverdrifna, i
allmänhet äro lärarne i det afseendet allt för litet
fordrande.»
Inspektören i Ljunits och Herrestads m. fl,,
kontrakt af Lunds stift förklarar i
motsvarande berättelse, att den själlösa
utanläs-ningen visserligen upphört, men tillägger,
att »man tyckes vilja öfvergå till den
motsatta ytterligheten att öfver höfvan
inskränka utanläsningen, utan att besinna,
att barnen ingalunda äro i stånd att kunna
utan formler bibringas kunskaper i
folkskolans djupaste ämne».
Då häraf framgår, att till och med
personer, som äro satta att vaka öfver
efterlefnaden af gällande föreskrifter,
synas vilja öfva påtryckning på dem
underlydande lärare och lärarinnor i en
riktning, som står i fullständig motsats
till nämda föreskrifter, har det synts
utskottet, som om skäl verkligen
före-låge att taga i öfvervägande, huruvida
icke k. m:t ånyo borde fästa
vederbörandes uppmärksamhet på det uttalande,
som redan för 42 år sedan blifvit i detta
ämne gjordt af riksdagen.
Men om ett nytt cirkulär skall
utfärdas, lär detta böra utgå icke allenast
till skolråden - såsom i den nu
föreliggande motionen föreslås - utan till
alla de skolstyrelser och öfriga
myndigheter, som hafva att taga befattning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:45:12 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1902/0291.html
