Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 49. (1,145.) 9 december 1903 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 49
SVENSK LÄRAEfETIDNING.
951
2.
En viktig sida af uppfostran särskildt
på landsbygden är uppfostran till
renlighet och snygghet.
Skolans sträfvan i denna riktning har
en så afgörande betydelse för barnens
uppfostran, att man kan påstå, att
barnens uppfostran till renlighet och
snygghet rent af är ett grundvillkor för
barnens uppfostran till ordning och
noggrannhet i arbetet, höftighet i
umgängeisen och goda seder i allmänhet. Är
förhållandet verkligen sådant, så bör man
naturligtvis göra allt, hvad göras kan,
för att befordra barnens uppfostran till
renlighet och snygghet.
Huru. förhåller det sig nu i detta
afseende vid landsbygdens flesta
folkskolor? Är där rent och snyggt? Äro
barnen där i allmänhet rena och snygga?
Nej, och åter igen nej. Som regel
gäller, att smuts och orenhet tilltaga i
samma mån som barnantalet är stört. Är
det månne denna alldeles riktiga
iakttagelse, som förmått inspektörer och
andra skolmyndigheter att afskaffa
E-skolan och införa h var annandagsläsning?
Ganska säkert har denna faktor haft
sin stora betydelse för
skolorganisationen, fastän den måhända icke öppet
framhållits.
När det blir fråga om, att skolan är
smutsig och oren, så får i de flesta fall
läraren bära hundhufvudet och vara
syndabocken, afledaren för
tillsynings-männens dåliga lynne. Ett par
exempel härpå må anföras, håda berättade
med största möjliga trohet mot
sanningen.
En regnig vinterdag stannade
oförmo-dadt en finare skjutskärra utanför en
folkskola. Det var inspektören, som efter
åtta års frånvaro behagade hedra skolan
med ett besök. Han steg ur kärran
och tog ett par steg mot skoldörren men
tvärstannade, då hans ena galosch
fastnade i smutsen. Barnen, som hade
middagsrast, begapade ifrigt den pälsklädde
främlingen. Läraren var inne i sitt rum
men skulle i detsamma gå ut, då han
i den lilla, mörka förstugan möter
inspektören, som hastigt säger:
- Goddag! Är här icke
fortsättningsskola?
- Nej, svarar läraren,
fortsättnings-skolan är inställd i år och folkskolan
ändrad till hvarannandagsläsning. I dag är
lägre (nedre) afdelningen tillstädes.
Inspektören gick nu in i den rymliga
skolsalen, såg sig omkring och sade:
- Här skulle läraren ha öfvervakat,
att barnen ej smutsat ner det nyskurade
golfvet.
- Det gör jag så mycket som
möjligt, svarade läraren.
- Hvad ha Ni för ventilation här ?
- Vi bruka öppna dörren.
- Det är det sämsta af alla sätt.
Från förstugor och korridorer kommer
aldrig in frisk luft - det har jag fått
erfara, som bor så mycket på botell.
Säg mig nu, huru lång middagsrast
barnen ha!
- En timme.
- Duger icke, de skola ha två
timmar eller allra minst en och en half
timme. De behöfva tid att hvila
och leka efter middagen, om de skola
kunna arbeta med lif och lust under
eftermiddagens tre lektionstimmar.
- Men, vågade läraren invända,
uu-der en så lång middagsrast blir
skolsalen ännu mer nedsmutsad af barnen,
som oupphörligt vilja springa ut och in.
- Läraren skall öfvervaka, att
barnen sitta stilla, när de äro inne. Ring
in barnen nu!
Sex år hafva sedan dess förflutit, och
ännu finnes på ifrågavarande plats
intet annat hjälpmedel för barnens
uppfostran till renlighet och snygghet än
»lärarens öfvervakande». Men på
rastestunderna skola de leka på den
antingen smutsiga eller dammiga landsvägen,
och sina ytterplagg jämte matkorgar skola
de förvara dels inne i skolsalen, dels i
den trånga förstugan. Lärarens
upprepade framställningar om anordnande af
afklädningsrum och lekplan hafva
lämnats utan annat afseende, än att man
gifvit honom någon gliring för att han
icke är nöjd med församlingens skolhus
eller för att han aldrig kunnat lära sig
att tiga om skolan. En gång dristade
han begära, att vägen midt för
skolhuset skulle på skoldistriktets bekostnad
grundligare grusas, på det att barnen
vid sina lekar där skulle slippa att
springa i smutsen, men då lågo feta
invändningar nära till hands: att
länsman synar vägen, att församlingen icke
behöfver hjälpa en viss väghållare, att
frågan ligger utom kyrkostämmans
befogenhet o. s. v. Ingen ville betrakta
denna fråga såsom en uppfostringsfråga,
en renhållningsfråga för skolbarnen.
Utan tvifvel finnas i vårt land många
hundra folkskolor, på hvilka
ofvanstående skildring helt eller delvis passar in.
I renlighet sfr agan har gällande
normalplan af år 1900 gjort ett
betydelsefullt framsteg medelst en föreskrift å
sid. 71, »att läraren erhåller ledighet
en veckodag i månaden, något, som
äfven är behöfligt för skolsalens
fullständigare rengöring». Denna splitter nya
föreskrift har, såsom synes, ett tvåfaldigt
innehåll: dels tillerkänner den åt
läraren ledighet hvar fjärde lördag, dels
lämnar den en ytterst försiktig antydan
om skolsalens renhållning. Här är
således tid beredd för skurning, vare sig
sådan företages eller åsidosattes.
Med stöd af nämda anvisning d j arf
-des en dag läraren i en folkskola att
skicka bud med barnen till
vederbörande skolrådsledamot med vänlig begäran,
att denne skulle föranstalta om
skolsalens skurning. Dagen därefter infann
sig skolrådsledamoten i skolan. Med
hatten på går han midt under pågående
lektion fram till katedern och säger med
skarp röst:
- Hvad är detta för påhitt, att
här skall skuras midt i terminen? Förr
skurades här blott till examen, och
den förre läraren tyckte alltid, att
det var nog. Skurning är onödigt, ty
det blir likadant inom åtta dagar, och
en kan inte få en skurkäring under 4
kronor.
Efter detta påkostande anförande
behöfde mannen spotta, och han
deponerade verkligen en salivrik tobaksbuss
mycket kraftigt midt på golfvet i alla
barnens åsyn.
- Hu, tänkte läraren, skall nu en
dylik scen utspelas här en gång hvarje
månad, så vill det till att hafva nerver!
Men icke är det vardt att för en så
lumpen sak äfventyra skurningen, helst
den numera är i viss mån -
normal-planenlig.
Nå än barnen? Ja, det är just de,
som skola, trots allt, uppfostras till
renlighet och snygghet, och det är också
de, som smutsa ner sig själfva och
skolan. Bland ett femtiotal
folkskolebarn finnas visserligen alltid några, som
äro rena och hafva snygga kläder; men
lika säkert förekomma därjämte
åtskilliga individer, som äro trasiga och
smutsiga eller åtminstone det sistnämda. Icke
alla, som äro tvättade i ansiktet, kunna
anses rena. Med underklädernas
renhet är det ofta illa beställdt. Somliga
barns kläder äro till den grad
genompyrda af damm, kolstoft och gaser, att
utdunstningen från desamma är i stånd
att på ett par timmar f or skäm ma luften
äfven i den mest renskurade skolsal.
Med en mängd sådana barn i skolan
skulle det mest pedantiska
öfvervakande af renskurade golf tjäna till rakt
ingenting.
Härmed har jag antydningsvis vidrört
renlighetsfrågans närvarande ställning i
landsbygdens kanske flesta folkskolor.
Jag har därmed velat säga, att de
vanliga renlighetsåtgärderna äro så godt
som betydelselösa. Skurning hjälper icke,
inspektion hjälper icke, lärarens
öfvervakande hjälper icke.
Hvad är det då som hjälper? Svar:
de yttre anordningarna måste vara sådana,
att barnen konsekvent tvingas och vänjas
till hyfsning och renlighet. Denna sats
bör betraktas rent af som
skoldiscipli-nens första bud.
Hit hör allraförst, att skolsalen helgas
till sitt ändamål såsom lärosal, så att den
aldrig någonsin får af barnen användas
till lekrum, rastrum eller matrum.
Jag tänker mig en nymålad skolsal
med renskuradt eller helst oljedränkt
golf och blankpolerade bänkar utan
klå-fingersritniugar eller bläckfläckar.
Hvarje skolsal har en gång varit sad;.n, men
- huru länge? Om två till trt tjog
barn, af hvilka många anlända till
skolan nära nog en hel timme före
läsningens början, skola insläppas på
läro-rummet allt efter som de framkommu
till skolan, så kan man i de flesta fall
säga farväl åt renligheten redan första
läsdagen, innan läsningen ens hinner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
