Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 4. (1,100.) 28 januari 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 4
SVENSK LÄRARETIDNING,
af, alltså icke åt de nytillkommande.
Men nu tyckes meningen vara, att
grunder-väsendet på »samskolans»
område skall återupplifvas igen efter
sin ettåriga hvila. K. m:t föreslår
nämligen i den till årets riksdag
aflämnade statsverkspropositionen, att
den nämda föreskriften skall
borttagas. Med anledning häraf har i
går blifvit i andra kammaren väckt
följande
Motion.
I skrifvelse af den 15 maj 1902
angående regieringen af utgifterna
under riksstatens åttonde hufvudtitel
anmälde riksdagen, att den godkänt
vissa angifna grunder för tilldelande
af statsunderstöd åt högre skolor för
kvinnlig ungdom och sådana
samskolor å orter, där allmänt läroverk
för gossar ej funnes, hvilka vid
samma grunders trädande i
tillämpning redan vore i åtnjutande af
statsbidrag från anslaget till högre
skolor f or > kvinnlig ungdom; och
anförde riksdagen i skrifvelsen
beträffande sist omförmälda förbehåll
följande:
»Förslaget därom att de angifna
grunderna skulle gälla, utom högre skolor
för kvinnlig ungdom, äfven vissa
samskolor, gifver riksdagen anledning erinra,
att, då utlåtande och förslag rörande de
allmänna läroverkens organisation lärer
vara att inom kort förvänta från den
för ändamålet tillsatta kommitté, och
kommittén torde kunna väntas därvid
äfven afgifva förslag om ordnande eller
understödjande af samskolor å orter,
hvilkas folkmängd icke anses betinga
bibehållande eller inrättande af allmänna
läroverk, det icke synes lämpligt att nu
medgifva, att från förevarande anslag,
hvilket hufvudsakligen torde böra afse
uppmuntrande af skolor för kvinnlig
ungdom, skulle kunna utgå understöd
till andra samskolor än dem, som vid
de nya grundernas trädande i
tillämpning redan äro i åtnjutande af
statsbidrag från ifrågavarande anslag.»
Enligt riksdagens mening borde
sålunda anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom i enlighet med sitt
ursprungliga och egentliga syfte
hufvudsakligen förbehållas skolor för
kvinnlig ungdom. Endast såsom ett
undantag från denna grundsats borde
af förevarande anslag de samskolor
kunna erhålla del, hvilka vid de nya
grundernas trädande i kraft redan
kommit i åtnjutande af bidrag från
detsamma. Med afseende å öfriga
samskolor å sådana orter, hvilkas
folkmängd icke kunde anses betinga
bibehållande eller inrättande af
allmänna läroverk, förutsatte riksdagen,
att förslag beträffande dem skulle
af-gifvas af läroverkskommittén i dess
väntade betänkande.
Denna riksdagens förutsättning har
ock gått i uppfyllelse. I andra ban-
det af sitfc utlåtande ss. 413-456
har läroverkskommittén tagit den i
riksdagsskrifvelsen berörda frågan
under öfvervägande i samband med
frågan om de lägre läroverkens
ombildning till s. k. realskolor. Af dessa
senare har kommittén föreslagit
tvänne arter: realskolor för gossar och
realskolor anordnade såsom samskolor.
Båda skulle vara stats anstalter, de
förra helt och hållet, de senare med
bidrag af kommunerna. Beträffande
båda skolarterna f öreslår kommittén,
att de ej borde upprättas eller
upprätthållas å någon ort, där de ej
kunde påräkna ett antal af minst
120 lärjungar i 6 klasser. Omfattade
ett offentligt eller privat läroverk
för gossar eller flickor för
närvarande mindre än 50 lärjungar
i 5 klasser, måste man antaga, att
detsamma, utvidgadt till 6-klassigt
och förvandladt till samskola, icke
skulle hafva att påräkna 120
lärjungar, och i så fall har kommittén
ansett, att det ej bör erhålla en plats
i vårt nya offentliga läroverkssystem.
På grund häraf har den ock
föreslagit, att sex af de nuvarande
små-läroverken (nämligen de treklassiga
läroverken i Marstrand, Söderköping,
Sölvesborg och Vimmerby, den
två-klassiga pedagogien i Nora och den
enklassiga pedagogien i Simrishamn)
måtte indragas.
Beträffande de sex samhällen, som
sålunda skulle mista sina
statsläroverk, finner kon »mitten emellertid
billigheten tala för, att »kommunen
eller enskilda böra kunna erhålla
bidrag af statsmedel till en
kommunal eller privat samskola på samma
villkor, som äro fastställda för
understöd ur anslaget ;till flickskolor och
samskolor» (Band II s. 447). Med
afseende på dem vore sålunda enligt
kommitténs mening en utvidgning af
1902 års riksdagsbeslut af
förhållandena påkallad. Denna tanke
utvecklas närmare under rubriken
»Indragning af läroverk och pedagogier» i
det förslag till
»Öfvergångsbestäm-melser rörande läroverkens
ombildning», hvarmed betänkandet afslutas.
Kommittén yttrar där följande (Band
II ss. 671-672):
»Indragningen af de läroverk och
pedagogier, hvilka enligt kommitténs åsikt
äga för litet lärjungeantal för att
ombildas till statssamskolor, torde böra
vidtaga snarast möjligt, efter det beslut
fattats om den nya organisationen, men
genomföras medelst indragning af endast
en klass årligen. De lärjungar, som
redan intagits i läroverket, böra
nämligen få åtnjuta undervisning därstädes
så lång tid efter inträdet, som deras
målsmän haft anledning att påräkna.
Men önskligt är äfven, att något göres
för att sätta kommunen i stånd att
skaffa sig en ersättning för den
indragna statsskolan genom inrättande af
en kommunal samskola af sådant om-
fång, att den kan erhålla understöd
ur anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom och samskolor. Härför
fordrades enligt 1896 års riksdagsbeslut,
att skolan, oberäknadt s. k.
förberedande klasser, meddelade undervisning i
minst fem årsklasser och haft i
medeltal minst 30 lärjungar i dessa under
tre år eller den kortare tid, hvarunder
skolan varit i verksamhet. Dessa
villkor äro bibehållna i 1902 års
riksdagsbeslut, hvilket emellertid af riksdagen
förklarats endast afse samskolor, som
före 1903 års början trädt i
verksamhet. Rörande nya samskolor torde
alltså en utvidgning af riksdagens beslut
vara af nöden.
Om en kommun genast ersätter hvarje
indragen statsskoleklass med en
kommunal samskoleklass, kan den dock
näppeligen hinna att under indragningstiden
skaffa sig en samskola med 30 lärjungar
och ännu mindre att inrätta fem
sam-skoleklasser. Billigt synes därför vara,
att en kommun, som gjort början med
upprättande af en samskola och i stället
för de indragna statsskoleklasserna
inrättat kommunala samskoleklasser eller
annan lämplig undervisning, får under
en tid åtnjuta statsunderstöd till
utveckling af en kommunal skola af det
omfång, att den kan uppfylla blifvande
villkor för ett mera konstant och
betryggande statsunderstöd.
Kommittén föreslår därför, att vid
indragning af läroverk första klassen
indrages vid början af det läsår, som
följer närmast efter den nya
organisationens beslutande, och att sedan
årligen en klass indrages samt
ämneslärar-ne öfverflyttas till annat läroverk, men
att till de kommuner, som till ersättning
för de indragna statsskoleklasserna
anordnat annan tillfredsställande
undervisning, ett anslag må kunna utgå
under de närmast följande åren, samt att
nya samskolor må på enahanda villkor
som äldre varda delaktiga af understöd
ur statsanslaget för högre flickskolor
och samskolor.»
Af tankesammanhanget framgår,
att det här använda uttrycket »nya
samskolor» måste anses betyda: nya
samskolor inom ifrågavarande sex
samhällen, hvilkas småläroverk böra
indragas, samt att den af kommittén
önskade »utvidgningen» af
riksdagens beslut uteslutande afser dessa.
Endast i så fall blir nämligen ut-,
talandet begripligt och i någon mån
motiveradt. Bortser man åter från
denna underförstådda begränsning,
kommer uttalandet att innebära ett
yrkande, för hvilket i kommitténs
betänkande icke ens en
tillstymmelse till motivering någonstädes
blifvit lämnad, nämligen om understöd
från anslaget till högre skolor för
kvinnlig ungdom åt nya kommunala
och privata samskolor i allmänhet.
Att kommittén skulle velat
framkasta ett förslag af så stor räckvidd
som detta i form af ett par lös-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
