- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 43:e årg. 1924 /
114

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

114

SVENSK LÄRARETIDNING.

Nr 7

ders vackra dikt »Lille Pers vandring». I dessa båda teckningar, som vittnade om ett stort framsteg i konstnärligt skapande, kunde man spåra prototypen till Elsa Beskows därefter följande alstring. Samma ar blev hon den unge begåvade - även i konstnärligt hänseende - Natanael Beskows maka och ar. därefter känd under det nya namn, hon därigenom erhöll. Fortfarande trogen och värderad medarbetare i Jultomten meddelade hon i årgången 1898 de roliga bilderna till den gamla folkvisan »Bonden och kråkan». Vid den tiden hade tr e färgstrycket kommit till användning, och Elsa Beskows bilder bli därefter bättre återgivna i sina färgvalörer. Nu ger hon även förslag till texter, som hon vill illustrera. En sådan var bi. a. den gamla ramsan om Riddaren Finn Komfusenfej,till vilken’hon skapade bilder, som utmärkte sig genom skalkaktig humor.

Samma ar, 1899, började Elsa Beskow även som författarinna i Jultomten, i det att hon då deltog i en pristävlan och vann priset med en synnerligen fin och rolig saga, »Kungens finaste ros», till vilken hon även fogade förtjusande illustrationer. Ar 1900 bidrager hon med en mycket anslående tavla »Blommornas bröllopsfest». Bland de följande bidragen må nämnas den mycket omtyckta illustrationen till G. v. Bergens vackra dikt »När jag blir stor», vidare den humoristiskt dråpliga »Gossen, som inte ville gå i skolan» ävensom en av barnens förnämsta favorittavlor »Lisas framtidsplaner», i vilken bildserie konstnärinnan ger barnen ett helt idealiskt barnhem med en liten »stilren» herrgård, där barnen få nya kläder, en trevlig skola, badrum, ett präktigt badställe vid en härlig Sjöstrand, en blåbärsskog med kalas i det gröna, varifrån de få åka hem i ett stort hölass, som drages av idealiska små oxar. Och sa till sist kom julen och med den storebror som julbock med »klapparnas» mångfald i sin påse. Bland övriga illustrationer i senare årgångar av Jultomten förtjäna särskilt nämnas »Det gingo två gubbar i snöfall», »Eldsvådan i Fläderköping», »Jungfru Blåklints friare» med text av konstnärinnan samt »Per och Lisa».

Vad Elsa Beskow genom sina talrika bidrag till vara julpublikationer under årens lopp uträttat som glad j espri-dåre och odlare av skönhetssinnet och de ädlare böjelserna hos tusenden och åter tusenden av svenska barn utgör en kulturgärning, som näppeligen kan till sitt fulla värde upp skattas.

Elsa Beskows övriga produktion ar tillräckligt känd och uppskattad av den stora allmänheten för att ett närmare ingående därpå här skulle kunna anses påkallat. Allt ifrån hennes första bilderbok »Sagan om den lilla,lilla gumman», som genast skapade henne ett namn, till den senast utkomna, av henne berättade och illustrerade sagan om »Resan till landet Längesen», vilken konstnärinnan själv lär anse som det bästa av sina alster, företer hennes bana en stigande utveckling. Såsom barnens favoritbilderböcker må här för övrigt nämnas den förtjusande »Putte i Blåbärsskogen», som utgått i flera upplagor och översatts till flera språk, vidare »Tomtebobarnen», »Mors lilla Olle» samt »Tant Grön, tant Brun och tant Gredelin». Skillnaden mellan dessa och andra alster av Elsa Beskows hand å ena sidan och vad man för längre tid tillbaka måste ,nöja sig med av utländskt kram av stundom rent av skrämmande art, då man sökte efter lämpliga bilderböcker för barnen till jul, ar - om vi våga uttrycket - kolossal.

Säkert har också Elsa Beskows halvsekeldag varit agnad att i minnet återkalla många av de glädjefulla upplevelser, som hennes alster gång efter annan givit upphov åt både inom barnavärlden och hos det vuxna släktet. Känslor av tacksamhet ha därvid kallats till liv liksom ock förhoppningar om att det måtte bli Elsa Beskow förunnat att fortfarande i lång tid framåt sprida glädje bland unga och gamla med sin älskvärda konst.

Varje van till

Svensk Läraretidning

bor stödja densamma genom att insända

meddelande om sådant, som kan intres

sera dess läsare,

att själv prenumerera på tidningen samt att uppmana sina kamrater att också

bli prenumeranter på

Svensk Läraretidning

Karlstadsseminariets nybyggnad invigd.
Såsom vi redan i nästföregående nr omförmälde, invigdes de nya byggnaderna för folksko l seminariet i Karlstad den 4 februari genom en större högtidlighet. Bland de närvarande märktes ecklesiastikministern statsrådet Clason, chefen för skolöverstyrelsen generaldirektör B. J:son Bergqvist, landshövding Unger och biskop Eklund.
Sedan man samlats i seminariets aula, inleddes festligheten med Mendelssohns uvertyr »Heimkehr aus der Fremde» av Karlstads orkesterförening under musikdirektör Gust. Bengtssons ledning, varefter seminariets rektor A. Olsson redogjorde för de nya byggnadernas tillkomst och frambar seminariets tack till statsmakterna, skolöverstyrelsen, byggnadens arkitekt Bror Almquist samt till alla andra, som bidragit att bygga detta nya hem för vår nationella bildning.
Sedan Stenhammars »Sverige» därpå sjungits unisont, höll generaldirektör Bergqvist invigningstalet - återgivet i det följande av dagens nr - varefter en av musikdirektören G. Bengtsson komponerad ståtlig invigningskantat med text av biskop Eklund utfördes. Följde sa bön av biskop Eklund och ps. 383:4-6, varpå högtidligheten avslöts med hyllningsmarschen ur Sigurd Jorsalafar.
Efter invigningen förevisades seminariets nya lokaler.
Ett 80-tal deltagare samlades till gemensam middag å stadshotellet. Därvid hölls en mängd tal., Telegram anlände från Konungen, lärarkollegier vid ett flertal seminarier och från enskilda personer.
På aftonen var å seminariet anordnat samkväm, varvid * seminariets kör och orkester under direktör Bengtssons ledning sörjde för underhållningen. Programmet för samkvämet upptog även en till form och innehåll väl avfattad prolog samt ett invigningsspex, som beredde gästerna stort nöje.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:46:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1924/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free