Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 43. (1,139.) 28 oktober 1903
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Karolina Matilda Augustinson gjord, af
församlingen och dess skolråd förordad
ansökning? att hon, som är född den 9
mars 1869 och aflagt examen vid
småskollärareseminariet i Linköping år 1890
samt såväl före som alltjämt efter
samma examens afläggande tjänstgjort
såsom lärarinna vid småskola eller mindre
folkskola, måtte förklaras »behörig att,
utan hinder däraf att hon icke aflagt
folkskollärarinneexamen, söka och innehafva ordinarie
folkskollärarinnebefattning inom Horns församling.
– K. m:t har bifallit en af
vikarierande folkskolläraren i Nors församling
Martin Ander gjord ansökning, att han,
som enligt resolution den 29 mars 1899
erhållit tillstånd att vid
folkskollärareseminariet i Karlstad, sedan han vid
an-ställdt förhör visat sig äga godkända
insikter i de tre lägre
seminarieklassernas lärokurser och aflagt godkändt
undervisningsprof i öfningsskolan uti de
ämnen, hvari andra och tredje klassens
elever haft praktiska öfningar, på tid,
då afgångsexamen vid seminariet
anställdes, aflägga fullständig teoretisk och
praktisk afgångsexamen, måtte förklaras
berättigad att, utan hinder däraf att
han icke aflagt sådan examen, söka och
innehafva ordinarie folkskolläraretjänst
inom Nors församling. Till stöd för sin
ansökan hade A. anfört, att han till
följd af träget arbete i folkskolan icke
kunnat aflägga omförmälda examen, att
han under åren 1899–1903 såsom
vikarie skött folkskola och
fortsättningsskola samt att han under februari och
mars månader 1902 åhört
undervisningen i tredje och fjärde klasserna vid
seminariet.
*
Anstånd med tillsättande af kyrkosångare.
K. m:t har medgifvit, att kyrkosångare- och
klockaretjänsterna i Broddarps församling må
uppehållas genom vikarie, till dess
desamma kunna med folkskolläraretjänst
inom församlingen i vederbörlig ordning
förenas.
Besvär rörande användande af Schartaus katekes.
Kammarjunkaren A. Th. Carlheim-Gyllensköld hade, såsom
vi på sin tid omtalade – med förmälan
att komministern i Hasslöfs och Våxtorps
församlingars pastorat J. Åkerblad vid
konfirmationsundervisningen i sistnämda
församling obehörigen användt H.
Schartaus katekes - hos domkapitlet i
Göteborg yrkat, att domkapitlet måtte ej
mindre förbjuda Åkerblad att vid
konfirmationsundervisningen begagna
Schartaus katekes och ålägga honom att i
stället använda den år 1878 af k. m:t
stadfästade katekesen än äfven genom
cirkulär meddela stiftets prästerskap
enahanda förbud.
Uti häröfver afgifven förklaring bestred
Åkerblad, att han obehörigen användt
Schartaus katekes vid
konfirmationsundervisningen.
Genom beslut den 22 april 1903 utlät
sig domkapitlet, att då det, i anledning
af hvad Åkerblad anfört, icke vore
ut-redt, att han vid
konfirmationsundervisningen använde, på sätt
Carlheim-Gyllensköld påstått, annan katekes än den
genom nådiga cirkuläret den 11 oktober
1878 stadfästade, och då det icke heller
blifvit styrkt, att andra prästmän inom
stiftet, i strid mot gifna föreskrifter, vid
berörda undervisnings meddelande
obehörigt begagnade sig af andra
katekesutvecklingar än den nämda, lämnade
domkapitlet Carlheim-Gyllenskölds
framställning utan afseende.
Häröfver besvärade sig
kammarjunkaren Carlheim-Gyllensköld hos k. m:t?
öfver hvilka besvär Åkerblad förklarade
sig, och domkapitlet afgaf utlåtande,
däruti domkapitlet anfört, bland annat, att
stiftets biskop såväl vid senaste
prästmöte som vid andra tillfällen fäst
prästerskapets uppmärksamhet å
nödvändigheten af att ställa sig nådiga
cirkuläret den 11 oktober 1878 till efterrätr
telse och ej vid
konfirmationsundervisningen använda annan katekesutveckling
än den i lag föreskrifna.
K. m:t har, med afseende å hvad
domkapitlet i sitt utlåtande anfört,
funnit besvären icke till någon vidare
åtgärd föranleda.
Domkyrkoorganistvalet i
Uppsala Upphäfdt. Domkapitlet i
Uppsala har genom i fredags expedieradt
utslag upphäft direktor musices I.
Hedenblads val till domkyrkoorganist.
Beslutet stöder sig på två särskilda grunder.
Sålunda förklaras själfva valet vara icke
i laga ordning tillkommet, dels därför
att röstlängden ej varit minst 8 dagar
till granskning utlagd, dels därför att i
röstlängden, som var densamma, som
användts vid kommunala val i Uppsala, icke
fann anteckning om hvilka personer som
saknade rösträtt på den grund att de
utträdt eller anmält utträde ur svenska
kyrkan, dels slutligen därför, att i
röstlängden oriktiga uppgifter förekommit
angående hvilka erlagt eller icke erlagt
kommunalutskylder. Icke heller fanns
till valförrättarens disposition någon
samlad förteckning, innehållande dylika
uppgifter.
Vidare har domkapitlet ogillat
förslaget på den grund, att kyrkorådet vid
besättandet af tredje förslagsrummet
icke såsom sig bort tagit hufvudsaklig
hänsyn till de sökandes skicklighet i
or-gelspelning, samt med bifall till direktör
Knut Billbergs i Göteborg besvär
förklarat, att direktör B. bort hafva
förslagsrum före direktör Hedenblad. På
dessa grunder har domkapitlet
återförvisat ärendet till kyrkorådet för ny
lag-likmätig behandling samt undanröjt all
kraft och verkan af valet, l samband
härmed har domkapitlet lämnat utan
afseende direktör Hedenblads besvär med
anhållan att på förslaget erhålla första
rummet.
Namnupprop ej nödvändigt vid
kyrkostämma. Hos länsstyrelsen i
Falun och domkapitlet i Västerås
anfördes besvär öfver Siljansnäs församlings
å kyrkostämma fattade beslut i fråga
om ordnandet af skolväsendet i
församlingen. Nämda myndigheter underkände
besvären. Öfver detta utslag klagades
hos kammarkollegium, som genom
utslag den 10 september sig utlåtit,
att som, enligt hvad af handlingarna
fram-ginge, vid kyrkostämman upprop af hvarje
by äg-t rum och i kyrkostämmoförordningen
den 21 mars 1862 endast Stadgades, att
omröstning skulle verkställas öppet och efter
upprop, hvaremot ej vore föreskrifvet, att
namnupprop skulle äga rum, kunde förf a-,
randet att låta de röstande byvis afgifva
sina röster ej lagligen föranleda till
öfver-klag-ade beslutets upphäfvande, helst ej
vi-sadt blifvit, att någon enda vid stämman
närvarande hindrats att afgifva sin röst, och
blefvo förty besvären lämnade utan
afseende.
Hur nian talar och hur man
skrifver. Öfver detta ämne höll den
bekante lektor N. P. Ödman den 22
dennes uti K. F. IL M:s lokal ett
underhållande och intressant föredrag.
Först och främst framhöll tal:n den hos
oss så himmelsvida skillnaden mellan
skriftspråk och talspråk. En utländing, som lärt
sig- svenska efter böcker, löper fara att ej
bli förstådd, ty hos oss väcker det nästan
löje, om en person talar >som en bok».
sDenna skillnad vilja somliga utjämna
genom att låta skriftspråket reformera
talspråket. Särskildt vilja damer och lärare gärna
slå in på den stråten. Men det är alldeles
fruktlöst: språkets utveckling går ej i den
riktningen. Andra vilja införa talspråket
med all dess frihet i både tal och skrift.
Detta är en öfverdrift och man borde gå
en medelväg. En nyligen utkommen bok
af G. Cederschiöld anvisade rätta vägen:
här indelas prosan i hög-, mellan- och
lågprosa.
Därefter lämnade tal:n några vinkar för
klyftans minskande. Vi böra lägga bort
>hvilken» såsom relativum eller blott
be-g-agna det i högsta nödfall. Pronominella
eller demonstrativa partiklar böra vi ej
begagna i sammanställningar sådana som:
»den sista kampen, hvarför vi här redogöra»,
>därpå tänkte jag hela aftonen», >hon hyser
därför mycket intresse». Likaså de
olycksdigra »densamma», exempelvis: »han hade
en häst men sålde densamma», eller »sådan»
i uttrycket: *hon lämnade klostret och
flyttade till ett annat sådant.» Tal:n varnade
vidare för användningen af »det» i stället f or
»att», sådana uttryck som »efter att haf va >,
användningen af »äkta» sammansättning, där
»oäkta» är bättre, t. ex. »hon insatte maten i
skåpet». Äfven om tal:n ej kunde vara
med om »mej, dej, sej, såg’en» i skrift, har
dock denna åsikt anor ända från S.
Columbus, och det är ej så längesedan man i
skolan ej fick begagna de nu tillåtna »ha, ta,
bli, inte.»
Föredraget hälsades med lifligt bifall.
*
Om jordupplåtelse till Växjö folkskollärareseminarium
förhandlades vid stadsfullmäktiges sammanträde
därstädes förra veckan.
Drätselkammaren hade hemställt, att stadsfullmäktige
i utbyte mot den nuvarande
seminarietomten med därå uppförda otidsenliga
byggnader måtte till plats för ny
seminariebyggnad upplåta antingen de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:05 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1903/0841.html
