Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
68
SVENSK LÄRARETIDNING.
Nr 4
vistas där. Ett 10-tal personer äro dessutom anställda som ledare av olika arbeten. Allt arbete utföres av pojkarna själva under kompetent ledning.
När en pojke kommer från domstolen till skolan, föres han till avd. nr 1. Där far han vanligen stanna tre veckor för att bli van vid skolans regler och sin nya omgivning samt visa, i vad man skolan kan hjälpa honom till ratta. Han förstår, att av hans uppförande beror, hur länge han kommer att stanna där. Finnes ingen annan anmärkning mot honom, får han efter prövotidens slut bege sig till sitt hem på lördagskvällen med villkor att återkomma efter åtta dagar. Då blir han förflyttad till avdelning nr 2, ett steg närmare de lönarbetande gossarnas avdelning och villkor. I bästa fall når han dit efter två månader och får arbete antingen genom någon kamrat, genom skolledningen eller skolstyrelsens ar betsförmedlings byrå i Chicago. På morgonen får han spårvagnspengar och lunch med sig och återvänder till skolan sa snart som möjligt på aftonen till den varma middagen. Allt vad han förtjänar lämnar han till skolledningen, tills han blivit provad även i sitt hem. Då bar han förtjänt nog pengar att skaffa sig egna kläder och har ändå några slantar att skramla med på fickan. Det ar förvånande att se den förändring, som sker med gossen, då han förtjänat nog till att kläda sig själv.
Men, fortsätter superintendenten, det ar icke nog med regelrätt arbete för att göra gossen till en bättre människa. Kunna vi inte leda honom till att finna intresse i arbetet och att väcka hans ambition, sa ar vad vi gjort utan betydelse för hans framtid. Den lönarbetande gossen lämnar sin fostrare ett tillfälle, som hemmen borde ta i akt mer an som sker. Gossen kommer hem trött och hungrig. Men hur ofta får han ett uppmuntrande ord, ett faderligt råd? Hos oss samlas gossarna efter kvällsmålet i ett stort hemtrevligt rum tillsammans med instruktörerna. De läsa, spela biljard eller andra spel, laga sina kläder, tala om dagens händelser och lära något, som blir dem till nytta i deras dagliga arbete - allt syftande mot »goda drömmar».
När en gosse kommer till uppfostringsanstalten, känner han fruktan och bävan, eller ock ar han trotsigt utmanande. Han misstror vänlighet, hatar polismannen, som tog honom, finner domen orättvis och hatar samhället, som håller honom i fängelse. Han måste bli liksom född på nytt, innan han ar redo att ta emot en undervisning, som ar riktad mot hans intressen. Det dröjer i de flesta fall 10 dagar, innan han utbyter sitt trots mot villighet att lära. Han återfinner sig själv och ger dem, som komma i beröring med honom, möjlighet att leda hans tankar.
Det ar ju inga galler omkring honom, inga kroppsstraff som förskräcka honom, ingen militär drill straffar hans onda
tendenser, inen nan vet, att varje missgrepp placerar honom längre bort från de privilegier, han kan vinna, och de nöjen, han får vara med om genom att göra det ratta. När vi ha haft honom hos oss två eller tre månader, ha vi gjort vad vi kunnat för honom, och om han fått ett arbete, som han tycker om, och om hans villkor i övrigt äro lämpliga, ge vi honom möjligheten att reda sig på egen hand.
Men om en gosse inte visar det rätta sinnelaget, sa tillbringar varje lärare vid skolan sa mycken tid tillsammans med honom, som ar nödvändig för att bringa honom till förståelse, och om alla ansträngningar härtill visa sig ofruktbara, sända vi honom åter till domstolen.
Nästan alla rymningar från institutionen ske inom 48 timmar efter gossensinskrivning. Om han således kan hållas kvar länge nog, för att han skall förstå skolans anda, vållar han sedermera föga besvär. Visar han sig däremot inte tillgänglig för disciplinen vid skolan, rådfrågas psykopatiska avdelningen, varefter han visas åter till domstolen eller får ändrade villkor i sin förutvarande omgivning. Ett exempel kan berättas, som visar, till vilket resultat en dylik undersökning kan leda. En gosse från 8:de klassen ar 13 ar och 2 man., men hans utvecklingsålder visar sig vara 17 ar och 7 man., d. v. s. han har samma intelligens som en normal person, vilken ar 4 ar och 5 man. äldre an han själv. Han har utmärkt minne, rikt ordförråd och gott omdöme såväl teoretiskt som praktiskt. Proven för hörsel- och synminne visa, att han lär sig lättare genom synen an genom hörseln. Att han endast går i 8:de klassen ar den ömtåliga punkten, enär han ar begåvad nog för att läsa tredje årets kurs i överskolan. Troligen ar han uttråkad av sitt arbete och har därför råkat illa ut. Om han kunde få något intresserande arbete eller fortsätta sina studier, skulle han säkerligen utvecklas till en god medborgare och lämna en utmärkt tribut till samhället. Gossen var hitskickad, emedan han var oefterrättlig i hem och skola, men läraren gav honom avgångsbetyg från 8:de klass, och nu utför han ett utmärkt arbete i överskolan, trivs bra och förhåller sig väl i sitt hem.
Om en verkligt god lärare sätter sig ned tillsammans med en gosse, utan att någon annan person ar närvarande, skall han snart upptäcka vad det ar som lett till villospåret, och det rätta ordet i den rätta stunden gör ofta underverk. Vid skolan finnes ett s. k. »självanalysrum», i vilket gossen kan få tillfälle att i ensamhet tänka över sin ställning, lösa sina problem. Sa snart han här funnit sig till rätta, ar han pä god väg att bli en bättre människa.
Det egentliga skolarbetet måste på grund av gossarnas olika förutsättningar omfatta kurser från folkskolans kl. 2 till tredje årskursen i överskolan. 20 gossar bilda en klass. En var far indi-
viduell undervisning. Klassarbetét ar inskränkt till musik och allmänna iakttagelser.
Eftersom nästan alla gossarna komma: att försörja sig genom kroppsarbete, har huvudvikten lagts vid undervisning i slöjd av olika slag. Tre slöjdsalar finnas, och varje gosse har där dagligen två timmars arbete. Många skickliga arbetare upptäckas, och försök ha gjorts att anskaffa särskilda platser åt sådana i lämplig bransch, sa snart de äro färdiga att lämna skolan. Alla få också undervisning i jordbruk, och många äro särskilt intresserade därför. Sådana gossar få ofta arbete hos jordbrukare i trakten.
En stor del av gossarna hata blotta namnet »skola», och skolarbetet måste därför läggas på ett sådant sätt, att det väcker intresse. En dag firades Lincolns födelsedag på sa sätt, att en klass samlades omkring sin lärare. Han lät den ene efter den andre berätta någon anekdot om Lincoln, och intresset drev alla att söka komma med nya bidrag ur, läroböckerna. E Q främling hörde på en stund och utbrast: »Detta ar en utmärkt lektion». På en gång smälldes böckerna ihop och klassen ropade unisont: »Det ar inte en lektion». Entusiasmen var försvunnen, det var omöjligt för läraren att fortsätta. Allt, som har smak av skola, ar tabu.
De olika slagen av arbete vid anstalten, såsom diskning, städning, bäddning, kolskyffling, trädgårdsarbete etc., kräver gossarnas förenade krafter. De arbeta därför i grupper, och likartat arbete i samma grupp pågår omkring 14 dagar» Förändring av grupperna vidtages oupphörligt, huvudsakligen av det skälet, att gossarna inte böra bli närmare bekanta. Om två synas särdeles mycket i varandras sällskap, skickas den ena till en annan grupp. Detta reducerar förbannelsen av institutionslivet till ett minimum. Det ar ett mycket dåligt hem, som inte ar bättre an en god institution. Den mest framgångsrike och mest farlige läraren for en gosse ar en gosse.
Mycket samarbete med andra skolor och anstalter äger rum. En handelshögskola sänder sina elever till hjälp vid kontorsarbetet. En högskola for kvinnlig slöjd tillverkar allt linne, som behöves for skyddshemmet. Ständigt sker utbyte av arbeten och gåvor från skolan för sedligt försummade barn. Hälsovårdsavdelningen inom skolstyrelsen i staden sänder varje vecka en läkare för undersökning av de nykomna, och samma avdelning hjälper till att finna arbete åt de avgående gossarna. Polismyndigheterna biträda naturligtvis i arbetet att återfinna rymmare och att undanröja förefintliga olägenheter, innan en gosse återsändes till sitt föräldrahem. En mängd religiösa och sociala institutioner lämna ett värdefullt bistånd. Chicago folkbibliotek lämnar alla slitna böcker till hemmet, sa att detta kan bjuda skyddslingarna den bästa möjliga litteratur. 75 % av dessa äro också mycket flitiga läsare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>