Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 9. (1,105.) 4 mars 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 9
skolor icke räcker till högre belopp.
Skulle den af hrr E. Hammarlund och
Fr. Berg väckta motionen om anslagets
uppförande såsom förslagsanslag blifva
bifallen af riksdagen, kan emellertid
skolan xedan nästa år påräkna att få
samma statsunderstöd som öfriga högre
folkskolor.
Fastställdt klockare- och
organistval. Kyrkorådet i Hästveda och
Farstorps församlingar uppförde å
förslag till återbesättande af förenade
klockare-, kantors- och
organistbefattningarna direktören G. Norén, kantorn J.
B. C. Sténhoff och kantorn H. O.
Lundberg i nu nämd ordning, och å
gemensam kyrkostämma den 27 december
1901 företogo församlingarna val för
tjänsternas tillsättande, hvarvid
Stenhop erhöll de flesta rösterna och förty
förklarades vald till innehafvare af samma
tjänster. Öfver förslaget och valet
anfördes besvär hos domkapitlet i Lund af
kommunalstämmoordföranden Sv.
Nilsson och fabrikören Krigström, hvilka
hufvudsakligen anmärkte,
att de af Norén vid hans ansökning till
ifrågavarande befattningar fogade afskrifter
af erhållna examensbetyg- och öfriga vitsord
icke vore vederbörligen till riktigheten
bestyrkta, ,att afseende icke bort fästas vid
Sténhoffs ansökning till befattningen, enär
densamma vore ställd till pastorsämbetet i
Hästveda och icke såsom vederbort till
för-samlingarnas ky^oråd, samt att Lundberg
underlåtit att förete bevis öfver aflagd
kyrkosångareexamen och i afseende å af honom
aflagd organistexamen åberopat ett
examensbevis, som icke vore affattadt i
öfverensstämmelse med g-ällande föreskrifter i
ämnet, på grund hvaraf dessa klagande
yrkat, att, med upphäfvande af
ifrågavarande förslag och val, ärendet måtte
återförvisas till kyrkorådet för ny laglikniätig
behandling.
Jämväl vikarierande klockaren och
organisten Gustaf Hörberg besvärade
sig hos domkapitlet och yrkade på det
af öfriga klagande i fråga om
Lundbergs behörighet till de lediga tjänsterna
anförda skäl, att, med Lundbergs
uteslutande från förslaget, klaganden
Hörberg, hvilken äfven anmält sig såsom
sökande till berörda tjänster, måtte å
förslaget uppföras samt nytt val
därefter anställas inom det sålunda
ändrade förslaget.
Domkapitlet fann den 28 maj 1902
de anförda besvären icke förtjäna
afseende, och k. m:t har den 13 februari
detta år ej funnit skäl att i
domkapitlets öfverklagade utslag göra ändring.
Under tiden som denna process
pågått har emellertid kantor Sténhoff, som
vi uti n:r 48 i fjor omtalade, aflidit.
Fråga om sjukbidrag under
Öfverläsningstiden. Folkskolläraren
B. J. Landegren yrkade i en till
länsstyrelsen i Södermanlands län ingifven
skrift,
att enär skolrådet i Eskilstuna stads
församling för honom, som på grund af
sjukdom åtnjutit ’tjänstledighet under hela
det af nio läsmånader bestående läsåret
1900-1901, innehållit å lönen hela arvodet
till hans vikarie för den nionde läsmånaden
eller 133 kronor 33 öre, men skolrådets
berörda åtgärd saknade stöd af g-ällande
författning i ämnet, skolrådet måtte
förständigas att till klaganden utbetala det
innehållna beloppet eller viss del däraf.
Enligt resolution den 2 april 1902
fann länsstyrelsen det icke tillkomma
densamma att till pröfning upptaga de
mot skolrådet framställda yrkandena.
Landegren anförde besvär öfver detta
beslut hos k. m:t, som, enär den hos
länsstyrelsen väckta talan måste anses
innefatta tvist emellan klaganden och
Eskilstuna stads församling angående
beloppet af de klaganden såsom
ordinarie folkskollärare inom församlingen
tillkommande löneförmåner, samt vid
sådant förhållande länsstyrelsen saknat
laga skäl att undandraga sig pröfning
af samma talan, den 13 februari med
undanrödjande af öfverklagade
resolutionen visat målet åter till länsstyrelsen,
som äger att detsamma ånyo företaga
och därmed vidare lagligen förfara.
Statsbidrag, oaktadt de
slöjdande flickorna ej utgöra tio. De
slöjdande flickorna vid Yxnerums
skoldistrikts mindre folkskola i Sandsjö
utgjorde endast sex under år 1902 och
antalet torde äfven framdeles komma
att understiga tio. På ansökan af
skolrådet har k. m:t medgifvit, dels att
statsbidrag må för år 1902 till stadgadt
belopp utgå, därest ansökan före mars
månads utgång 1903 inlämnas och
samtliga öfriga föreskrifna villkor blifvit
uppfyllda, dels ock att, därest samtliga i
folkskoleafdelningen af mindre folkskolan
i Sandsjö inskrifna flickor, så länge de
tillhöra skolan och skäligen pröfvas kunna
deltaga i slöjdundervisningen, däri
deltaga, den omständighet, att de ej uppgå
till tio, ej må utgöra hinder för
distriktet att under i öfrigt stadgade villkor
utbekomma statsbidrag för sagda
undervisning under åren 1903-06.
Intet statsbidrag för goss-slöjd
i mindre folkskola. K. m:t har ej
funnit skäl bifalla en af skolrådet i
Krokeks skoldistrikt, Östg., gjord ansökan att
få för tiden från och med år 1902
komma i åtnjutande af statsbidrag för
undervisning i slöjd för gossar, som
anordnats vid distriktets skola i
Timmergata, utan hinder däraf att nämda skola
endast vore mindre folkskola.
Skyddshem för vanartade
gossar. K. m:t har den 13 sistlidna
februari fastställt reglemente för Hallands
läns landstings skyddshem för vanartade
gossar å Mäshult.
Velanderska skolinrättningen.
Kommerserådet J. A. Veländer anslog
genom testamentariskt förordnande hela
sin kvarlåtenskap till en fond, hvaraf
räntan skulle användas till bland annat
en barnskola i Björnlunda socken, Södm.
Socknens deputerade beslöt för. sin del,
att af Velanders kvarlåtenskap skulle
till den blifvande skolinrättningen
användas 9,160 riksdaler 32skillingar banko
med därå upplupen och upplöpande ränta,
och år 1825 blef med bifall till berörda
beslut reglemente fastställdt för
ifrågavarande skola under benämningen
Velanderska skolinrättningen. Enligt detta
reglemente skulle räntan af skolfonden
användas, utom till andra tillfälliga och
oundvikliga skolutgifter, till uppförande
af ett skolhus, inrymmande jämväl
bostad för lärare, mot det att församlingen,
som hade att efter förmåga bidraga till
byggnaden, skulle ansvara för dess
underhåll i framtiden äfvensom för
erforderliga uthus och hägn åder.
Sedan ifrågavarande fond den 31
december 1901 uppgått till 17,126 kronor
95 öre, har församlingen hos k., m:t
anhållit att till bestridande af kostnaderna
för uppförande vid Velandersborg, såsom
inrättningens skolhus numera benämnes,
af särskild lärarebostad samt för
reparationer å skolhuset få dels upptaga ett
lån å 3,500 kronor att amorteras på 10
år, dels ock använda 3,000 kronor af
Velanderska fondens medel. K. m:t har
på det sätt bifallit ansökningen, att
Björnlunda församling må för omförmälda
ändamål dels upptaga ett lån å 3,500
kronor att genom årliga af betalningar
gäldas under loppet af sju år, dels ock
använda högst 3,000 kronor af
Velanderska fondens medel.
För sent begärdt statsbidrag.
På därom af skolrådet i Gräfva
skoldistrikt gjord ansökning har k. m:t
förklarat den omständigheten, att
statsbidrag för distriktets fortsättningsskolor
för år 1902 icke blifvit inom
föreskrif-ven tid hos länsstyrelsen i Värmland
rekvirera dt, icke utgöra hinder för
det-sammas utbetalning, därest dylik
rekvisition göres fore utgången af mars
månad 1903.
Vägrad åldersdispens. K. m:t
har ej funnit skäl bifalla en utaf
eleverna vid småskollärarinneseminariet i
Malmköping Maria Alfrida Elisabet
Andersson, född den 17 november 1885,
och Elin Sofia Forsberg, född den 30
oktober samma år, gjord ansökan om
tillstånd att aflägga afgångsexamen vid
seminariet vid slutet af vårterminen 1903
utan hinder däraf, att de då ännu ej
uppnått f or e skrif ven ålder.
Småländska skolförhållanden.
Folkskoleinspektören J. A. Franzén
ingaf den 15 december 1902 till
domkapitlet i Växjö en skrifvelse, däri han
anmälde, att Algutsboda församling å
kyrkostämmor den 13 augusti och 29 oktober
1902 lämnat obeaktade hans erinringar och
förslag om skolväsendets ordnande inom
församlingen på ett bättre och mera
tillfredsställande sätt, så att alla skolorna
blefve fasta, och anhöll, att domkapitlet
ville med stöd af 65 § i
folkskolestadgan ingripa och ålägga församlingen att.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
